Sverigeförhandlingen

Sverigeförhandlingen är ett uppdrag från regeringen att förhandla om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg för att få fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.

Det planeras för nya kollektivtrafiksatsningar

Tack vare Sverigeförhandlingen kan Göteborg få flera av de kollektivtrafiksatsningar och cykelsatsningar som varit planerade men ännu inte påbörjade, lite snabbare än planerat. Avtalet med staten innebär att Göteborgs Stad ska se till att det 2035 finns totalt 45 680 färdigställda bostäder, i närheten av kollektivtrafiksatsningar. Det innebär också att Göteborg fått delfinansiering för investeringar i cykelinfrastruktur och fyra kollektivtrafikstråk; Spårväg och citybuss Brunnsbo – Linné via Lindholmen, Citybuss Älvstranden – Biskopsgården och Citybuss Backastråket. Den linbana som ingick har utgått efter beslut i Göteborgs Stads kommunfullmäktige och Västra Götalandsregionens fullmäktige.

Investeringsvolymen för kollektivtrafikobjekten är drygt 7 miljarder kronor varav 3220 miljoner kronor är statlig medfinansiering, resterande kostnader delar Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen lika på. Summorna är fördelade så här:

Spårväg och citybuss Brunnsbo – Linné via Lindholmen 4, 8 miljarder kronor
Citybuss Älvstranden – Biskopsgården 700 miljoner kronor
Citybuss Backastråket 400 miljoner kronor

(Sifforna är återgivna i 2016-års prisnivå.)

Göteborgs Stads kommunfullmäktige har gett trafiknämnden i uppgift att ansvara för fortsatt planering och genomförande av de avtalade objekten. Då avtalet är gemensamt med Västra Götalandsregionen görs samtliga kollektivtrafiksatsningar tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik.

Fastighetsnämnden ansvarar för den bostadsuppföljningen som är kopplad till bostadsåtagandet i avtalet. Den kommer bland annat att bygga på bostadsprognosen som fastighetskontoret ändå gör men som nu kommer göras på längre sikt än tidigare, målet är 2035. Redovisningen av bostadsåtagandet ska utgå från närheten till kollektivtrafiksatsningarna och styrkas med en beskrivande del där det ska beskrivas hur man arbetar för att ha framdrift i planeringsprocessen samt beskriva aktiviteter, utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar utfallet. Uppföljningen redovisas årsvis till regeringen.

Beskrivning av kollektivtrafikobjekten

Spårväg och citybuss Brunnsbo-Linné via Lindholmen

Typ av anläggning: Tingstadsvägen-Hjalmar Brantingsplatsen: Spåranläggning i gata, körbar för buss med möjlighet till el-laddning/eldrift. Frihamnen-Lindholmen: Spåranläggning egen bana. Lindholmen-Linnéplatsen: Spåranläggning och bussgata i tunnel alternativt bro under/över älven.

Sträcka: ca 7 500 m

Preliminära hållplatser: Brunnsbotorget, Anekdotgatan, Tingstadsvass, Hjalmar Brantingsplatsen, Frihamnen/Pumpgatan, Regnbågsgatan, Lindholmen, Stigbergstorget, Linnéplatsen

Antal resenärer: ca 20 000 resenärer per dygn på Lindholmsförbindelsen år 2035.

Projektet görs i tre etapper; Frihamnen-Brunnsbo hanteras delvis inom programmet för Backaplan, men kommer att fördjupas, Frihamnen-Lindholmen håller på att förberedas tillsammans med övriga parter och Lindholmen-Linnéplatsen, som också innebär en ny koppling tvärs älven, innebär att vi för närvarande arbetar med att undersöka möjligheterna för och konsekvenserna av både bro och tunnel tvärs älven. Här är ännu inget beslut fattat om valet mellan bro eller tunnel.

Citybuss Backastråket

Typ av anläggning: ”Citybuss” BRT-anläggning med egen körbana och möjlighet till el-laddning/eldrift, med linjeföring och sektionsbredd förberedd för spårväg

Sträcka: ca 3 500 m

Preliminära hållplatser: Körkarlens gata, Akkas gata, Selma Lagerlöfs torg, Sägengatan, Backa Kyrkogata, Björkrisvägen, Balladgatan

Antal resenärer: ca 12 000 resenärer per dygn beräknas år 2035.

Sträckan är påbörjad där till exempel hållplatsen vid selma Lagerlöfs torg är anpassad efter intentionerna i Sverigeförhandlingen. Arbetet med resterande sträcka ligger etappvis i olika skeden, i allt från tidiga förstudier till projektering.

Citybuss Älvstaden- Biskopsgården

Typ av anläggning: Lindholmen – Ivarsbergsmotet: Konceptupprustning ”Citybuss” BRT med möjlighet till el-laddning/eldrift.

Ivarsbergsmotet – Vårväderstorget: ”Citybuss” BRT anläggning med möjlighet till el-laddning/eldrift i egen körbana med linjeföring och sektionsbredd förberedd för spårväg.

Sträcka: ca 5 000 m

Preliminära hållplatser: Sannegårdshamnen, Nordviksgatan, Sörhallstorget, Eriksbergstorget, Pölsebo, Ivarsberg, Ny hållplats X, Vårväderstorget

Antal resenärer: ca 17 000 resenärer per dygn i ett snitt strax väster om Lindholmen och ca 6 000 resenärer per dygn i ett snitt strax norr om Ivarsbergsmotet beräknas 2035.

Stora delar av sträckan har redan idag busskörfält. Vidare utredning behöver undersöka om dessa behöver justeras, samt hur fortsatt sträckning upp till Biskopsgården ska utformas och genomföras. Arbetet med detta har ännu inte påbörjats.

Cykelsatsningar

Göteborgs Stad satsar på flera pendlingscykelbanor i Göteborg för att knyta ihop olika stadsdelar, stora målpunkter och göra det möjligt för fler att cykla snabbt, säkert och enkelt på bredare cykelbanor med god framkomlighet och säkrare korsningar.

Cykelobjekten i Sverigeförhandlingen är utvalda ur trafikkontorets Cykelprogram för en nära storstad från 2015 och är en del i det pendelcykelnät som Göteborgs Stad vill stärka. De ska enligt Sverigeförhandlingen ha en koppling till något av de andra kollektivtrafikobjekten då kombinationen ökar möjligheten till ett flexibelt resande. Däremot är de inte kopplade till bostadsåtagandena som gäller för de andra projekten.

Den totala investeringsvolymen är 241 miljoner kronor och den statliga medfinansieringen är upp till 25 procent av investeringsvolymen. Västra Götalandsregionen är inte en part i cykelsatsningarna.


Beskrivning av cykelobjekten

De första planeringsarbetena för de flesta av objekten väntas vara igång under 2020. Nedanstående tider är preliminära i och med att samtliga projekt är i tidiga planeringsstadier och påverkas av omkringliggande stadsutvecklingsprojekt.

Backaplan – Bräckemotet

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2022.

Norra Älvstranden (Hisingsbron- Älvsborgsbron)

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2023.

Sahlgrenska – Mölndal

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2023.

Annedalsmotet – Götaplatsen

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2024.

Nya Allén

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2026.

Övre Husargatan – Sprängkullsgatan

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2026.

Stigberget – Saltholmen

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2026.

Backaplan – Kärra

Den färdiga sträckan beräknas kunna börja användas under 2027.

Bakgrund

Sverigeförhandlingen var ett uppdrag från regeringen om att förhandla om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg för att få fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. I uppdraget ingick att titta på en möjlig utbyggnad av nya stambanor som kan trafikeras av höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö via Jönköping. Sverigeförhandlingen hade även i uppdrag att förhandla om utbyggnad för storstadsregionernas cykelinfrastruktur.

För Göteborg innebar arbetet med Sverigeförhandlingen att Göteborgs Stad kompletterade den målbild för framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, med vilka effekter det kan få på bostadsutbyggnaden i Göteborg. Målbilden togs fram mellan 2014-2017 i samarbete med Mölndal, Partille, Västtrafik och Västra Götalandsregionen Läs mer via den länk som finns på slutet av denna text.

Bakgrunden till det arbetet är att Göteborgsregionen växer. 2035 beräknas det bo 200 000 fler invånare i Göteborg, Mölndal och Partille än vad det gör idag. 100 000 fler personer beräknas arbeta i området. För att kollektivtrafiken inte ska slå knut på sig själv när staden växer har kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans tagit fram en målbild för stadstrafikens stomnät. Som en grund till planen ligger medborgardialogen Next Stop 2035, som genomfördes 2015. Läs mer via den länk som finns på slutet av denna text.

Göteborgs Stad har utgått från analysunderlaget till målbilden i det underlag som lämnades till Sverigeförhandlingen.

Under 2016 och delar av 2017 förhandlade Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen med Sverigeförhandlingen om vad som skulle ingå i avtalet för storstadsåtgärder i Göteborg och den 20 juni 2017 träffade man en överenskommelse om fyra kollektivtrafikstråk och åtta cykelstråk. Beslut om avtal togs i kommunfullmäktige 7 december 2017.

Investeringsvolymen är totalt 7241 miljoner kronor varav 3280 miljoner kronor, inklusive statlig medfinansiering på 60 mnkr för cykelstråken, är statlig medfinansiering kopplat till ett bostadsåtagande för Göteborgs Stad på totalt 45 680 färdigställda bostäder till och med 2035. Avtalet innebär att Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen delar lika på resterande investeringsvolym för kollektivtrafikobjekten. Hitta avtalet via den länk som finns på slutet av denna text.

Länk till Sverigeförhandlingens webbsida

Länk till Målbild 2035:s webbsida

Länk till Next Stop 2035:s webbsida

Länk till Göteborgs Stads material om Sverigeförhandlingen