Folkhälsa

Folkhälsoarbete handlar om samhällsutveckling och hållbarhet. Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, utifrån både nivå och fördelning.

Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan för delar av eller hela befolkningen och omfattar både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Arbetet ska utgå från befolkningens livsvillkor, levnadsförhållanden och hälsa med syftet att utjämna påverkbara skillnader. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete över gränserna, både inom Göteborgs Stad och med andra lokala, regionala och nationella aktörer.

Göteborgs Stad har valt att arbeta tillsammans med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd när det gäller det folkhälsoarbete som är riktat till befolkningen. Det finns samverkansavtal mellan de fyra socialnämnderna och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd samt mellan kommunstyrelsen och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.

De fyra socialnämnderna har ansvar för det lokala folkhälsoarbetet

Grunden till avtalen mellan de fyra socialnämnderna och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är befolkningsansvaret. Med befolkningsansvar kommer också ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet. Inom Göteborg Stad är befolkningsansvaret fördelat till nämnd utifrån verksamhetsansvar. De fyra socialnämnderna har genom sina reglementen ansvar för samordningen av Göteborgs Stads lokala folkhälsoarbete i förhållande till andra nämnders och styrelsers medverkan inom respektive stadsområde. I varje socialnämnd finns två eller tre utvecklingsledare folkhälsa som stöd för samordningen av det lokala folkhälsoarbetet i stadsområdet.

Stadsledningskontoret har samordningsansvar

Stadsledningskontoret har uppdraget att samordna folkhälsofrågorna för Göteborgs Stad.

Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Hälsorådgivning i Göteborg

Hälsodata visar hur befolkningen mår

En del av folkhälsoarbetet i Göteborgs Stad går ut på att genom olika hälsodata ta reda på hur befolkningen mår. Ett exempel är Hälsobladet som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen och som visar indikatorer i syfte att kunna följa Göteborgarnas livsvillkor och hälsa på lokal nivå. Här presenteras data utifrån fyra ålderskategorier, 0-5 år, 6-17 år, 18-64 år samt 65 år och äldre.

Ett annat exempel är ett arbete från 2012 med jämförelse mellan två städer. Hur har människorna det i Göteborg jämfört med liknade städer i Europa? Vad skiljer dem åt och vad är lika? I detta fall handlar det om att jämföra Göteborg och Glasgow. Se filmen som jämför folkhälsa i Glasgow och Göteborg (filmen är på engelska)

Data från filmen som jämför folkhälsa i Glasgow och Göteborg (engelska)

Göteborg ska vara en jämlik stad

Kommunstyrelsen har uppdraget att se till att alla nämnder och styrelser i Göteborgs Stad arbetar med målet och leder arbetet med jämlik stad.

Så arbetar Göteborgs Stad med folkhälsa

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har tagit beslut om ett antal dokument som ger inriktningen för arbetet med folkhälsa i Göteborg.

Här hittar du styrande dokument för Göteborg Stad.

Folkhälsopolitiken i Sverige

I juni 2018 beslutade riksdagen om ett nytt folkhälsopolitiskt ramverk, med ett omformulerat övergripande folkhälsopolitiskt mål. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet tydliggör samhällets ansvar som förutsätter ett gemensamt arbete mellan samhällets olika aktörer. Till det övergripande nationella folkhälsomålet reviderades också de tidigare elva målområdena till åtta nya målområden.

Det övergripande nationella folkhälsomålet och målstrukturen syftar till att underlätta folkhälsoarbetet på alla samhällsnivåer genom en tydligare fördelning av ansvaret på nationell nivå. Samtidigt understryks vikten av att utvärdera folkhälsoarbetet med inriktning mot skillnader i fördelningen av hälsan i befolkningen.

Nationellt mål för folkhälsopolitiken

Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Åtta målområden

Målområdena utgör områden med stor betydelse för en god och jämlik hälsa samt visar inriktningen för arbete som främjar god och jämlik hälsa.

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård