Lär dig mer om matsvinn

Vad är matsvinn?

Matsvinn är mat och dryck som skulle kunnat ätas eller drickas men som i stället slängs. Genom att lära dig hur mer om hur matsvinn uppstår kan du också förhindra det. Varför det detta viktigt? Jo, matsvinn är miljöpåfrestande – maten står för 26 procent av svenskarnas klimatutsläpp. Dessutom är det slöseri med både tid och pengar att slänga ätbar mat.

Hur mycket mat slängs?

En tredjedel av all mat som produceras i världen blir svinn, om man räknar från jord till bord. I Göteborg slänger vi cirka 15 kilo ätbar mat per person och år. Totalt blir det nästan 9 000 000 kilo eller 9 000 ton matsvinn varje år! Då har vi inte räknat med den mat som hälls ut i vasken, det vill säga kaffe, mjölk och andra drycker och såser, vilket uppskattas vara 18 kilo per person och år. Det vi slänger mest är frukt och grönt, tätt följt av matrester och bröd.

När uppstår matsvinn och hur påverkar det miljön?

Svinn uppstår i alla led, från produktion till förädling, transport och konsumtion, men det är det sista ledet, hushållens konsumtion, som står för den största svinnmängden. Det beror på att vi är så många. Det är också hos hushållen som matens samlade miljöpåverkan är som högst – maten står för 26 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser. (Matavfall och matsvinn, naturvardsverket.se)

Även om matavfallet blir biogas och biogödsel är det tio gånger bättre för klimatet att inte slänga maten alls. Om ingen mat slängdes skulle dessutom tre miljarder människor slippa vara hungriga (naturvårdsverket.se).

Varför uppstår matsvinn?

Det finns många anledningar till att vi slänger mat. Det handlar om hur vi agerar när vi planerar, handlar, förvarar, tillagar, äter och tar hand om rester.

Planera och handla

• Vi planerar inte inköp genom att kolla vad som finns hemma och skriva inköpslistor vilket gör att vi köper för mycket eller fel mat.
• Vi planerar inte måltider utifrån det vi har hemma, vilket leder till att vi inte använder matvarorna i skafferiet och kylskåpet i tid, och de blir för gamla.

Förvara

• Vi saknar kunskap om hur mat ska förvaras och det gör att den blir dålig i förtid.
• Oordningen i kyl, frys och torrförråd gör att mat glöms bort och blir för gammal.

För hög temperatur i kylen

• Bristande kunskap om datummärkning, till exempel sammanblandning av "bäst före" och "sista förbrukningsdag" gör att vi slänger mat trots att den går att äta.

Tillaga

• Bristande kunskap om rätt portionsstorlek gör att många lagar för mycket mat.
• Vi använder inte färskvaror i öppnade förpackningar eller matrester trots att de går att äta.
• Vi använder inte alla delar av råvarorna.
• Vi tömmer inte förpackningar ordentligt.

Äta

• Vi lägger upp för mycket på tallriken.
• Vi använder tallrikar och serveringsbestick som är för stora.

Använda rester

• Vi tar inte tillvara rester utan slänger dem direkt efter måltiden.
• Vi saknar kunskap om hur länge tillagad mat håller i kylen.

Vad kostar matsvinnet?

Enligt Livsmedelsverket slänger ett hushåll på två vuxna och två barn ätbar mat för 3 000 – 6 000 kronor per år. Med ökande matpriser kan man spara ännu mer på att inte slänga mat.

Mål för minskat matsvinn

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet. Sveriges regering och Göteborgs Stad har antagit samma mål. Det innebär att vi år 2030 ska ha 7,5 kilo matsvinn per person och år, mot dagens 15 kilo.

Material och källor

Kretslopp och vattens utredning om matsvinn

Utredning 0692/22 ”Förebygg matsvinn”, Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad

Livsmedelsverkets information om matsvinn

"Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl. Det behövs också en mängd åtgärder för att komma åt problemet. Här är det viktigt att alla bidrar."

Naturvårdsverkets information om matsvinn

"Hur livsmedel produceras och konsumeras har en stor påverkan på miljön. Miljöeffekterna uppstår genom klimatpåverkan, påverkan på biologisk mångfald, men leder också till försurning och övergödning.

Livsmedelskonsumtion står för 26 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp. Minskat matsvinn samt ökad biologisk behandling av källsorterat matavfall innebär både en ökad resurseffektivitet och en minskad miljöbelastning."

Jordbruksverkets information om matsvinn

"Det slängs mest mat i hushållen, ungefär 75 procent av matavfallet. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan också i butiker, restauranger, storkök och vid livsmedelsproduktion. Från jordbruket i Sverige är det stora mängder råvara som produceras för livsmedel men som inte äts av människor."

Europeiska kommissionens information om matsvinn (på engelska)

"Tackling food waste means working together with all key players from public and private sectors in order to better identify, measure, understand and find solutions to deal with food waste. There is not one single cause with one solution because the food chain is a complex and dynamic system. All actors in the food chain need to work together to find solutions, from farmers, processors, manufacturers and retailers through to consumers themselves. Policy makers, research scientists, food banks and other NGOs also play an important role."