Tillsyn enligt plan- och bygglagen

Vad är tillsyn?

Tillsyn är en granskning som sker i efterhand för att det som har blivit fel ska rättas till. Oftast startar ett tillsynsärende efter att en anmälan har kommit in.

Det kan till exempel handla om olovligt byggande, ofta kallat svartbygge, ovårdade tomter eller växtlighet som skymmer sikten. Stadsbyggnadsnämnden har också ett tillsynsansvar att se till reglerna om strandskydd i miljöbalken följs. 

Vem har ansvar för tillsyn?

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn kring regler och bestämmelser som berör plan- och bygglagen. Stadsbyggnadsförvaltningen utför tillsynen på uppdrag av nämnden.

Områden för tillsyn

Nedan hittar du olika områden för tillsyn och vad som gäller. Du hittar också information om hur en utredning om tillsyn går till och vilka konsekvenser det kan leda till för dig som ansvarig för fastigheten eller tomten. De områden du hittar information om är:

• Enkelt avhjälpta hinder - tillgänglighet
• Hissar och andra motordrivna anordningar
• Olovligt byggande
• Ovårdade byggnader och tomter
• Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
• Strandskydd
• Växtlighet som skymmer sikten
  

Tillsyn av enkelt avhjälpa hinder - tillgänglighet

Lokaler och platser där allmänheten har tillträde ska vara tillgängliga och användbara för alla. Därför ska dessa lokaler och platser vara fria från hinder som begränsar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Vad är ett enkelt avhjälpt hinder?

Enkelt avhjälpta hinder innebär hinder i den fysiska miljön som är rimliga att rätta till, för att en plats eller lokal ska vara tillgänglig. Ett enkelt avhjälpt hinder kan till exempel handla om:

• Hinder i form av mindre nivåskillnader som kan lösas med ramp
• Tröga dörrar som kan lösas med dörröppnare
• Otydliga glaspartier som kan lösas med kontrastmarkeringar

Bland kriterierna för vad som är ett enkelt avhjälpt hinder ska hindret finnas på en allmän plats eller en plats dit allmänheten äger tillträde. Detta kan till exempel vara ett bibliotek, en uteservering, en affär eller en reception för offentlig verksamhet.

Dessutom ska det vara enkelt att åtgärda hindret. Det finns ingen tydlig gräns för när ett hinder bedöms vara enkelt att åtgärda, men utgångspunkten är att lösningen ska vara praktiskt utförbar och inte för allt för dyr för den som ska göra det. En dörröppnare bedöms oftast som en enkel lösning, medan installation av hiss inte är enkel.

Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer från fall till fall om en åtgärd för att ta bort hindret kan ses som enkel.

Vem är ansvarig för att åtgärda hindret?

Det är den som förfogar över platsen där hindret finns, som är ansvarig för att avhjälpa det. Alltså göra de åtgärder som behövs så att hindret inte längre finns. Som huvudregel är det ägaren av byggnaden eller huvudmannen för den allmänna platsen som är ansvarig, men det kan även vara exempelvis en verksamhetsägare. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer från fall till fall vem som kan ses som ansvarig.

I de fall den som ansvarar för att avhjälpa hinder inte väljer att frivilligt vidta åtgärd för detta, kan stadsbyggnadsförvaltningen komma att förelägga denne vid vite att vidta åtgärd.

Mer information om enkelt avhjälpta hinder

Tillgänglighet - Boverket

Enkelt avhjälpta hinder - PBL kunskapsbanken - Boverket

Tillgänglighet och användbarhet

Tillsyn av hissar och andra motordrivna anordningar

Stadsbyggnadsnämnden har tillsyn över att motordrivna anordningar, till exempel hissar, besiktigas och inte används om de har allvarliga brister.

Krav på besiktning

Hissar och andra motordrivna anordningar så som till exempel rulltrappor, lastbryggor och motordrivna portar har vissa tekniska krav. Det innebär bland annat att det finns krav på besiktning av dessa anordningar både innan de tas i bruk och under tiden som de används.

Om en anordning vid besiktning visar sig ha stora brister som påverkar säkerheten eller hälsan så får anordningen inte användas förrän den har godkänts i en ny besiktning. Användningsförbudet börjar gälla omedelbart från att den motordrivna anordningen underkänns i en besiktning.

Den person som har gjort besiktningen skickar en kopia av besiktningsprotokollet till stadsbyggnadsnämnden.

En motordriven anordning som inte besiktas med de besiktningsintervall som krävs får inte heller användas förrän en ny godkänd besiktning har utförts.

Åtgärden är allmänningspliktig

Om du ska installera eller göra en större ändring av en motordriven anordning så måste du anmäla det till stadsbyggnadsförvaltningen. Innan du kan påbörja installationen eller ändringen behöver du ha ett startbesked. Anordningen ska också besiktigas innan den får börja användas första gången.

Installation av hiss är anmälningspliktigt 

Vad händer när stadsbyggnadsförvaltningen får in ett icke godkänt besiktningsprotokoll?

När det kommer in ett icke godkänt besiktningsprotokoll till stadsbyggnadsförvaltningen skickas det ut ett informationsbrev till dig som ansvarar för den motordrivna anordningen. I informationsbrevet står det att anordningen inte får användas och en uppmaning om att åtgärda bristerna. Det står också att du måste skicka in ett nytt besiktningsprotokoll när den motordrivna anordningen har besiktats på nytt.

Det är den som ansvarar för anordningen som har ansvar för att skicka in ett nytt godkänt protokoll. Detta görs inte av besiktningsföretaget.

En hiss eller annan motordriven anordning som saknar ett godkänt besiktningsprotokoll måste antingen vara avstängd eller på annat sätt förhindras att den används tills den har godkänts i en ny besiktning. Detta gäller från den dagen besiktningen blir underkänd.

Stadsbyggnadsförvaltningen kan göra besök på plats för att kontrollera att motordrivna anordningar som saknar ett godkänt besiktningsprotokoll inte används. Om den motordrivna anordningen är i bruk eller går att använda tas en sanktionsavgift ut för detta.

Du som äger eller ansvarar för anordningen är ansvarig

Det är den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i en byggnad som ska se till att anordningen besiktigas regelbundet och att eventuella brister åtgärdas och att den motordrivna anordningen inte går att använda med brister.

Om någon bryter mot ett användningsförbud av en motordriven anordning kan stadsbyggnadsnämnden ta ut en byggsanktionssavgift.

Hur ser tillsynsprocessen ut?

Så här kan tillsynsprocessen för en motordriven anordning som blivit underkänd i en besiktning se ut:

1. Ett protokoll från en icke godkänd besiktning kommer in till stadsbyggnadsförvaltningen.
2. Ett informationsbrev om att den motordrivna anordningen inte får användas skickas ut till den som ansvarar för anordningen, oftast fastighetsägaren.
3. Bevakning av om ett nytt godkänt protokoll för den motordrivna anordningen sätts och om ett godkänt protokoll inte kommer in (inom en viss tid) görs ett besök på plats för att kontrollera att anordningen inte används.
4. Om den motordrivna anordningen används trots att den inte är godkänd i en besiktning tas en byggsanktionsavgift ut.

Tillsyn av olovligt byggande

Olovligt byggande innebär att någon utan lov gör något som enligt plan- och bygglagen behöver bygg-, mark-, eller rivningslov. Många kallar detta för svartbygge. Det är också olagligt att börja bygga något utan startbesked eller flytta in i eller använda en byggnad utan slutbesked.

Beroende på åtgärden och omständigheterna kan det som gjorts behöva rivas, göras om eller ansökas om lov för i efterhand.

Rätt att ingripa inom tio år

Stadsbyggnadsförvaltningen får bara besluta om att något ska tas bort inom tio år från att det som gjorts utfördes. Om det gäller att en bostadslägenhet tagits i anspråk för ett väsentligt annat ändamål gäller längre än tio år. Skulle det som gjorts innebära en fara för liv och hälsa kan förbud mot fortsatt användning bli aktuellt även om det har gått längre tid än tio år. Beslutet kan innebära vite för den som inte följt lagen.

Om något har byggts eller tagits i bruk utan ett start- eller slutbesked ska stadsbyggnadsförvaltningen besluta om en byggsanktionsavgift. En byggsanktionsavgift är en slags straffavgift som enligt lagen ska tas ut.

Boverket om byggsanktionsavgifter

Så går en utredning av olovligt byggande till

Vid utredning av en anmälan behöver stadsbyggnadsförvaltningen vanligtvis göra ett tillsynsbesök på fastigheten som anmälts. Vid besöket dokumenteras det som gjorts. Därefter görs en bedömning om det finns något som strider mot lagen. Skulle det som gjorts sakna lov eller startbesked görs en bedömning om det finns möjlighet att bevilja ett sådant i efterhand. Finns inte den möjligheten behöver det som gjorts tas bort eller ändras.

När det som gjorts åtgärdats eller fått bygglov i efterhand och det inte längre finns någon anledning för stadsbyggnadsförvaltningen att ingripa så avslutas ärendet med ett beslut. Beslutet skickas till fastighetsägaren och även den som anmält om anmälan inte var anonym.

Exempel 1 på hur en utredning av olovligt byggande kan gå till

Någon har inrett ytterligare en lägenhet i sin byggnad. Stadsbyggnadsförvaltningen har varit på plats och konstaterat att lägenheten ligger på andra våningen i byggnaden. För området gäller en detaljplan som tillåter att en byggnad får inredas med högst tre lägenheter. Eftersom det sedan tidigare fanns två lägenheter i byggnaden så bedömer stadsbyggnadsförvaltningen det som möjligt att ansöka och beviljas bygglov i efterhand.

Skulle fastighetsägaren inte ansöka om bygglov i efterhand för den tillkommande bostaden kan stadsbyggnadsförvaltningen besluta om att fastighetsägaren ska ansöka om bygglov inom en viss tid, ett så kallat lovföreläggande. Skulle fastighetsägaren inte följa föreläggandet kan stadsbyggnadsförvaltningen upprätta handlingar till ansökan på fastighetsägarens bekostnad.

Eftersom lägenheten inretts i byggnaden utan bygglov och startbesked kommer även en byggsanktionsavgift att beslutas om och tas ut.

Exempel 2 på hur en utredning av olovligt byggande kan gå till

Någon har byggt ett förråd på sin fastighet under förra sommaren. Stadsbyggnadsförvaltningen har varit på plats och sett att förrådet är 20 kvadratmeter stort. I området gäller en detaljplan som anger att man inte får bygga förråd på fastigheten. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer därför att det inte går att bevilja bygglov i efterhand för förrådet. Förrådet behöver därför rivs och tas bort från fastigheten.

Skulle fastighetsägaren inte följa stadsbyggnadsförvaltningen bedömning kommer det beslutas om ett rättelseföreläggande. Eftersom förrådet byggts utan bygglov och startbesked kommer även en byggsanktionsavgift att beslutas om.

Vem är ansvarig?

Under pågående byggnation är det byggherren som ansvarar för att lagen och tillhörande föreskrifter följs. Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

I övrigt ansvarar i huvudsak fastighetsägaren för att det som sker på fastigheten följer bestämmelserna i lagen. En tomträttshavare likställs med fastighetsägare enligt PBL.

Även någon som inte äger en fastighet kan äga en byggnad eller ett annat byggnadsverk på en fastighet. Det är då möjligt för stadsbyggnadsförvaltningen att rikta eventuella ingripande mot den som äger byggnadsverket, exempelvis en arrendator.

Stadsbyggnadsförvaltningen får in många anmälningar från allmänheten och har en skyldighet att utreda varje anmälan som kommer in för att pröva förutsättningarna och behovet av att ingripa.

Tillsyn av ovårdade byggnader och tomter

Fastigheter och tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olyckor begränsas och så att det inte är störande för omgivning och trafik. Samma sak gäller för allmänna platser. Även fasta anordningar på en tomt ska underhållas så att de uppfyller sitt ändamål och lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

När det gäller fastigheter och andra byggnadsverk ska de hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Boverket om ovårdade tomter

Boverket om ovårdade och förfallna byggnadsverk

Följder av ovårdade tomter och byggnader

Stadsbyggnadsnämnden har möjlighet att besluta om olika typer av förelägganden när det gäller ovårdade tomter och byggnader. Det kan bland annat handla om att åtgärda brister på en tomt eller ett byggnadsverk, att utreda behovet av underhållsåtgärder för en byggnad och i vissa fall att riva en byggnad som är i dåligt skick. Stadsbyggnadsnämnden har även möjlighet att besluta om förbud mot användning av byggnadsverk med säkerhetsbrister.

Boverket om förelägganden

Förbud mot användning av byggnadsverk

Så går en utredning till

När stadsbyggnadsförvaltningen får in en anmälan och börjar sin utredning behöver det vanligtvis göras ett tillsynsbesök på fastigheten som anmäls. Stadsbyggnadsförvaltningen gör då en bedömning om det som anmälts kan anses vara ovårdat. Ärenden kan gälla exempelvis skräpiga tomter eller förfallna byggnader.

Exempel på hur en utredning av ovårdade tomter och byggnader kan gå till:

En anmälan kommer in till stadsbyggnadsförvaltningen om att en tomt i ett villaområde ser skräpig ut. Stadsbyggnadsförvaltningen åker ut på plats och kan konstatera att det på tomten finns olika saker upplagda, bland annat byggmaterial, delar av gamla byggställningar, en tvättmaskin och delar av sönderplockade bilar. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att tomten ser ovårdad ut och skickar en uppmaning till fastighetsägaren om att städa upp på tomten. Följs inte den uppmaningen kan fastighetsägaren föreläggas om att städa upp på tomten. Det är möjligt att fastighetsägaren får betala ett vite eller att tomten städas upp på fastighetsägarens bekostnad om föreläggandet inte följs.

Vem är ansvarig?

Det är vanligtvis den som äger fastigheten eller byggnadsverket som är ansvarig för att brister inte uppkommer och att tomter hålls i ett vårdat skick. I vissa fall kan det även vara andra som exempelvis en hyresgäst som är ansvarig.

Stadsbyggnadsförvaltningen får in många anmälningar från allmänheten och har en skyldighet att utreda varje anmälan som kommer in för att pröva förutsättningarna och behovet av att ingripa.

Hur ser tillsynsprocessen ut?

Så här kan processen för ett tillsynsärende se ut:

1. En anmälan kommer in
2. Kommunikation med fastighetsägare
3. Tillsynsbesök på plats
4. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning
5. Förslag till beslut om ingripande

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

För att säkerställa ett bra inomhusklimat i byggnader finns det bestämmelser om obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Kontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig funktionskontrollant. För många byggnader måste en funktionskontroll av ventilationssystemet göras vid vissa bestämda tidpunkter.

Besiktning med olika intervaller

OVK ska genomföras innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången, en så kallad första besiktning. Det ska också genomföras regelbundet vid återkommande tillfällen, så kallad återkommande besiktning.

Återkommande besiktningar ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. I Boverkets föreskrifter om OVK preciseras vilka byggnader som är berörda och vilka intervaller som gäller . Vissa byggnader och ventilationssystem är helt eller delvis undantagna från kraven på OVK.

Tydlig information om besiktningen

Funktionskontrollanten ska skriva ett intyg som visar att besiktningen har gjorts, med datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och när nästa besiktning måste göras. I intyget ska det framgå vilka ventilationssystem som har kontrollerats och om kontrollen visat några anmärkningar. Byggnadens ägare ska sätta upp intyget på en väl synlig plats i byggnaden, exempelvis i huvudentrén eller respektive trapphus.

Om ventilationssystemet byggs om ska detta anmälas eftersom dagens krav då träder i kraft. Det underlag som beviljas startbesked för ligger sedan till grund för kommande besiktningar och intervallet börjas om utifrån datumet då den första utförs.

Underhåll för att systemet ska bli godkänt behöver inte anmälas.

Boverket om obligatorisk ventilationskontroll

Vad händer om besiktningen inte godkänns?

När det kommer in ett icke godkänt besiktningsprotokoll till stadsbyggnadsförvaltningen skickar vi ut ett informationsbrev till dig som är ansvarig där vi ber dig skicka in ett godkänt protokoll när bristerna är åtgärdade.

Vem är ansvarig?

Enligt Plan- och bygglagen är det ägaren av byggnaden som ansvarar för att ventilationssystemet fungerar. Det innebär att ägaren måste göra de åtgärder som behövs och underhålla systemet så att det fungerar. Hittas det några fel i ventilationssystemet vid OVK eller vid annat tillfälle är det alltså ägaren till byggnaden som ansvarar för att se till så att det fungerar igen. Detta ska ske så snabbt som möjligt.

Hur ser tillsynsprocessen ut?

1. Ett protokoll från en icke godkänd besiktning kommer in till stadsbyggnadsförvaltningen eller så kommer det in en tillsynsanmälan om att en obligatorisk ventilationskontroll inte har utförts eller att det saknas ett protokoll för aktuellt ventilationssystem.
2. Ett informationsbrev skickas ut till byggnadens ägare om att ett protokoll ska skickas in till stadsbyggnadsförvaltningen. Det innebär att en obligatorisk ventilationskontroll måste göras om det inte redan har gjorts.
3. Om inte byggnadens ägare hör av sig inom rimlig tid efter utskicket går ärendet till stadsbyggnadsnämnden med föreläggande om att utföra en obligatorisk ventilationskontroll.
4. Under vissa speciella förhållanden kan byggnadens ägare begära uppskov för att göra kontrollen. Ägaren måste då berätta anledning och visa en åtgärds/tidplan för när kontrollen kan utföras.
5. När stadsbyggnadsförvaltningen får in ett godkänt protokoll fattas ett beslut om att inte ingripa och ärendet avslutas.

Tillsyn av strandskydd

Strandskyddet finns för att säkerställa att vi alla har tillgång till våra stränder och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växter som finns vid vattnet och på land runt omkring. Stadsbyggnadsnämnden är ansvarig myndighet för tillsynen av att strandskyddet efterlevs i Göteborgs Stad.

Regler för strandskydd och tillsyn av att reglerna följs.

Tillsyn av växtlighet som skymmer sikten

Växtlighet som skymmer sikten i trafiken kan innebära livsfara. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att sköta växtlighet som häckar, buskar och träd på din egen tomt, så att risken för olyckor begränsas.

Mer om tillsyn av växtlighet som skymmer sikten.

Hur gör jag en tillsynsanmälan?

Du kan göra en anmälan till stadsbyggnadsförvaltningen om du misstänker att något strider mot bestämmelserna i plan- och bygglagen eller miljöbalkens bestämmelser om strandskydd.

Att tänka på innan du gör en anmälan

• Alla anmälningar som gäller samma sak läggs ihop till ett ärende. Det gör ingen skillnad om fler anmäler samma sak.
• Du kan inte ångra en inskickad anmälan
• När du skickar in en anmälan blir det en offentlig handling
• Du som anmälare är inte en part i ärendet. Parter är stadsbyggnadsförvaltningen och den som blir anmäld. Det innebär att du som anmälare inte kommer hållas uppdaterad under tiden ärendet hanteras. Du kommer få ett beslut skickat till dig när det är fattat.

Tillsynsanmälningar som hanteras av andra

Stadsbyggnadsnämnden hanterar tillsynsärenden utifrån plan- och bygglagen och miljöbalkens bestämmelser om strandskyddstillsyn. Det kan finnas andra saker du vill anmäla eller rapportera. 

Problem i boendemiljön hanteras av miljöförvaltningen

Det kan handla om till exempel bristande ventilation, fukt- och mögel, buller, lukt eller andra störningar. Anmäl klagomål på boendemiljön

Felanmälan - gator, torg och parker

Om du har en fråga eller synpunkter på hål i gatan eller på cykelbanan, om gatlampan inte lyser eller om ett buskage behöver klippas gör du en felanmälan.

Felanmälan - gator, torg och parker

Så här gör du en tillsynsanmälan

I anmälan bör du uppge:

• vilken fastighet eller adress det gäller
• vad som uppförs eller har uppförts
• när det du anmäler inträffade/byggdes
• exakt vad det är du anmäler (tänk på att du inte kan anmäla något du tror planeras)
• en tydlig beskrivning (uppge gärna mått, utseende, avstånd till gränser och bifoga gärna bilder samt en karta / situationsplan)
• om du har haft kontakt med någon annan förvaltning eller någon annan myndighet i frågan

Anonym anmälan i e-tjänsten

Här lämnar du din anmälan om du vill vara anonym. När du lämnar uppgifter anonymt kommer du inte få någon återkoppling i ärendet.

När din anmälan kommer in till oss blir den en allmän handling. Din anmälan är en del av tillsynsärendet och kommer i regel att skickas till den du anmäler för kännedom. Du kan inte ångra en inskickad anmälan.

Anmälan i vår e-tjänst

Här lämnar du din anmälan genom att logga in i e-tjänsten med ditt bank-id. När vi har fattat beslut i ärendet kommer vi att skicka detta till dig. När din anmälan kommer in till oss blir den en allmän handling. Din anmälan är en del av tillsynsärendet och kommer i regel att skickas till den du anmäler för kännedom. Du kan inte ångra en inskickad anmälan. Ärendet kommer inte sparas i e-tjänsten

Anmäl med inloggning

Lämna uppgifter på annat sätt

Om du inte vill använda e-tjänsten kan du mejla eller skicka ett vanligt brev till oss. Du kan också lämna en anmälan via telefon, men för att minska risken för missförstånd ser vi gärna att du lämnar din anmälan skriftligt. Oavsett om din anmälan är skriftlig eller muntlig kan du välja att vara anonym. Om du vill vara anonym rekommenderar vi att du använder e-tjänsten eftersom din mejladress blir en offentlig uppgift. Om du vill att vi skickar vårt beslut i ärendet till dig kan du inte vara anonym.

När din anmälan kommer in till oss blir den en allmän handling. Din anmälan är en del av tillsynsärendet och kommer i regel att skickas till den du anmäler för kännedom. Du kan inte ångra en inskickad anmälan.