Om Levande historia

Levande historia arbetar för att informera om både historiska och aktuella händelser för att förebygga intolerans.

Vad är Levande historia?

Levande historia drar lärdom av historien, som kopplas till dagsaktuella frågor i Göteborg. Förintelsen och kommunistiska regimer står i fokus samt brott som begåtts eller begås mot mänskliga rättigheter i alla typer av politiska system.

Det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regler för de mänskliga rättigheterna. Genom historien har oliktänkande, olika nationella minoritetsgrupper och HBTQ-personer utsatts för diskriminering och förföljelse. I dag ökar antalet hatbrott mot till exempel HBT-personer i Europa och gärningsmännen har ofta kopplingar till rasistiska organisationer.

En stad för alla

Levande historia ska bidra till en stad för alla och en stad där du och alla andra kan mötas utan främlingsfientlighet, diskriminering och intolerans. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, ålder, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet, etnisk bakgrund eller religiös tillhörighet. Levande historia är en del av Göteborgs arbete med mänskliga rättigheter, där dessa faktorer ingår och där tankar om normer som bestämmer vad som är normalt diskuteras.

Här kan du läsa mer om normer och normkritik och om diskriminering är.

Vad gör Levande historia?

Levande historia arbetar utifrån ett kommunalt perspektiv med inriktning mot kunskap, kultur och fortbildning. Levande historia riktar sig främst till ungdomar i Göteborg. Arbetet för att Göteborg ska vara en stad för alla drivs både genom Göteborgs Stads egna insatser samt även genom samarbeten och stöd till aktiviteter inom områdena främlingsfientlighet, diskriminering och intolerans.

Bakgrund

Genom beslut i Göteborgs kommunstyrelse 1998 startades Levande historia i Göteborg som ett projekt. År 2002 beslutade kommunfullmäktige att utvidga uppdraget till även belysa brott mot mänskligheten inom kommunistiska system. Levande historias nuvarande verksamhet följer kommunstyrelsens beslut 2005 om att på nytt utvidga uppdraget. Nu är det inte bara Förintelsen eller kommunistiska regimer som står i fokus, utan brott mot de mänskliga rättigheterna i alla politiska system. Utgångspunkten är FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Detta kan du söka bidrag till

Levande historia stödjer aktiviteter som arbetar för spridning av information om historiska och dagsaktuella samhällsfrågor med inriktning mot demokrati och mänskliga rättigheter. Du kan söka bidrag för aktiviteter som bidrar till att informera om och skapa diskussion kring frågor om tolerans, rasism, demokrati och mänskliga rättigheter.

Aktiviteten ska i första hand rikta sig till skolungdomar och utgöra ett komplement till den ordinarie undervisningen/verksamheten. Exempel på aktiveter som Levande Historia har beviljat bidrag till är studieresor, filmvisningar, teaterföreställningar, föreläsningar, bokprojekt, med mera.

Hur stort bidrag kan jag söka?

Levande Historias årliga budget uppgår till 1,3 miljoner kronor. En del av denna summa används till bidrag, en del används till samarbeten och del används i egen regi.

Ansök om bidrag

Här ansöker du om bidrag

Redovisa genomförda aktiviteter

När din aktivitet är genomförd, ska du lämna in en skriftlig redovisning av aktiviteten inklusive dokument som styrker aktiviteten.

Här redovisar du bidrag till aktivitet och stimulansbidrag

Människoöden

(Artiklarna har publicerats i nättidningen Vårt Göteborg)

Han överlevde både Hitler och Stalin

Att Jerzy Lipchytz lever är ett mirakel. "Kanske var det en tillfällighet, men jag var säker på att jag skulle klara mig, bara dom inte dödade mig”, säger han.

Teodora lyckades undkomma förintelsen

Den polska judinnan och vänsterkvinnan Teodora Lipchytz tillhör de många miljoner människoödena under andra världskriget. Hon lyckades klara sig igenom umbäranden, koncentrationsläger och politisk förföljelse för att till slut hamna i Bergsjön i Göteborg.

Det bortglömda folkmordet

Garis Garis är över 100 år, exakt hur gammal vet han inte. Han minns sin barndom och hur mamma, pappa och syskonen mördades 1915, Svärdets år, i ett för många okänt folkmord på de kristna assyrierna.

Suzannes farmor överlevde det armeniska folkmordet

Arusyak Kuyumdijan rövades bort som tolvåring. Hon blev tvångstatuerad i ansiktet och på händerna för att omgivningen skulle se vilken man eller klan hon tillhörde.

Ett förföljt folk

Assyrier/syrianer är en kristen folkgrupp på cirka tre miljoner människor. I dag är de flesta skingrade över hela världen, främst som en följd av förföljelse och förtryck.

Peters mamma räddades av Raoul Wallenberg

Budapest 1944. Ungern har ockuperats av tyskarna. Peter Klein är elva år och har tvingats flytta till ett hus med en gul stjärna på fasaden när hans mamma tas till fånga och förs till en tegelfabrik med tusentals andra människor. Transporter med judar går nu varje dag till koncentrationsläger.

Ferenc är ett Wallenbergbarn

Hans mamma berättade ofta om flykten under januari månad 1945, om Wallenbergs svenskhus som de bodde i. Hon berättade detaljerat om den 7 januari 1945 när ungerska nazister bröt sig in i huset på natten, för att de fått information om att där fanns pengar och guld.

Tomas Böhm om den ständigt närvarande ondskan

De som vid nazismens utbrott hade politiska kunskaper och visste vad fascism var, de var på det klara med att Hitler var farlig och att han inte var någon clown. De blev inte förförda av honom, som andra, som var mer okunniga.

Amelas liv är kantat av katastrofer

Ett krig är det mest omtumlande som kan hända i en människas liv. Amela har bearbetat sina upplevelser och hon förmår prata om det som hänt henne och hennes familj. Men glömma, nej det kan hon aldrig.

Kjell Baarlid teg om lägertiden i 50 år

Idag är Kjell Baarlid ett tidsvittne. Han reser flera gånger om året med skolungdomar till tidigare koncentrationsläger i Polen och Tyskland, till Auschwitz, Theresienstadt, Ravensbrück och Sachsenhausen, och berättar.

Michael ger barnets bild av Förintelsen

Michael var åtta år när nazisterna 1944 tog honom och hans far till uppsamlingsläger och sedan vidare till olika arbetsläger i Österrike. I sin bok Pojken med Davidsstjärnan skildrar han händelserna från barnets perspektiv.

Michael Ben-Menachem höll den 3 maj 2016 ett föredrag på Ebba Petterssons privatskola i Järnbrott om sina upplevelser som barn under andra världskriget.
Här är ett filmat sammandrag.

Så påverkas barnen av kriget

De flesta vuxna tiger om sina otäcka upplevelser. Livet måste gå vidare. Men barn påverkas lika fullt av föräldrarnas fysiska och psykiska lidanden och de har sällan någon att dela sina tankar med.

Språket en dörröppnare till främmande kulturer

Nyckelorden är tre, överlevnadsvilja, anpassning och språk. Ordningen kan variera. Språket har varit Josefs dörröppnare till de främmande kulturerna. Men utan den starka viljan till anpassning hade språket blivit eftersatt.

    Filer och dokument