Innovation och utveckling inom stadsbyggnad

Stadsutvecklingszoner är ett projekt med mål att skapa bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer för att främja innovation och samhällsnytta - ur ett helhetsperspektiv i stadsutvecklingsprocesser. För Göteborgs del har projektet utgått från erfarenheterna i arbetet med Älvstaden, ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Liknande projekt genomfördes även i Malmö.

Hur ska vi ta hand om häftigare skyfall? Hur ser framtidens dagvattenhantering ut? Kan klimatanpassning skapa nya värden? Kan sociala innovationer hjälpa oss att hitta lösningar? Detta är några frågor som projektet BEGIN ska jobba med.

Göteborgs Stad är med och utvecklar morgondagens transportsystem för en hållbar och attraktiv stad. Stadsbyggnadskontoret deltar i plattformen tillsammans med andra förvaltningar, bolag, forskningsinstitut och näringsliv.

Arbetet med att ta fram en digital tvilling till Göteborg leds av geodataavdelningen på stadsbyggnadskontoret, men vi är också involverade i en rad andra projekt som är kopplade till digital stadsutveckling.

Runt om i världen brottas städer med samma utmaning: Hur utnyttjar vi digitaliseringens möjligheter på bästa sätt, för att engagera och underlätta för oss själva, medborgarna och företagen?

Stadsbyggnad påverkar inte bara den fysiska miljön, den påverkar också människors livsvillkor. Projekt SIGURD ska hjälpa aktörer inom stadsutveckling att mäta och förstå vilken betydelse olika stadsbyggnadsinvesteringar har för en hållbar samhällsutveckling.

Här kan du ta del av tidigare innovationsprojekt som stadsbyggnadskontoret varit delaktig i.

I norra Europa, där dygnets mörka timmar utgör en stor del av tiden, spelar ljuset en viktig roll för människors välmående och kan på flera sätt användas som ett verktyg för att bygga en hållbar stad för alla. Inom projektet Stadens samverkansprocess för ljusets roll i hållbar stadsutveckling arbetar Göteborgs Stad med de frågor som berör ljusets roll i hållbara städer.

Kulturmiljö är betydelsefull för samhället som helhet vilket är utgångspunkten för att kompensation behövs för att gottgöra skador på värdefulla natur- och kulturmiljöer. I projektet Kompensation, kulturmiljö och kulturella ekosystemtjänster som styrmedel, som finansierats av Riksantikvarieämbetets FoU-bidrag, har det bland annat undersökts hur kompensation görs i detaljplaner i Göteborg.

Syftet med utbytet och studien "Praktiknära forskning genom Formasutlysningen Ökad rörlighet mellan akademi och praktik" är att utveckla kompetens dels hos stadsbyggnadskontoret genom att tjänstepersoner får ökad kunskap om forskningsmetoder, forskningsmiljöer och forskningsprojekt dels hos akademin genom att kunskap och erfarenheter från praktiken kan bidra in i forskningsprojekt. Utbytet mellan praktik och akademi kommer också kunna öka förståelse för hur forskningsresultat kan nyttiggöras in i planeringsprocesser.