Sjöar och vattendrag

De artrika sötvattensmiljöerna bjuder på allt från naturupplevelser till dricksvatten och det är svårt att tänka sig att man under förra seklet tömde skräp och latrintunnor rakt ut i kanalerna. När staden växer är det viktigt att lämna rum för vatten. Dagvattendammar och översvämningsytor ger göteborgarna biologisk mångfald, effektivare vattenrening och skydd mot översvämningar - goda exempel på ekosystemtjänster i staden.

Vattenresurser och värdefulla vattenmiljöer

I Göteborg finns mer än 70 sjöar och ett antal större och mindre vattendrag. Flera sjösystem ligger i mer höglänta områden som Delsjöområdet och Vättlefjäll. Göta älv, Sveriges största vattendrag, förser oss göteborgare med dricksvatten. Vattendrag som Kvillebäcken, Säveån, Lärjeån, Mölndalsån och Krogabäcken har hela eller delar av sina avrinningsområden i Göteborg.

På senhösten kan man ha tur att få se när vissa fiskar från havet vandrar upp i vattendragen för att leka. I flera av våra vattendrag finns sällsynta arter som vi behöver vara särskilt rädda om. I Lärjeån finns flodpärlmusslor och i Säveån finns en säregen laxsort som inte finns i något annat vattendrag. Den mycket ovanliga vattenväxten knölnate finns på några få platser i kommunen.

Öppna vattenmiljöer i städer har många positiva effekter för människors hälsa och miljön. Vatten som avleds trögt och långsamt renas bättre än det vatten som avleds ytligt och snabbt. För att rusta staden inför eventuella översvämningar är det positivt med översvämningsbar mark i anslutning till diken och vattendrag.

I dessa områden finns ofta också artrika ekosystem. Ett exempel är Delsjöbäcken som ringlar ner till Sankt Sigfrids plan. Vid höga flöden finns det utrymme för bäcken att breda ut sig bland omgivande träd och växtlighet. Ett annat exempel är Gullbergsån. Här finns plats för växtlighet, fågelliv och lite lugn och ro mitt i staden. Vissa år växer det till och med skogssvamp på gräsytorna längs ån.

Till skillnad från vatten som avleds i slutna rörsystem så bidrar även öppna vattenvägar till att jämna ut snabba lokala temperaturskillnader.

Hur mår våra sjöar och vattendrag?

Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har bedömt att flertalet av vattnen i kommunen har måttlig status enligt vattendirektivet. För att klara lagkrav och leva upp till miljömål behöver undersökningar och en rad både små och stora åtgärder göras för att skapa förutsättningar för artrika och väl fungerande sötvattenekosystem.

Miljöförvaltningen ansvarar för årliga undersökningar av bottenfauna, metaller i vattendrag och uppföljning av utsläpp av näringsämnen till vattendrag. Kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har haft en positiv miljöeffekt och tyder på långsam återhämtning. Andra vattenrelaterade miljöproblem att arbeta vidare med är övergödning, miljögifter, vandringshinder, förorenade sediment och smittspridning.

Industrier med risk för förorenande direktutsläpp till vatten har idag högt ställda krav på utsläppskontroll och uppföljning av effekter. Staden lider mer av diffusa förorenande utsläpp som kan leda till en hotfull livsmiljö för vattenlevande organismer. Många av våra urbana vattendrag påverkas i hög grad av både utsläpp av orenat dagvatten och så kallade bräddningar från avloppssystemet.

Framtidens vattenlandskap – många bäckar små

Det växer fram många spännande idéer om hur vi kan lösa de vattenrelaterade miljöproblemen globalt och lokalt. Allt från hängande trädgårdar för att ta hand om dagvatten till finurliga reningstekniker och fiskpassager förbi vandringshinder kan bli verklighet för att återskapa välmående vattenekosystem.

Den pågående stadsutvecklingen påverkar stadens vattenmiljöer och skapar både möjligheter och problem i arbetet med att nå de vattenrelaterade miljömålen. I samband med exploatering behöver stadens vattenmiljöer skyddas från negativ påverkan och bebyggelse undvikas i känsliga områden. Vattnets kvaliteter ska kunna förvaltas och utvecklas samtidigt som områden planeras för nya bostäder, verksamheter, infrastruktur och rekreation. Staden behöver även säkra upp ytor för att hantera skyfall och översvämningar i ett förändrat klimat. Eftersom konkurrensen om ytorna är stor behöver multifunktionella naturbaserade lösningar tillämpas där möjligheten finns.

Det kommer allt tuffare krav på kartläggning och kontroll av bland annat miljögifter i vatten. Enligt lagen (miljöbalken) är det den som förorenar eller riskerar att förorena som har ansvar för att förhindra att förorenande ämnen spolas ut i sjöar och vattendrag. Miljöförvaltningen har tagit fram riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till sjöar, vattendrag och dagvatten.

Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient

En tydligare vattenförvaltning ger goda förutsättningar för samordning kring åtgärder för att nå god status i kommunens vattenförekomster. Miljöövervakning kan visa på behov av lämpliga åtgärder för att skydda vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer samt för att värna om den biologiska mångfalden. Göta älvs vattenvårdsförbund ansvarar för vattendragskontroll och Göta älvs, Säveåns och Mölndalsåns vattenråd är viktiga lokala aktörer som samlar kommuner, företag och intressenter som berörs av vattendragen.

I Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram finns flera vattenrelaterade mål och strategier som ska leda till att vi når god status i våra vatten: Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad 2021-2030

Du hittar mer material på sidan Miljöförvaltningens rapporter

Åtgärdsplan för god vattenstatus

För att stärka förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna nås i Göteborgs vattenförekomster har staden tagit fram en åtgärdsplan för god vattenstatus som har beslutats av kommunfullmäktige 27 april 2023.

Planen beskriver vad vi behöver göra för att få rent vatten och välmående vattenmiljöer, vilket är en förutsättning för välfärd, ekosystemtjänster och god folkhälsa.

Läs mer om Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus 2023–2027