Träd - en del av stadsrummet

I stadens kartverk finns det idag cirka 40 000 träd inritade i stadens parker, längs gator och på andra offentliga platser. Det finns naturligtvis också många fler träd på annan kommunal mark och på privat mark. Dessutom äger Göteborgs Stad bland annat 11 000 hektar skogsmark och trädbevuxen naturmark.

Träd i urbana miljöer ger viktiga ekosystemtjänster

Träden i vår stad är inte bara vackra och rumsskapande de bidrar också med en hel del ekosystemtjänster. De ger syre, tar upp och lagrar in koldioxid, dämpar buller, ger svalkande skugga, håller regnvatten vid skyfall och utgör boplats för mängder av insekter och fåglar.

Det tar tid innan ett träd börjar leverera ekosystemtjänster, de måste först växa sig stora och det är en utmaning för träd i gatumiljöer och på torgytor. Träd behöver tillräckligt stora växtbäddar under jord där deras rötter kan växa och utvecklas.

Träd och gröna miljöer är bra för hälsan

Utöver de viktiga ekosystemtjänsterna visar även forskning att träd, parker och naturområden är viktiga för människor genom att de sänker puls och stressnivåer. Sambandet mellan god tillgång till grönska och ökat välbefinnande är väl belagt. Vardagsgrönskan minskar stress, gör oss avslappnade, stimulerar fysisk aktivitet och ger psykisk återhämtning. Men det har också visat sig att det sociala samspelet mellan människor ökar i gröna utomhusmiljöer. Allt detta är positivt för vår hälsa.

Träd för alla med 3-30-300

I Göteborg ska alla invånare ha nära till grönska som stärker hälsa och välbefinnande. Målet för Göteborgs Stad är att erbjuda ett brett utbud av grönska fördelat över hela staden.

För att ge alla göteborgare tillgång till vardagsgrönska används modellen 3-30-300.

• Alla ska se minst 3 träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
• I varje stadskvarter ska 30 procent av ytan skuggas av trädkronor.
• Alla ska ha ett grönområde max 300 meter från sin bostad. Det ska vara minst 0,2 hektar stort, vilket motsvarar ungefär en halv fotbollsplan.

Konkurrens om utrymmet

Många av träden i staden planterades för länge sedan, när gatorna och stadsbilden såg annorlunda ut än idag. För både unga och gamla träd råder idag konkurrens om utrymme, såväl under som ovan mark. Under mark konkurrerar trädens rotsystem med ledningar för vatten och avlopp samt el, bredband, fjärrvärme och fjärrkyla. Ovan mark konkurrerar trädens grenverk bland annat med närliggande fastigheter, stolpar för belysning och kontaktledningar för spårvagnar.

Stadsmiljöförvaltningen strävar i sitt arbete efter att skapa goda förutsättningar för stadens träd. Förvaltningen arbetar aktivt med att ny- och återplantera träd i parker och alléer för att säkerställa att Göteborg förblir en grön stad även framöver. Vi arbetar även med att försöka minimera framtida utrymmeskonflikter för träden, ovan och under mark genom att bland annat anlägga väl planerade växtbäddar på rätt plats, i rätt storlek, med genomtänkt jordblandning.

Träd i alléer

Rader med träd i alléer har en lång historia i Göteborg, under senare delen av 1600-talet och under 1700-talet planterades trädrader utmed vattendrag och infartsvägar efter inspiration från holländska städer. Mellan åren 1770-80 planterades lindar längs Södra vägen (Gamla Allén) och utmed Stampgatan vid Fattighusåns kaj. Parklind var modernt och importerades från Holland. På 1820 talet anlades även Nya Allén mellan Järntorget och fattighusån då 1500 almar planterades i en allé som finns kvar idag.

I staden är alléer viktiga då de är med och skapar sammanhängande stråk av grönska som ökar möjligheten för spridning av växter och djur. Vasagatans gröna allé är ett exempel på ett grönt stråk i innerstaden från Haga kyrkoplan via Vasaparken till Heden. Stråket fyller en viktig funktion som levande offentligt rum för både kommunikation och rekreation i den annars hårdbelagda staden. Alléer av planterade lövträd omfattas därför av ett generellt biotopskydd.

Traditionellt har alléer bestått av träd av samma trädsort som lind eller alm. Idag planteras allt fler blandalléer med olika slags träd i raderna för att sprida riskerna när trädsjukdomar eller skadedjursangrepp härjar. Ofta drabbas inte olika trädsorter av samma sjukdom, medan till exempel almsjukan kan spridas fort i en allé med bara almar.