Kompostering

Så här komposterar du

Ungefär hälften av det man slänger i den vanliga soppåsen kan komposteras. En lyckad kompost förutsätter en lämplig blandning, så att de arbetande mikroorganismerna får det de behöver av syre, kol, kväve och vatten. God luftning, blandning av kolrikt material som torra löv och sågspån med kväverikt matavfall i en lagom fuktig miljö, det är bra för komposteringsprocessen.

Välj en lämplig behållare

Om du ska kompostera matavfall året runt behöver du ha en speciell behållare för kompostering av matavfall. Det finns många att välja mellan. Läser du på ordentligt kan du även bygga den själv. Behållaren ska ha lock, väggar och botten och vara utformad så att skadedjur inte kan ta sig in. Om du ska ha nät som botten får hålen därför inte vara större än 7 mm i diameter.

I en stillastående behållare måste du röra om då och då för att ventilationen – syretillförseln – ska bli tillräcklig och komposteringen jämn. Det finns också rörliga behållare där innehållet luftas genom att trumman roteras. En kompostbehållare kan ha ett eller flera fack. Fler fack underlättar för komposten att mogna. Ska du kompostera matavfall året runt måste också behållaren vara isolerad. Då blir det en så kallad varmkompost.

Hur stor kompost behöver jag?

En stor kompostbehållare är lättare att hålla igång än en liten. Den fryser inte heller lika lätt på vintern. En isolerad kompost bör rymma minst 50 liter per person, en oisolerad cirka 100 liter per person. Om du även vill kompostera trädgårdsavfall i samma behållare behöver den vara ännu större. Av 100 liter hushållsavfall och strö blir det cirka 25 liter färdig kompostjord.

Tips för en bra kompost

• Börja gärna kompostera på våren eller sommaren, då är det lättast att få en väl fungerande kompost
• Placera komposten i skugga eller halvskugga
• Börja med ett rejält lager kvistar i botten för att få syretillförsel underifrån
• Tillsätt gärna lite kompostjord, stall- eller hönsgödsel – det hjälper igång processen
• Lägg hellre på lite och ofta, än mycket och sällan
• Finfördela köksavfallet innan du slänger det i komposten
• Låt maskar komma in och hjälpa till med nedbrytningen
• Täck nyslängt matavfall med ¼ strö: gräsklipp, sågspån, sönderrivna äggkartonger, hackad halm, torra löv, flis och liknande
• Rör om minst en gång i veckan
• Färdig kompost är mörk och smulig – och den luktar jord. Låt den då eftermogna övertäckt i 2–3 månader.

Det här kan du lägga i komposten:

• Alla slags livsmedel, råa och tillagade
• Kaffe- och tesump
• Filterpåsar
• Äggskal
• Skal från skaldjur
• Blött hushållspapper
• Krukväxter
• Äggkartonger
• Kutterspån från små husdjur
• Trädgårdsavfall (tänk bara på att matavfall inte får läggas i en kompost avsedd för enbart trädgårdsavfall)

Det här ska du inte lägga i komposten:

• Fimpar
• Snus
• Innehållet i dammsugarpåsar
• Blöjor
• Tyg
• Kalk
• Gyttja
• Lera
• Stora mängder vedaska
• Grillkol
• Kattsand
• Grova grenar
• Sjuka växtdelar

Här kan du anmäla egen kompostering av matavfall