Invasiva arter
EU-förteckning över invasiva främmande arter
En växt som finns med i EU-förteckningen över invasiva främmande arter får inte introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter.
Jätteloka, gul skunkkalla och jättebalsamin finns med på EU:s lista över invasiva växter och ska därför, enligt EU:s direktiv, bekämpas.
Om EU-förteckningen över invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats
Övriga invasiva främmande växter
Det finns flera växter som är problematiska utöver de på EU:s lista som omfattas av krav på bekämpas. Flera av dessa arter kommer troligen att tas med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud. Att begränsa spridning av dessa är också angeläget. Några som är vanligt förekommande i kommunen är parkslide, vresros (den ursprungliga Rosa Rugosa är invasiv, inte övriga vresrosor), kanadensiskt gullris och blomsterlupin.
Vems är ansvaret?
Ansvaret att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU:s lista ligger på fastighetsägaren. Det kan alltså vara allt ifrån kommuner och stora privata markägare till villaägare. Alla som äger eller förvaltar mark har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna.
Det innebär att kommunen bara genomför bekämpningsåtgärder på kommunal mark.
Så här kan du hjälpa att minska spridning
- Rapportera på artfakta.se om du hittar en invasiv främmande art.
- Välj växter som inte tar över och riskerar att bli invasiva. Fråga i växthandeln vilka växter du kan skaffa utan risk.
- Tänk efter både när du köper, får, ger bort eller planterar nya växter.
- Köper du jord eller fyllnadsmassor direkt av leverantör bör du fråga om det är fritt från delar av invasiva arter. Plantjord i säck är ingen fara.
- Var försiktig när du hanterar växter, växtavfall och jord, så att du inte råkar sprida växtdelar eller frön som kan föröka sig.
Är du osäker på hur en art som kan vara invasiv ska hanteras låt den stå kvar och sök mer information på Naturvårdsverkets webbplats.
Viktigt att hantera växtavfallet på rätt sätt
För att undvika ytterligare spridning av dessa arter är det viktigt att hantera växtavfallet korrekt. Den största spridningsrisken idag är jordmassor med rötter samt växtdelar som flyttas runt.
- Växtavfall eller jord som kan innehålla delar från invasiva växter ska aldrig läggas i komposten eller naturen.
- Privatpersoner kan lägga växtdelar i dubbla sopsäckar, försluta väl och lämna på någon av stadens återvinningscentraler. Meddela personalen på återvinningscentralerna att du har med dig sopsäckar med invasiva växter. Då får du hjälp med hur du ska lämna dem.
- Tänk också på att risken för spridning är stor under transport, så förvara materialet i slutna kärl eller säckar.
- Jordmassor med växtdelar av parkslide och jätteloka får inte flyttas eller återanvändas. Det gäller även om man samlat ihop växtdelarna.
- Jord med växtdelar kan i dagsläget inte lämnas på återvinningscentraler.
Vad gäller för företag?
Sorteringsguide för företag på Renovas webbplats
Hantering av invasiva arter (Teknisk Handbok)
Tips och råd till växtbranschen för att hindra spridning av lövplattmasken Obama nungara
Jätteloka
Jätteloka är en av de invasiva arter som enligt EU:s direktiv ska bekämpas.
- Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
- Jätteloka sätter rikligt med frö, cirka 50 000–70 000 per planta, som kan spridas långt. Att klippa av blomställningar innan de har bildat frö minskar fortsatt spridning.
- Var försiktig. Jättelokans växtsaft kan orsaka allvarliga brännskador när den kommer i kontakt med bar hud.
- Jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
Idag bekämpar stadsmiljöförvaltningen jätteloka som växer på kommunal mark. Det finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark.
Gul skunkkalla
Gul skunkkalla finns på flera platser i Göteborg. Den är ett hot mot den naturliga växtligheten, särskilt nära vattendrag och våtmarker. Det finns krav på att den ska kartläggas och bekämpas precis som jätteloka.
- Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
- Gul skunkkalla kan tas bort genom att gräva upp den.
- Att klippa av blomkolven förhindrar vidare spridning med frö.
- Gul skunkkalla på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
Stadsmiljöförvaltningen har inventerat och bekämpat kända förekomster av gul skunkkalla på kommunal mark. Uppföljning och bekämpning vid behov sker löpande.
Parkslide
Den 7 augusti lades parkslide, jätteslide och hybridslide till på EU:s lista över invasiva främmande arter. Eftersom arterna har stor spridning i Sverige, ställs inte krav på utrotning, däremot blir det olagligt att sprida, sälja eller transportera arterna. Naturvårdsverket kommer att formulera ett hanteringsprogram som vägledning för hur arterna ska hanteras i Sverige.
- Största spridningen av parkslide sker när människor råkar sprida växtdelar. Befintliga bestånd sprider sig långsammare.
- Parkslide i större antal ska du låta stå kvar orörd eftersom de flesta åtgärder riskerar större spridning istället för att minska den.
- Större bestånd av parkslide kräver professionell och uthållig bekämpning för att minska eller helt försvinna.
- Parkslide på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
- Kartläggning av parkslide sker på den mark kommunen förvaltar.
- Kommunen har undersökt, prövat och utvärderat metoder för effektiv bekämpning. Naturvårdsverket arbetar också med nya riktlinjer för hantering av parkslide.
- Om parksliden inte är ett problem där den växer eller breder ut och sprider sig är Naturvårdsverkets rekommendation i dagsläget att vänta med åtgärder.
- Generellt sker därför ingen bekämpning av parkslide på kommunens mark, men på ett fåtal platser har bekämpning skett i form av testytor.
- Precis som för jätteloka finns det inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark.
Jättebalsamin
Jättebalsamin är en av de invasiva främmande arter som ingår i EU:s förteckning över växtarter som inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.
- Jättebalsamin ska hanteras med metoder som säkerställer att arten inte sprider sig vidare i naturen.
- På din egen fastighet är du som markägare skyldig att bekämpa jättebalsamin.
- Jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats.
Vad gör kommunen?
- Kommunen har genomfört bekämpning av den invasiva främmande arten jättebalsamin på några utvalda platser med manuella metoder efter krav från länsstyrelsen.
- Precis som för jätteloka och parkslide finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att bekämpa jättebalsamin på privat mark.
Lövplattmask Obama nungara
Lövplattmask (Obama nungara) är en ny invasiv djurart som upptäcktes i november 2024 i Malmö och har kommit till Sverige genom importerade växter. Från 7 augusti 2025 är lövplattmasken förbjuden enligt EU:s direktiv.
- Lövplattmasken är ett allvarligt hot mot vår biologiska mångfald då den äter daggmaskar och andra nyttodjur som behövs för att bryta ner växter till jord, och för att jorden ska hålla sig lucker. Detta leder i sin tur till sämre förutsättningar för kretsloppet i naturen, jordbruket och trädgårdsodlingen.
- Fullvuxna lövplattmaskar är cirka 5–8 cm långa och 0,5 cm breda. Lövplattmaskens ägg är 0,5 cm stora och först röda men blir sedan mörkbruna.
- Plattmasken finns naturligt i Sydamerika, och har kommit till Europa och Sverige med importerade växter.
- Läs mer om plattmasken på Länsstyrelsens webbplats och Artdatabanken samt rapportera fynd via Artportalen.
Vad gör kommunen?
Stadsmiljöförvaltningen har påbörjat arbetet med åtgärder för att förhindra att lövplattmasken sprids. Inför plantering av växter har rutiner för kontroll av växtmaterial tagits fram och en kontinuerlig dialog förs med entreprenörer för att minimera risken för att plattmaskar följer med i växtleveranser eller vid plantering. Förvaltningen för inköp och upphandling har initierat en dialog med stadens ramavtalsleverantörer av växter för att få kännedom hur respektive ramavtalsleverantör arbetar med att förhindra att lövplattmasken medföljer i växtleveranser till stadens verksamheter.
Stadsmiljöförvaltningen följer löpande utvecklingen kring lövplattmasken och Länsstyrelsens rekommendationer. Och arbetet med att förhindra att lövplattmasken sprids kommer att fortsätta under våren.
Kontakta Göteborgs Stad
Har du synpunkter eller frågor om invasiva växter så kan du kontakta oss.
Öppettider
Telefon och e-post
- Telefon
- 031-365 00 00 (Göteborgs Stads kontaktcenter)
- E-post
- goteborg@goteborg.se
- Kontaktformulär
Postadress
404 82 Göteborg
Relaterad information
Naturvårdsverket
På Naturvårdsverkets webbplats finns artfakta, råd om hur du bekämpar invasiva arter och instruktioner för hur du gör för att rapportera fynd.