Blomsteråkrar och slåtterängar

De senaste hundra åren har många blommande vägkanter, ängar och skogsbryn successivt försvunnit. Det har drabbat många pollinerande insekter som minskat i antal. Göteborgs Stad arbetar för att öka den biologiska mångfalden på flera sätt. En metod för att bidra till ett rikt växt- och djurliv är blomsteråkrar och slåtterängar.

Blomsteråkrar

Blomsteråkrarna består av ettåriga växter – annueller – som sås på nytt varje år. Olika fröblandningar används på olika platser runt om i staden och fröblandningarna varierar år från år. Därför kan du hitta många olika sorters blommor på åkrarna, men ofta dominerar åkerogräs som blåklint och vallmo. Den rika blomningen i blomsteråkrarna gynnar framförallt pollinerande insekter. Samtidigt får vi en vackert blommande äng på en plats där det annars bara växt gräs.

Mindre blomsteråkrar i stadsmiljön

• Bondegärdet, Hjällbo
• Hjällboplatsen, Hjällbo
• Flatås park, Högsbo
• Lekplatsen Rävlyan, Lövgärdet
• Krutvägen, Kviberg
• Kaneltorget, Gårdsten
• Beväringsgatan, Kortedala
• Flygvädersgatan, Biskopsgården
• Rondellen på Rymdtorget, Bergsjön
• Rondellen på Ljusårsvägen, Bergsjön
• Rondellen Femvägsskälet, Frölunda
• Rondellen Utbyvägen/Lemmingsgatan, Utby
• Rondellen Cronackersgatan, Sannegården
• Rondellen Barken Beatrices gata, Sannegården

Slåtterängar

På slåtterängarna får fleråriga växter breda ut sig. Omvandlingen från en gräsyta till en slåtteräng tar några år och ofta känner man igen den som vildvuxen gräsmark med inslag av blommande örter och växter som ibland brukar kallas för ogräs. Men ”ogräs” som vitklöver, fibblor och skallra är viktiga för pollinatörer och skapar en balanserad äng.

Slåtterängarna slås – traditionellt med lie – under sensommaren. Växterna får ligga kvar någon vecka för att fröerna ska släppa och sprida sig. Därefter samlas höet upp. Får höet ligga kvar blir det för mycket näring och då trivs inte ängsväxterna.

Det finns både kulturhistoriska och biologiska värden med slåtterängar. Ängarna liknar de marker som var vanliga när bönderna själva odlade vinterhö till sin boskap. Många av arterna som växer på slåtterängar är ovanliga eller hotade samtidigt som både mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, grodor och kräldjur trivs.

Fleråriga slåtterängar i Göteborg

På dessa platser kan du se våra vanliga ängsväxter som gökärt, käringtand, teveronika och vitmåra. Men på flera av ängarna finns också mer sällsynta arter.

• Rya skog
• Sillviks skalgrusbankar: orkidéer, fältgentiant och månlåsbräken.
• Skändla: prästkrage, liten blåklocka, åkervädd, ängsvädd, ängshavre, brudbröd, spåtistel och vildlin.
• Gossbydal: tätört, rödklint och ängsskallra.
• Stora Amundön: smal käringtand, strandmålla och strandstarr.
• Fjällbo ängar