Invasiva arter
Lagar och regler
De arter som med människans hjälp har förflyttats till ett område där de inte funnits tidigare och dessutom sprider sig snabbt, orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin kallas för invasiva främmade arter.
För att minska spridningen av dessa arter har EU tagit fram en förteckning på arter som är förbjudna att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen inom hela EU.
Det finns även en Nationell förteckning över invasiva främmande arter som är anpassad efter svenska förhållanden och gäller arter som är problematiska ur ett svenskt perspektiv. Dessa arter omfattas av samma förbud som de på EUs förteckning, med vissa undantag, och gäller endast i Sverige.
EU-förteckning över invasiva främmande arter
- Förbjudna att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, sätta ut i naturen och hålla levande exemplar av inom hela EU.
- Alla fastighetsägare är skyldiga att bekämpa dessa arter. Statliga myndigheter, kommuner, regioner så väl som privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare.
- För arter som har stor spridning i Sverige ställs inte krav på utrotning.
- Arter på EU-listan som är vanliga i Göteborgsområdet: gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka, kinesisk ullhandskrabba, lövplattmask, parkslide, mink, signalkräfta, smal vattenpest.
- Mer information om Förbjudna invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets hemsida.
Nationell förteckning över invasiva främmande arter
- Förbjudna att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, sätta ut i naturen och hålla levande exemplar av i Sverige.
- Statliga myndigheter, kommuner och regioner är skyldiga att bekämpa dessa arter.
- För privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare finns undantag som betyder att dessa arter får växa och föröka sig men de får inte sprida sig till andra fastigheter.
- För arter som har stor spridning i Sverige ställs inte krav på utrotning.
- Arter på den Nationella listan som är vanliga i Göteborgsområdet: Blomterlupin, kaukasiskt fetblad, höstgullris, kanadensiskt gullris, sibiriskt fetblad, sjögull, svartmunnad smörbult, vattenpest och vresros.
- Mer information om Nationell förteckning över invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets hemsida.
Vems är ansvaret?
Ansvaret att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU:s förteckning ligger på fastighetsägaren. Det kan alltså vara allt ifrån kommuner och stora privata markägare till villaägare. Alla som äger eller förvaltar mark har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna.
Det innebär att kommunen bara genomför bekämpningsåtgärder på kommunal mark.
För de arter som finns med på den Nationella förteckningen gäller att statliga myndigheter, kommuner och regioner är skyldiga att bekämpa dessa arter. För privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare finns undantag som innebär att arterna får växa och föröka sig men att de inte får sprida sig till andra fastigheter. Du som har en art som finns med på den nationella förteckningen i din trädgård behöver alltså inte ta bort den. Du behöver dock förhindra att den sprider sig och kan till exempel behöva vidta åtgärder för att hindra växter från att sprida sin frön.
Så här kan du hjälpa att minska spridning
-
Välj växter som inte tar över och riskerar att bli invasiva. Fråga i växthandeln vilka växter du kan skaffa utan risk.
-
Kontrollera inköpta växter innan du planterar ut dem, så att det inte har följt med en lövplattmask. Länsstyrelsen har mer information: Lövplattmask Obama nungara | Länsstyrelsen Skåne
-
Tänk efter både när du köper, får, ger bort eller planterar nya växter.
-
Köper du jord eller fyllnadsmassor direkt av leverantör bör du fråga om det är fritt från delar av invasiva arter. Plantjord i säck är ingen fara.
-
Var försiktig när du hanterar växter, växtavfall och jord, så att du inte råkar sprida växtdelar eller frön som kan föröka sig.
-
Töm inte ut akvarium i naturvatten.
-
Kom ihåg att rengöra båtar och andra vattenfarkoster om du flyttar dessa från ett vatten till ett annat.
-
Rapportera på invasivaarter.se om du hittar en invasiva främmande art.
-
Är du osäker på hur en art som kan vara invasiv ska hanteras låt den stå kvar och sök mer information på Naturvårdsverkets webbplats.
Viktigt att hantera växtavfallet på rätt sätt
För att undvika ytterligare spridning av invasiva växter är det viktigt att hantera växtavfall korrekt. Den största spridningsrisken idag är jordmassor med rötter samt växtdelar som flyttas runt.
-
Växtavfall eller jord som kan innehålla delar från invasiva växter ska aldrig läggas i komposten eller naturen.
-
Jord med växtdelar kan i dagsläget inte lämnas på återvinningscentraler, men du kan beställa hämtning från din fastighet. Beställ hämtning av jord med invasiva växter
-
Privatpersoner kan lägga växtdelar från invasiva arter i dubbla sopsäckar, försluta väl och lämna på någon av stadens återvinningscentraler. Meddela personalen på återvinningscentralerna att du har med dig sopsäckar med invasiva växter. Då får du hjälp med hur du ska lämna dem.
-
Tänk också på att risken för spridning är stor under transport, så förvara materialet i slutna kärl eller säckar.
-
Jordmassor med växtdelar av parkslide och jätteloka får inte flyttas eller återanvändas. Det gäller även om man samlat ihop växtdelarna.
-
Jord med växtdelar kan i dagsläget inte lämnas på återvinningscentraler.
Vad gäller för företag?
Sorteringsguide för företag på Renovas webbplats
Hantering av invasiva arter (Teknisk Handbok)
Tips och råd till växtbranschen för att hindra spridning av lövplattmasken Obama nungara
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Jätteloka är en av de invasiva arter som enligt EU:s direktiv ska bekämpas.
- Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
- Jätteloka sätter rikligt med frö, cirka 50 000–70 000 per planta, som kan spridas långt. Att klippa av blomställningar innan de har bildat frö minskar fortsatt spridning.
- Var försiktig. Jättelokans växtsaft kan orsaka allvarliga brännskador när den kommer i kontakt med bar hud.
- Jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
Idag bekämpar stadsmiljöförvaltningen jätteloka som växer på kommunal mark. Det finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark.
Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)
Gul skunkkalla finns på flera platser i Göteborg. Den är ett hot mot den naturliga växtligheten, särskilt nära vattendrag och våtmarker. Det finns krav på att den ska kartläggas och bekämpas precis som jätteloka.
- Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
- Gul skunkkalla kan tas bort genom att gräva upp den.
- Att klippa av blomkolven förhindrar vidare spridning med frö.
- Gul skunkkalla på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
Stadsmiljöförvaltningen har inventerat och bekämpat kända förekomster av gul skunkkalla på kommunal mark. Uppföljning och bekämpning vid behov sker löpande.
Parkslide (Reynoutria japonica)
Parkslide, jätteslide och hybridslide finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter. Länsstyrelsen håller på med en hanteringsplan för parkslide som ska ge vägledning i kommunernas arbete med bekämpning. Göteborgs Stad håller på att ta fram en handlingsplan för bekämpning och där kommer länsstyrelsens handlingsplan användas som underlag. Eftersom parkslide har en stor spridning i kommunen kommer arbetet med bekämpning att ta lång tid och ske i många år framöver.
- Största spridningen av parkslide sker när människor råkar sprida växtdelar. Befintliga bestånd sprider sig långsammare.
- Parkslide i större antal ska du låta stå kvar orörd eftersom de flesta åtgärder riskerar större spridning istället för att minska den.
- Större bestånd av parkslide kräver professionell och uthållig bekämpning för att minska eller helt försvinna.
- Parkslide på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
- Kartläggning av parkslide sker på den mark kommunen förvaltar.
- Kommunen har undersökt, prövat och utvärderat metoder för effektiv bekämpning. Naturvårdsverket arbetar också med nya riktlinjer för hantering av parkslide.
- Arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för bekämpningsarbetet.
- Precis som för jätteloka finns det inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att bekämpa på privat mark.
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
- Jättebalsamin är en av de invasiva främmande arter som ingår i EU:s förteckning över växtarter som inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.
- Jättebalsamin ska hanteras med metoder som säkerställer att arten inte sprider sig vidare i naturen.
- Växten sprider sig genom att sprätta i väg sina fröer, ibland så långt som sju meter bort. Viktigt att bekämpning sker innan fröna har hunnit bildas, helst i juni-juli.
- Bekämpning av jättebalsamin görs genom att hela växter dras upp med rötterna. Detta går lätt att göra med handkraft eftersom växten har ett ytligt rotsystem.
- På din egen fastighet är du som markägare skyldig att bekämpa jättebalsamin.
- Jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
- Kommunen har genomfört bekämpning av den invasiva främmande arten jättebalsamin på några utvalda platser med manuella metoder efter krav från länsstyrelsen.
- Bekämpning sker även med hjälp av sommarjobbande ungdomar och idrottsorganisationer.
- Precis som för jätteloka och parkslide finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att bekämpa jättebalsamin på privat mark.
Japansk träddödare
Japansk träddödare har börjat sprida sig på flera platser i Göteborg. Det är en slingerväxt som snabbt kan växa över och kväva träd, där av namnet. Arten sprider sig effektivt genom rotskott och bildar täta snår som kan orsaka skada på både natur och stadsmiljö.
- Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
- Japansk träddödare kan tas bort genom att kapa och gräva upp den.
- Japansk träddödare kommer läggas till EU:s förteckning i augusti 2027.
- Japansk träddödare på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
Stadsmiljöförvaltningen har inventerat och bekämpat kända förekomster på kommunal mark. Uppföljning och bekämpning vid behov sker löpande.
Lövplattmask (Obama nungara)
Lövplattmask (Obama nungara) är en ny invasiv djurart som upptäcktes i november 2024 i Malmö och har kommit till Sverige genom importerade växter. Lövplattmasken är förbjuden enligt EU:s direktiv.
- Lövplattmasken är ett allvarligt hot mot vår biologiska mångfald då den äter daggmaskar och andra nyttodjur som behövs för att bryta ner växter till jord, och för att jorden ska hålla sig lucker. Detta leder i sin tur till sämre förutsättningar för kretsloppet i naturen, jordbruket och trädgårdsodlingen.
- Fullvuxna lövplattmaskar är cirka 5–8 cm långa och 0,5 cm breda. Lövplattmaskens ägg är 0,5 cm stora och först röda men blir sedan mörkbruna.
- Plattmasken finns naturligt i Sydamerika, och har kommit till Europa och Sverige med importerade växter.
- Läs mer om plattmasken på Länsstyrelsens webbplats och Artdatabanken samt rapportera fynd via Artportalen.
Vad gör kommunen?
Stadsmiljöförvaltningen arbetar med åtgärder för att förhindra att lövplattmasken sprids. Inför plantering av växter har rutiner för kontroll av växtmaterial tagits fram och en kontinuerlig dialog förs med entreprenörer för att minimera risken för att plattmaskar följer med i växtleveranser eller vid plantering. Förvaltningen för inköp och upphandling har initierat en dialog med stadens ramavtalsleverantörer av växter för att få kännedom hur respektive ramavtalsleverantör arbetar med att förhindra att lövplattmasken medföljer i växtleveranser till stadens verksamheter.
Stadsmiljöförvaltningen följer löpande utvecklingen kring lövplattmasken och Länsstyrelsens rekommendationer.
Kontakta Göteborgs Stad
Har du synpunkter eller frågor om invasiva växter så kan du kontakta oss.
Öppettider
Telefon och e-post
- Telefon
- 031-365 00 00 (Göteborgs Stads kontaktcenter)
- E-post
- goteborg@goteborg.se
Postadress
404 82 Göteborg
Relaterad information
Naturvårdsverket
På Naturvårdsverkets webbplats finns artfakta, råd om hur du bekämpar invasiva arter och instruktioner för hur du gör för att rapportera fynd.