Så arbetar Göteborgs Stad med skyddade arter

Hoten kommer främst från människans verksamheter, eftersom vi idag påverkar naturen och arternas livsmiljöer i allt större utsträckning. Skogsbruk, jordbruk och olika exploateringsprojekt påverkar naturmiljöer på olika sätt. 

Regler som skyddar 

De regler som gäller för skyddade och fridlysta arter är:

• EU:s båda naturvårdsdirektiv: fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet
• Arter som är fridlysta enligt regeringens beslut i den svenska artskyddsförordningen
• CITES-listade arter, enligt konventionen som reglerar handel med arter

Ibland är de generella kraven som ställs i lagstiftningen för brukande av mark och vatten inte tillräckligt höga, eller följs inte i tillräckligt hög grad. Då krävs ytterligare åtgärder för vissa arter.

Arbetet med artskydd

Åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper är Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens verktyg för att tillsammans med länsstyrelserna och andra arbeta för att rädda hotade arter och deras livsmiljöer. Du hittar mer information på Naturvårdsverkets webbplats: Arbetet med artskydd

Kommunen har ett stort ansvar att ta hänsyn till hotade arter i samband med exploatering av naturmark. Fåglar, fladdermöss och kräldjur är exempel på artgrupper som är skyddade. När Göteborgs Stad planerar och bygger, och staden växer, ska hänsyn tas till den biologiska mångfalden.

Mindre hackspett -  en art i Göteborg

Ett konkret exempel är fågelarten mindre hackspett. Den behöver stora naturområden att leva på och den är känslig för påverkan på sin livsmiljö. Vi har inventerat och kartlagt dess livsmiljöer i många år på olika platser inom kommunen.

Vill du veta mer om hur Göteborgs Stad arbetar för att skydda mindre hackspetts livsmiljöer när staden växer? Läs senaste inventeringsrapporten och se filmen på sidan Skyddande av mindre hackspett