Göteborgs historia och stadsvapen

Men historien börjar långt tidigare. Lödöse, fyra mil uppåt Göta Älv, kan ses som Göteborgs medeltida föregångare. Den var en av det medeltida Sveriges viktigaste stadsbildningar.

Lödöse låg dock för långt från Göta älvs mynning – Sveriges port mot väster – och därför anlades en ny stad, Nya Lödöse, på 1400-talet. Staden byggdes vid Säveåns utlopp, där Gamlestaden ligger i dag. På 1300-talet byggdes också Gamla Älvsborgs fästning vid Klippan i nuvarande stadsdelen Majorna-Linné. Två gånger erövrades fästningen av danskarna, 1563 och 1612. Svenskarna tvingades betala enorma lösensummor – Älvsborgs lösen – för att få tillbaka fästningen.

1600-talet

I början av 1600-talet anlades så en stad med namnet Göteborg på Norra Älvstranden, alldeles öster om Älvsborgsbrons norra fäste av Karl IX, far till Gustav II Adolf. Den förstördes av danskarna i kriget 1611. En kyrkoruin och en del andra lämningar finns kvar.

När sedan Gustav II Adolf började uppbyggnaden av dagens Göteborg valde han att lägga staden vid Utrella, dagens Otterhällan.

1700-talet

På 1700-talet blev Göteborg ett viktigt centrum i norra Europa. Vid 1700-talets mitt hade staden över 10 000 invånare. Rika sillfångster gjorde Göteborg till landets största fiskestad.

Svenska Ostindiska Kompaniet grundades år 1731 och blev Sveriges första internationella handelsföretag. Göteborg blev då centrum i Europa för handel med produkter från Kina och Fjärran Östern, som till exempel te, porslin, kryddor och siden.

1800-talet

Under denna tid grundades flera mekaniska verkstäder, Göteborgs Mekaniska Verkstad, AB Lindholmens Varv och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, vilka kom att utvecklas till tre av Sveriges största varv. År 2014 meddelade ägaren till det enda kvarvarande varvet, Götaverken Cityvarvet, att verksamheten skulle läggas ned. I maj 2015 lämnade de sista anställda varvet efter att inventarierna auktionerats ut. En epok i Göteborgs industrihistoria var därmed till ända.

1900-talet

Sjöfarten har sedan grundandet varit Göteborgs nerv. Vid 1900-talets början hade Göteborg blivit Skandinaviens viktigaste exporthamn, rederierna hade vuxit sig stora och skeppsvarven dominerade industrin. Senare kom Volvo och SKF.

Den stora dominansen av tung verkstadsindustri gjorde att Göteborg drabbades extra hårt av 1970-talets varvskris. De stora skeppsvarven, Götaverken, Lindholmen och Eriksberg försvann nästan helt ur stadens näringsliv.

Istället växte miljöteknik och IT starkt. Volvo och SKF har fortsatt att vara några av stadens viktigaste inkomstkällor.

Dagens Göteborg

I dag är Göteborg en innovationsstad där många teknikföretag etablerar sig. Det har skapats helt nya stadsdelar i områdena där de gamla varven låg. Många av de gamla varvs- och industribyggnaderna har bevarats och byggts om. Med sikte mot Göteborgs 400-årsjubileum 2021 pågår det många olika stadsutvecklingsprojekt på flera olika platser i staden.

Mer information om Göteborgs historia hittar du på goteborg.com

Stadsvapnets historia

Göteborgs Stad har en enhetlig grafisk profil som beslutats av kommunfullmäktige. Den bygger på stadsvapnet Göteborg fick när staden grundlades på 1600-talet.

Stadsvapnet skulle skydda mot danskarna

Göteborgs vapen är enastående i sitt slag. Det består av element från det stora riksvapnet. Det ena elementet är "Göta Lejon", riks- eller folkungalejonet, fast försett med ett draget svärd. Det andra elementet är att lejonet bär "Svea Rikes" sköld.

Symboliken i det ligger förstås i att det göteborgska lejonet skulle skydda Sverige mot danskarna som hade förstört alla andra städer som tidigare byggts vid Göta älvs mynning. Göteborg skulle bli en ointaglig fästning, rikets värn i väster, till skydd mot både Halland och Bohuslän som vid den tiden tillhörde Danmark.

Lejonet är heraldikens mest använda symbol. Lejonet står för kraft och smidighet. Det är djurens konung. Lejonet tillskrivs egenskaper som utmärker det framför alla andra djur.

Blått står för trofasthet

Göteborgs vapen bär färgerna blått, silver-vitt och guld-gult. Färgerna är valda för att förstärka djursymbolens betydelse.

Blått står för trofasthet och beständighet. Silver-vitt står för oskuld, renhet, visdom, kyskhet och glädje. Guld-gult står för förstånd, anseende, dygd och höghet.

Den kluvna svansen kommer från renässansen

Att lejonet i stadsvapnet har en kluven svans och en dubbel man är några av de karaktäristiska resterna av lejonets ursprungliga renässansutseende. De heraldiska djuren under renässansen smyckades gärna med yviga lockar och många hårtofsar, vilket ofta ger djuren ett mer levande intryck än den stramhet som till exempel göteborgslejonet utmärks av idag.