Vägledning för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Vad kännetecknar ett IOP?

Ett IOP bygger på att parterna arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål för att möta en samhällsutmaning som saknar en självklar lösning. Parterna har en öppen dialog, en gemensam bild av mål och målgrupp och styr tillsammans mot målet. Varje part ansvarar för sin egen verksamhet och bidrar med olika resurser. IOP används när samverkan inte passar för upphandling eller föreningsbidrag.

När kan IOP vara en lämplig modell för er?

För att förstå om IOP är den bästa formen/finansieringen i just ert arbete finns tre viktiga frågor som är bra att ställa sig tidigt i processen.

1. Finns det behov av samverkan?

Om samhällsutmaningen kräver samverkan, det vill säga att alla parter bidrar med konkreta insatser, och flera synvinklar för att nå ett gemensamt mål, så tyder det på att ett IOP kan vara rätt format. Om det inte finns ett konkret behov av samverkan, välj en annan form som bidrag eller upphandling.

2. Vad kan parterna göra?

Om de tilltänkta parterna har tillräcklig kompetens, resurser av olika slag och kan påverka det som IOP-avtalet ska handla om, då tyder det på att IOP kan vara lämpligt. Om dessa förutsättningar inte finns, så kan det behövas andra samverkansparter eller så kan det mest lämpliga vara att avstå.

3. Vad får parterna göra?

Om samhällsutmaningen är en del av det kommunala uppdraget, inte måste upphandlas, och inte är otillåtet statsstöd, så kan IOP vara ett lämplig format. 

Checklista för att skapa och driva IOP:er

Följande punkter är ett sätt att synliggöra vilka delar som kan ingå i arbetet med att skapa och driva ett IOP. Mer information om hur eller vad som kan vara viktigt att tänka på under respektive punkt går att läsa om i fördjupningsdokumentet som finns längst ner på webbsidan.

1. Möjliga parter i ett IOP

Parter i ett IOP är idéburna organisationer och offentliga organisationer, alltså kommun, stat eller region. 

2. Grundläggande förutsättningar

Vem som först ställer frågan om samverkan kring en viss samhällsutmaning, är inte så viktigt. Det viktiga är att dialogen kommer igång och att den är ömsesidig. Är IOP rätt format för er? Vänd er till den/de i Göteborgs Stad som har ett uppdrag som ligger nära det ni vill arbeta med.

3. Juridiska frågor

Om samtalsparterna är eniga om samhällsutmaningen och vill jobba tillsammans kring den, så behöver de beskriva om de har tillräcklig kapacitet för att göra det. Finns det juridiska hinder för att ingå ett IOP-avtal? Den frågan har Göteborgs Stad ett grundläggande ansvar för.

4. Skriv avtal

När samtalen har kommit en bit, är det bra att skapa en mindre skrivgrupp som består av representanter från de organisationer som fört samtal. Skrivgruppen skapar ett utkast till avtal.

5.Fatta beslut

När det finns ett avtalsförslag som parterna är överens om är det dags att fatta beslut om att ingå i avtalet.

6. Starta och driv verksamhet/samverkan

När beslut om att ingå avtalet är fattat ska arbetet startas. Strukturer och processer ska skapas som gör arbetet demokratiskt, effektivt och resultatinriktat.

7. Uppföljning och utvärdering

Avtalet innehåller förhoppningsvis mål som går att mäta och följa upp. Det är viktigt att försöka samla information löpande så att det finns möjlighet att redovisa vad som uppnåtts. Om sammanhanget är komplext kan det finnas behov av utvärdering av insatserna. 

8. Avsluta eller förläng

Finns det argument för att avsluta samarbetet när avtalstiden tar slut? Finns det argument för att fortsätta? Om parterna tycker att det finns anledning att avsluta, så förlängs inte avtalet. Om parterna kommer överens om att det finns förutsättningar att fortsätta, så fattar parterna beslut om det.

Fördjupad vägledning om IOP

Läs mer om IOP i den fördjupade vägledningen som är framtagen av socialförvaltningen Centrum tillsammans med organisationer inom civilsamhället. 

Fördjupad vägledning om IOP