Hur du läser och förstår en detaljplan

Detaljplanekartan med bestämmelser är det juridiskt bindande dokument som en kommun tar fram för att reglera användningen av mark och vattenområden.

Planerna är bindande och därför avgörande vid prövning av bygglov. Detaljplanekartan omfattar det område inom vilken detaljplanens bestämmelser gäller och visar vilka byggrätter kommunen medgivit.

Här finns bestämmelser om vad som får byggas, till exempel småhus, flerbostadshus, lokaler för handel, parker, gator eller idrottsanläggningar.

Det finns även bestämmelse för hur stora byggnaderna får bli och ibland också hur de ska se ut. Detaljplanen kan ibland också innehålla bestämmelser av skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller värdefull natur.

Här är ett exempel på hur en detaljplanekarta kan se ut. 


Plankarta

Plankartan anger bestämmelser för användning och bebyggelse. Ovanpå grundkartan finns tjockare linjer, text och ofta färgade fält inritade.


Linjerna visar var gränserna mellan olika användningsområden går. De kan se olika ut beroende på vilket område de avgränsar (se förklaring i rutan planbestämmelser till höger). Detaljplanens bestämmelser gäller endast inom det område som avgränsas som planområdesgräns.

De färgade fälten anger användning. Det kan till exempel vara skola (rött område i kartan) eller park (grönt område i kartan). Olika bestämmelser/ användningar kan rymmas inom en färg, till exempel skolor och kontor och färgen i kartan styrs då av det huvudsakliga användningsområdet.

De olika användningarna kan också markeras med stora bokstäver (t ex S för skola, B för bostäder, K för lokal för kontor). Färgfälten kan kompletteras med till exempel prickmark (vilket innebär att byggnader inte får uppföras) eller så kallad plusmark/kryssmark.

Regleringar av bebyggelse och byggnadsverk inom de olika användningarna görs med bestämmelser angivna med små bokstäver. Till exempel reglerar bestämmelsen ”p” byggnaders placering och ”e” hur stor del av ett område som får bebyggas (uttnyttjandegrad).

Skallinjalen visar i vilken skala kartan är gjord och gör det möjligt att mäta på kartan.

Linjerna visar var gränserna mellan olika användningsområden går. De kan se olika ut beroende på vilket område de avgränsar (se förklaring i rutan planbestämmelser till höger). Detaljplanens bestämmelser gäller endast inom det område som avgränsas som planområdesgräns.

De färgade fälten anger användning. Det kan till exempel vara skola (rött område i kartan) eller park (grönt område i kartan). Olika bestämmelser/ användningar kan rymmas inom en färg, till exempel skolor och kontor och färgen i kartan styrs då av det huvudsakliga användningsområdet.

De olika användningarna kan också markeras med stora bokstäver (t ex S för skola, B för bostäder, K för lokal för kontor). Färgfälten kan kompletteras med till exempel prickmark (vilket innebär att byggnader inte får uppföras) eller så kallad plusmark/kryssmark.

Regleringar av bebyggelse och byggnadsverk inom de olika användningarna görs med bestämmelser angivna med små bokstäver. Till exempel reglerar bestämmelsen ”p” byggnaders placering och ”e” hur stor del av ett område som får bebyggas (utnyttjandegrad).

Skallinjalen visar i vilken skala kartan är gjord och gör det möjligt att mäta på kartan.

Grundkarta

Grundkartan, som ligger i botten, är utritad med tunna linjer i grått och visar nuvarande förutsättningar i form av bebyggelse, fastighetsgränser, höjdkurvor, ledningar, markhöjder, vägar, och träd med mera.

I informationsdelen till höger på detaljplanen finns information om grundkartan och hur den ska tolkas och enligt vilken standard (höjdsystem och koordinatsystem) den är framtagen.

Illustrationsritning

Illustrationsritningen visar ett möjligt utnyttjande av planens bestämmelser, men är inte juridiskt bindande.

Planbestämmelser

I spalten till höger om detaljplanekartan finns det förklaringar till kartans alla linjer, texter och symboler.


Användning av mark och vatten regleras via ett flertal olika bestämmelser i en detaljplan. Bestämmelserna delas in efter vilket område de syftar till att styra och hur (till exempel allmän platsmark eller kvartersmark), såsom bostäder, handel, park eller industri osv. I denna detaljplan finns de under rubrikerna ”Användning av allmän plats” och ”Användning av kvartersmark”.

Kvartersmark regleras i denna detaljplan via bestämmelserna S och K, där S är huvudbestämmelsen och innebär skola (markeras alltid med rött). Detaljplanen syftar till att möjliggöra för uppförandet av en skola eller förskola samt lokal för kontor. Utnyttjandegrad, med bestämmelsen e1, hur stor byggnaden får vara och hur den får uppföras.

Även bestämmelserna E1 och E2 används för att möjliggöra uppförandet av transformatorstation samt återvinningsstation.

Utformning och utseende regleras under rubriken ”Placering, utformning och utförande”. Våningsantalet anges alltid med romerska siffror och e1 styr hur stort du får bygga. Byggnadshöjd anger högsta tillåtna nockhöjd, och anges i plushöjd med utgångspunkt i nollplanet.

Administrativa bestämmelser

Bestämmelser som gäller för hela planområdet och inte är knutna till ett specifikt användningsområde inom planen. Under genomförandetiden, som får vara minst fem och högst 15 år, ska planen förverkligas.

Information om detaljplan

I ritningshuvudet, längst ner till höger finns namnet på detaljplanen och vilka fastigheter som ingår i planområdet. Det står vem som är ansvarig handläggare och chef samt datum för antagande. Kommunstyrelsen (KS) eller kommunfullmäktige (KF) antar planen. Under datum för laga kraft står från vilket datum detaljplanen börjar gälla.

Norrpil/kompasspil finns längst ner till höger i kartfältet och anger kartans väderstreck.

Filer och dokument