Forsknings- och utvecklingsarbete i lokalförvaltningen

Vi på lokalförvaltningen arbetar aktivt med att utveckla våra fastigheter och vår service. Tillsammans med kunder och externa aktörer arbetar vi med forsknings- och utvecklingsprojekt inom flera olika områden.

Miljö och energi

Hoppet - den fossilfria förskolan

Lokalförvaltningen ska bygga en förskola som så långt som möjligt är fossilfri i alla led – från råvara via transporter och tillverkning till byggarbetsplatsen och den färdiga byggnaden. Projektet startade med en inledande utredning våren 2017. Den fossilfria förskolan kommer att projekteras och byggas 2018-2020 i Lillhagsparken så att barnen kan flytta in i denna framtidsförskola lagom till jubileumsåret 2021 då Göteborg firar 400 år.

Projektet är en rejäl utmaning och kräver såväl detektivarbete för att hitta alla fossilfria lösningar som redan finns idag, men också aktörer som är beredda att satsa på produktutveckling och innovationer. I en analys av en traditionell nybyggd förskola kunde konstateras att över 200 produkter innehåller fossila råvaror, inte minst fossiloljebaserade plaster inom installationsområdena, men även färger, limmer och isolermaterial.

Lokalförvaltningen medverkar i en rad FoI-projekt för att ta fram biobaserade alternativ, men letar ständigt efter nya lösningar. Är du en av dem som har en fossilfri lösning? Eller vill du bara veta mer om projektet? Läs mer på Hoppets hemsida eller kontakta lokalförvaltningens projektledarna. Anders Hall är byggprojektledare och Elsa Fahlén är innovationsledare.

Beräkningsverktyg för klimatpåverkan

Under 2017 medverkade lokalförvaltningen i Svenska miljöinstitutets, IVL, projekt att ta fram ett verktyg för att byggbranschen på ett enkelt sätt ska kunna beräkna och jämföra olika lösningars klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. En första version lanseras under februari 2018 och kommer att användas i många av lokalförvaltningens projekt.

Att få fram jämförbara data för klimatpåverkan är en viktig pusselbit för att lokalförvaltningen liksom övriga byggaktörer ska kunna välja och driva på fossilfria och klimatneutrala bygglösningar. Mer information om verktyget hittar du här: Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Projektet är en del av FoU-programmet Smart Built Environment.

Förenklad metod för livscykelanalys, LCA

Lokalförvaltningen medverkar i ett forskningsprojekt, finansierat av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, som Chalmers driver. Det syftar till att ta fram en förenklad, tillförlitlig metodik för livscykelanalys, LCA, för den svenska byggindustrin som kan användas i ett mycket tidiga projektskeden.

Som ett resultat av projektet får byggherrar och entreprenörer en överblick och en uppskattning av vilken livscykelfas och vilka byggkomponenter som ansvarar för cirka 80 procent av klimatpåverkan. Dessa uppgifter kommer att kopplas till typiska svenska byggnader i olika kategorier. Mer information om projektet hittar du här.

Solenergiprogram 2030

I slutet av 2017 antogs lokalförvaltningens Solenergiprogram 2030. Enligt programmet ska alla takytor med god solinstrålning förses med solceller, vilket sker i samband med nyproduktion och takunderhåll i befintligt bestånd. Detta innebär att det varje år ska installeras solceller som producerar cirka 2,7 GWh el med målet att år 2030 har en lokal förnybar elproduktion om 35 GWh.

Satsningen är ett led i Göteborgs Stads arbete att uppnå målet att år 2050 ha hållbara och rättvisa nivåer av klimatpåverkande utsläpp och genomföra Klimatstrategiskt program för Göteborg. Om du vill ha mer information om solenergiprogrammet, kontakta lokalförvaltningens samordnare Christian Ek.

Förskolan som producerar lika mycket energi som den använder

Lokalförvaltningen bygger sedan 2011 enbart så kallade lågenergibyggnader där kravet är en energianvändning på maximalt 35-45 kWh per kvadratmeter och år för fjärrvärme, varmvatten och fastighetsel. Detta är betydligt ambitiösare energiprestandakrav än minimikraven i Boverkets Byggregler. Alla nya byggnader ska dessutom från och med 2018 förses optimalt med solceller.

Transistorgatans förskola i Frölunda är Göteborgs Stads första nollenergibyggnad, vilket innebär att den med solceller producerar och använder lika stor mängd energi under ett år. Genom att bygga och utvärdera en nollenergibyggnad får lokalförvaltningen erfarenheter för att fortsätta utvecklingen av lågenergibyggande.

Bygga E – metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Kvalitetssäkringsmetoden Bygga E har tagits fram för att hantera energifrågorna genom hela byggprocessen, vilket bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem inom byggsektorn. Metoden bygger på att kvaliteten, i respektive process, säkerställs genom att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av kvalitetsstyrande rutiner och checklistor. I Bygga E finns checklistor och riktlinjer för hur energikraven ska beaktas och hur handlingar för kravställande och uppföljning ska tas fram.

I det senaste utvecklingsprojektet Bygga E-Bas vidareutvecklas metoden genom att en ny enklare version tas fram som lyfter fram de viktigaste delarna och presenterar metoden på ett branschanpassat sätt. Ett webbaserat introduktions- och instruktionsmaterial ska tas fram för att smidigt och kostnadseffektivt göra metoden mer lättillgänglig för målgruppen.

Kopplingar och hänvisningar till andra kvalitetssäkringsmetoder inom området, framförallt Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader), arbetas in i Bygga E vilket underlättar för branschen vid kvalitetssäkring.

Research Institutes of Sweden, Rise, har i medverkan med lokalförvaltningen utvecklat metoden och lokalförvaltningen har medverkat i ett fortsättningsprojekt (2014-2015) med fokus på att tillämpa och utvärdera ByggaE-metoden i tre byggprojekt. Lokalförvaltningen är representerad i styrgruppen samt i arbetsgruppen där metoden testas i verkliga projekt.

Utvecklingsprojekten finansieras av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, och Energimyndigheten och pågår till och med 2017. Bland övriga medverkande finns Borås Stad, Wäst Bygg, Sveriges Byggindustrier Region Väst, NCC, Skanska och Bengt Dahlgren. Mer information hittar du här: www.byggae.se

Grönt och hållbart tak på Frölunda Kulturhus

I samband med att Frölunda Kulturhus är i rejält behov av renovering, satsar lokalförvaltningen på att skapa en testarena för grönt tak i kombination med solceller. Det 15 000 kvadratmeter stora taket ska göras grönt och ekosystemtjänster ska stärkas. Här ska studeras hur kombinationen av gröna tak och solceller samverkar för att skapa mikroklimat som bidrar till en ökad biologisk mångfald, en ökad fördröjning av dagvatten och genom nya designmetoder bidrar till en hållbar och behovsanpassad energiproduktion. Olika typer av gröna tak-lösningar ska testas, allt från vanligt sedumtak till ängstak med lokala, undanträngda arter.

I december beviljades projektet medel från Boverket inom ramen för utlysningen Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Projektledare Therese Wannebo berättar:

- Med de pengarna kommer vi kunna skapa en del av ett aktivitetstak. Vi ska installera en trappa och hiss som gör det möjligt att komma upp på taket. Där uppe skapas en aktivitetsyta med trädäck och pergola. Utifrån denna yta ska sedan aktivitetstaket utvecklas.

Syftet med medlen från Boverket är att utveckla utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden. Therese fortsätter:

- Vi vill skapa en mötesplats på taket där utformningen och verksamheten ska drivas av medborgarna och deras intressen. Det är ett projekt som får växa fram över tid och som förhoppningsvis ständigt utvecklas.

Om du vill ha mer information om det gröna taket på Frölunda Kulturhus, kontakta lokalförvaltningens projektledare Therese Wannebo.

Solvis

Ett projekt för att synliggöra fastigheters solelproduktion som fått bidrag från Energimyndigheten. Projektet ska ta fram det första konceptet som på ett pedagogiskt sätt synliggör den egna fastighetens solelproduktion och dess sammanhang, något som saknas på marknaden idag. Målet är ett interaktivt verktyg som på ett lustfyllt sätt skapar varaktigt engagemang och lärande samt väcker nyfikenhet kring solel och inspirerar andra att ta efter.

Primär målgrupp är skolbarn i årskurs 4-6 och sekundär allmänheten. Konceptet kommer att bygga på lokalförvaltningens mångåriga erfarenhet av beteendeförändring och lärande inom för vårt unika energipedagogiska arbete. Prototyp tas fram tillsammans med energipedagoger, akademi och design- och IT-konsult tas fram, testas, förfinas och utvärderas för att vara redo att sättas på en efterfrågande marknad.

Resultat och produkt kommer att spridas i upparbetade befintliga kanaler. Verktyget kommer att användas i fastigheter kopplat till lokalförvaltningens storskaliga satsning på solceller och konceptets lärande syfte kommer att utvärderas av Chalmers. Mer om forskning och innovation på Energimyndighetens hemsida.

Grönblå Tak

Hur kan man använda byggnader och framför allt befintliga byggnader för att dämpa trycket på dagvattensystem samt effekterna av översvämningar? Det är frågeställningen i ett forskningsprojekt om så kallade grönblå tak som lokalförvaltningen medverkar i och som leds av Chalmers (Byggnadsfysik och Flödesteknik). Bakgrunden är klimatförändringarna och kommande ökande regn, städers förtätning och minskade grönytor och att man ser att dagens dagvattensystem inte kommer att räcka till.

Tanken med projektet är att baserat på SMHI:s scenarier för effekter av klimatförändringarna studera verkliga stadsdelar och byggnader och se hur mycket vatten som når tak och gator. Fokus är de centrala delarna i storstäder. Fullskaletest kommer att kunna utföras i labb i Norge. Både gröna tak och andra fuktbuffrande lösningar kommer att studeras. Lokalförvaltningens roll handlar mycket om att komma med synpunkter och erfarenheter kring konstruktion, ekonomi, brandsäkerhet och bidra med data från verkliga byggnader och projekt.

Övriga medverkande är det norska universitetet och forskningscentret NTNU (där FoU-projektet Klima 2050 redan pågår och där detta projekt ses som ett komplement), Framtiden AB, Kretslopp & Vatten, Miljöförvaltningen och VegTech. Projektet som pågår i fem år leds av en doktorand, finansieras av Vinnova och inleds i januari 2016.

Nära koppling finns till förvaltningens egna utvecklingsprojekt på Frölunda Kulturhus tak, där olika gröna tak-lösningar i kombination med solceller ska testas och utvärderas (se ovan om Grönt och hållbart tak på Frölunda Kulturhus).

Gröna väggar

Byggnader kan utformas för att stödja och tillhandahålla ekosystemtjänster – till exempel genom att anlägga vegetationsytor och odlingsbäddar. Dessa kan i förlängningen även få social betydelse som attraktioner, pedagogiska platser och estetiska objekt, och även utgöra grund för utvecklingen av ny arkitektur och nya former av stadsrum. I den förtätade staden kan gröna tak och väggar inte ersätta parker och andra grönytor, men blir ett allt viktigare komplement till dessa.

Lokalförvaltningen har tillsammans med stadsbyggnadskontoret och Park & Naturförvaltningen utvecklat och installerat ett kostnads- och skötseleffektivt system för grönvägg som ska kunna användas på många byggnader i staden, inte minst kommunala byggnader som skolor och förskolor. En pilotversion av väggen finns att beskåda på Traktören – den byggnad där bland annat stadsbyggnadskontoret huserar och som förvaltas av lokalförvaltningen.

Systemet är i stor sett självbevattnande och har insekts-, fågel- och fladdermusholkar för att öka den biologiska mångfalden och fungera väl i en pedagogisk miljö som kan komplettera med egenbyggda holkar. Systemet är tänkt att utvärderas och vidareutvecklas.

Energieffektivisering av storkök ska halvera energianvändningen

Lokalförvaltningen driver sedan 2013 ett utvecklingsprojekt som syftar till att tydliggöra och demonstrera hur man med bästa tillgängliga teknik, personalens beteende och kunskap energieffektiviserar storkök. Kunskapen ska spridas till olika målgrupper inom storköksområdet - från beställare och konsulter till storkökspersonal. Allt material finns att hämta på Beloks hemsida. Projektet har drivits inom ramen för Energimyndighetens nätverk med landets största lokalfastighetsägare Belok.

Projektet avslutades formellt med en välbesökt slutkonferens i augusti 2015 och har nu gått in i en fortlöpande förbättringsprocess, där kravspecifikationer och vägledningar kontinuerligt uppdateras utifrån såväl lokalförvaltningens som branschens erfarenheter av att använda materialet och satsa på energieffektivisering av storkök.

I utvecklingsprojektet ingick två köksombyggnadsprojekt som syftade till att hitta lösningar som minskar energianvändningen med hälften i förhållande till befintliga kök: ett storkök hos lokalförvaltningen (Hovåsskolans kök) och ett hos Västfastigheter (Sahlgrenskas kök). I utvecklingsprojektet ingår även att inkludera brukarbeteende och tillsammans med framför allt Hovåsskolans personal så tas nu fortlöpande fram vägledningar även för storkökspersonal.

Uppföljning i de två köken kommer att göras och resultatet kommer att spridas i rapporter. Projektet och materialet är mycket efterfrågat. Belok och Energimyndigheten har som en fortsättning skapat ett informationskluster om energieffektiva storkök som tillsammans ska verka för att fortsatt utveckla och sprida kunskapen.

Under hösten 2017 har lokalförvaltningen kopplat till detta genomfört en förstudie finansierad av Energimyndigheten. Här har vi tittat på vilket behov av mätning och återkoppling av energianvändning som storkökspersonal behöver för att arbeta energieffektivt i köket, samt hur detta sker på bästa sätt.

Förstudien syftar till att ringa in vilka mätuppgifter och information som är relevant för storkökspersonal att ta del av samt hur detta bör tillgängliggöras i en digital lösning (applikation) för att stödja och motivera till ett förbättrat beteende för en minskad energianvändning i det dagliga arbetet. Förstudien ska konkretisera hur ett kommande genomförandeprojekt ska läggas upp vad gäller teknisk lösning (mätning och applikation/gränssnitt) samt test och utvärdering i ett relevant antal kök. Kontakt: Hanna Sandström

Vi kan påverka!

Ett av lokalförvaltningens mål är att minska energianvändningen i våra fastigheter genom att förändra våra vanor och beteende. I vårt kundprogram Vi kan påverka sparar vi el tillsammans med alla våra hyresgäster - såväl i förskolor och skolor som i äldreboenden. Programmet bedrivs i nära samarbete med verksamheterna. Till hjälp för programmet finns lokalförvaltningens energipedagog samt presentations- och arbetsmaterial och digitala verktyg som till exempel en e-learning som riktar sig till stadens anställda och en spel-app som vänder sig till skolbarn.

Kontakt: vikanpaverka@lf.goteborg.se

Forskningssamarbete och utvecklingsprojekt

Architectural Inventions for Dwelling, Ageing and Healthcare (AIDAH)

Chalmers, Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, har tillsammans med bland andra Riksbyggen, Västra Götalandsregionen, Bostads AB Poseidon och lokalförvaltningen fått medel från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) att under 2014–2018 skapa en så kallad stark forskningsmiljö. Lokalförvaltningen har bidragit med personella resurser och kunskapsresurser.

Forskningsmiljön AIDAH har med forskning och praktik i samverkan sökt möta tre stora utmaningar i ett framtida hållbart samhällsbyggande för bättre hälsa och ökad livskvalitet genom att utveckla nya integrerade former av boende och vård. Forskarmiljön har baserats på Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA). Delar av resultaten har publicerats i en internationell publikation, utgiven av Routledge, Architecture for Residential Care and Ageing Communities - Spaces for Dwelling and Healthcare.  

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Långsiktigt samarbete med Chalmers inom forskning och FoU

Lokalförvaltningen har sedan 2014 ett långsiktigt samarbete med Chalmers i form av en gästforskartjänst på 20 procent förlagd till Chalmers, Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, sedan 2019 i form av en adjungerad professur. Samarbetet är inriktat mot forskning kring äldres boendemiljöer och syftar till att operationalisera kunskapsutveckling som är av relevans för stadens verksamheter.

Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA)

CVA – Centrum för Vårdens Arkitektur – är sedan 2010 en nationell arena för skapande, översättning, utbyte och spridning av kunskap om vårdarkitektur där akademi, offentlig sektor och näringsliv kan mötas. CVA bedriver forskning, genomför forskarutbildning samt bidrar till grund- och vidareutbildning inom området. Forskningsfokus för CVA är byggnader och miljöer som stöd för och del av verksamheten.

Centrum för Boendets Arkitektur (CBA)

CBA – Centrum för Boendets Arkitektur – är en plattform där akademi och näringsliv kan mötas och diskutera bostadsrelaterade frågor, göra gemensamma forskningsansökningar och FoU-projekt för bostadsutvärderingar och bostadsutveckling, men även FoU-projekt som kan utveckla ny kunskap inom teknik, ekonomi och sociala frågeställningar. En viktig del av målsättningen med CBA är, förutom att bedriva forskning, också att aktivt sprida forskningsbaserad kunskap om boende och bostad.

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Hemsidor:

chalmers.se/sv/centrum/cva

chalmers.se/sv/institutioner/ace/centrum/

Forskning om den fysiska miljön i särskilt boende för äldre

Mellan 2009 och 2013 genomfördes ett forskningsprojekt på Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Arkitektur. Användningen av gemensamma utrymmen i äldreboenden utforskades genom observationer och intervjuer. Resultaten beskriver bland annat skillnader mellan den planerade och den faktiska användningen av lokalerna samt mellan olika användargrupper. Arbetet har lett till bättre planeringsförutsättningar för äldreboenden.

Resultaten finns tillgängliga genom avhandlingen Andersson, M., Common spaces in assisted living for older persons. Aspects of usability from the residential and workplace perspectives (ISBN: 978-91-7385-937-0).

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Nordiska nätverket för forskning om äldres boende

Nätverket samlar aktiva forskare i Norden kring frågor om äldres boende i ett vidare perspektiv för att skapa en plattform för nordiskt samarbete vad gäller gemensam forskning, forskarutbyte, doktorandkurser samt kring gemensamma publikationer. Utgångspunkten är såväl det ordinära som det särskilda boendet, de äldre individerna samt välfärdssystemen i de nordiska länderna. Nätverket har en samhällsvetenskaplig inriktning och inbjuder forskare som på något sätt arbetar med frågor om äldres boende med kvantitativ eller kvalitativ metod.

De ämnen som är i fokus för nätverket kan sammanfattas i fyra teman

  • Fysisk miljö/arkitektur
  • Boendeformer, engagemang och lokal förankring
  • Boendepreferenser
  • Vardagsteknik i boendet

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Bostadsforskning Älvstranden + Chalmers

Chalmers Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik genomförde under 2017–2018 ett forskningsprojekt där syftet är att utforska hur människor i olika åldrar använder bostadslägenheter byggda från 1990-talet och framåt på Norra Älvstranden. Syftet är att analysera möjligheterna att använda bostäderna i alla livets skeden, i relation till bostädernas utformning. Fokus ligger på möjligheterna till kvarboende, sett i relation till behovet av att flytta till särskilt boende. Resultaten publiceras under 2020–21.

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

AllAgeHub – Utveckling och innovation för tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknologi med Vision Bo Äldre

AllAgeHub är en samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv. Plattformen omfattare en interaktiv visningsmiljö, stöd i utmaningsdriven innovation samt en neutral arena för att länka samman aktörer inom offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhället.

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Hemsida: allagehub.se

Nätverk och föreningar

Forum Vårdbyggnad

Är en förening som sedan 1993 stödjer och informerar om utvecklingsarbete, forskning och utbildning inom området fysisk miljö för vård och omsorg. Den erbjuder en mötesplats för verksamhetsansvariga, planerare, praktiker och forskare och syftar till att öka kunskapen om goda miljöer för vård och omsorg. Föreningen verkar bland annat genom konferenser, stipendier och stimulering av forskning, utbildning och goda exempel.

Medlemmar är landsting, kommuner, arkitektkontor, företag och enskilda personer som är verksamma inom området. Göteborgs Stad är medlemmar, nu via lokalförvaltningen och lokalsekretariatet, sedan 2005.

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Skolhusgruppen Västra Götaland

Är en ideell förening, som bildades 1983 och har som syfte att främja och sprida information om bra skolhusplanering. Föreningen anordnar studieresor och studiebesök, seminarier samt konferenser. Föreningen stödjer också publiceringar av skrifter rörande skolhusplanering.

Föreningens medlemmar finns bland arkitekter, skolplanerare, pedagoger och beslutsfattare med kunskaper om och som arbetar professionellt med skolverksamhet och -planering. Lokalförvaltningen är aktiv i föreningen genom enskilda medlemskap sedan ett flertal år.

Kontakt: mikael.iselow@lf.goteborg.se

EU-nätverk

Lokalförvaltningen deltar i stadens EU-nätverk. Syftet med nätverket är att ge stadens förvaltningar och bolag hjälp och stöd i att orientera sig när det gäller pågående projekt, utlysningar och möjliga samarbetsformer.

Kontakt: Vakant

Kunddialog

Kunskapsseminarier

Lokalförvaltningen anordnar varje år ett kunskapsseminarium på temat verksamhet-forskning-förvaltning. Seminarierna har teman som är angelägna för såväl lokalförvaltningen som för våra kunder och brukare. Seminarierna ska ses som en gemensam arena för kunskapsutveckling och som en del i lokalförvaltningens verksamhetsnära arbete.

Målgruppen är främst ansvariga och medarbetare inom stadens förvaltningar och bolag.

Kontakt: morgan.andersson@lf.goteborg.se

Modellförskolan Grönskan

Behovet av förskolor i staden är stort. Den pågående utbyggnaden av bostäder genom förtätning av mellanstaden innebär en ökning av bostäder längs med de redan utbyggda stråken för kollektivtrafik under de kommande tjugo åren med många nya bostäder och en stor befolkningsökning. Detta medför ett behov av fler förskolor. Till detta kommer behovet av att ersätta lokaler som inte fungerar eller har skador och lokaler som behöver ersätta byggnader med tidsbegränsade bygglov.

Projektets huvudsakliga syfte är att ta fram modeller för konceptförskolor som kan användas repetitivt för att generera ett antal fördelar:

  • Kvalitetssäkring av handlingar genom ständiga förbättringar
  • Tidsbesparing
  • Kostnadsbesparing
  • Driftsoptimering
  • Upphandlingsfördelar

Kontakt: mikael.iselow@lf.goteborg.se