Luftmätning med sensorer

Med mikrosensorer menar man oftast små, billiga mätenheter som kan mäta luftkvalitet som kvävedioxid, partiklar och ozon. 

Mikrosensorer – billigt och smidigt

Sensorer har flera fördelar jämfört med mätinstrument som används för luftövervakning.

• Förhållandevis lågt pris - det gör att man kan mäta på fler platser
• Möjlighet att mäta på nya platser - sensorer är relativt små och portabla.

Problematik med sensorer

Det är framför allt tre saker som gör att det kan vara problematiskt att använda sensorer:

Kvalitetsbrister

Än så länge är kvaliteten på sensorerna inte tillräckligt hög för att man ska kunna använda data från dem utan någon form av bearbetning i efterhand. Det kräver kunskap och resurser.

Måste kvalitetssäkras

Kombinationen av ett instrument med hög kvalitet och kvalitetssäkring av data gör att man kan vara säker på att värdet man får ut från instrumentet är korrekt. Data från sensorerna kvalitetssäkras oftast inte vilket gör att man inte kan lita på att värdet som sensorn ger är korrekt. Därför kan inte sensorer användas för kontroll av luftkvalitet för jämförelse mot miljökvalitetsnormer. 

Kort livslängd

Man bör vara medveten om att sensorerna har kort livslängd och måste bytas relativt ofta. Det betyder att det kan kosta mer, om man vill använda sensorerna en längre tid. Hör med tillverkaren om hur lång livslängd sensorn har.

Granska sensorns resultat

Det är viktigt att komma ihåg att sensorn felaktigt kan visa höga halter. Vill du vara säker på att halterna verkligen är höga bör du jämföra dina sensormätningar med mätningar gjorda med referensinstrument.

I Göteborg kan man gå in på sidan Luften just nu i Göteborg för att få en indikation på om ens sensor visar ungefärliga korrekta värden.

Naturvårdsverket samlar data i nära realtid från flera städer i Sverige och där kan man jämföra halterna. 

Kommuner som vill testa sensorer

Städer och kommuner som är intresserade av att använda sensorer behöver vara medvetna om att sensorerna inte är klassade varken som kontinuerliga mätningar eller som indikativa mätningar av Naturvårdsverket. I dagsläget kan därför inte sensorer användas inom ramen för en kommuns ordinarie kontroll av luftkvalitet för jämförelse mot miljökvalitetsnormer. Det är viktigt att man mäter korrekt om man vill använda mätdata som underlag för att fatta beslut eller kommunicera till medborgare kring luftkvaliteten i en stad. 

Se Luftguiden för att läsa hur kommuners luftövervakning ska göras.

Fundera på innan du börjar använda sensorer

• Vad är syftet med mätningen?
• Vad ska mätningen bidra med?
• Finns det andra mer pålitliga metoder som kan ge svar på frågeställningen? Mätningar är inte den enda lösningen för att kartlägga luftkvalitet.
• Är kvaliteten på mätningen tillräckligt hög för mitt syfte?

När fungerar sensorer bra?

• I undervisning för luftkvalitet, teknik och källkritik av data
• Forskningsprojekt
• För att studera vissa händelser med förhöjda halter av luftföroreningar, till exempel föroreningar på nyårsafton.

Vad bör man inte använda sensorer till?

• Mätning för att få underlag till beslut
• Mätning för att få ut en absolut halt

Göteborgs Stad och sensorer

Göteborgs Stad jobbar aktivt med att följa med utvecklingen av sensorer, bland annat genom att delta i olika forskningsprojekt. Vi har en kontinuerlig dialog med andra större städer i Norden.