Så kan du minska ditt avfall

Här är tio sätt för dig att börja minska ditt avfall

Vid varje tips ser du:

• Effekterna i form av minskat avfall och minskad klimatpåverkan.
• Hur mycket pengar du kan spara.
• Hur vi räknat fram siffrorna.

1. Välj bort reklamen (-40 kg avfall/år)

Säg nej till reklam – därför är det viktigt

Varje hushåll får i genomsnitt 50 kg direktreklam varje år. Sätt upp en skylt med "Reklam, nej tack" på brevlådan eller vid brevinkastet så slipper du 40 av dem.

Det är enkelt att säga nej till reklam

Vill du även slippa att få adresserad reklam kan du registrera dig hos nixa.nixadresserat.se

Dubbelt så bra som att återvinna

Reklamblad, kataloger och broschyrer går fint att återvinna och göra nytt papper av. Men det är dubbelt så bra för klimatet att inte tillverka dem alls.

Säger du nej till reklam minskar du ditt avfall med 40 kg papper och 33 kg CO2e.

2.Välj e-faktura eller autogiro (-2,3 kg avfall/år)

Får du dina räkningar med vanlig post? Väljer du att få dem elektroniskt istället slipper du den avgift som många företag tar ut för varje pappersfaktura. Dessutom blir det mindre avfall.

Spara 3 500 kronor per år

Ett genomsnittligt hushåll som får cirka 10 fakturor i månaden kan spara upp till 3 500 kronor per år genom att byta till e-faktura eller autogiro.

Missa inte en enda betalning

Med autogiro eller e-faktura blir det enklare att hålla koll på räkningarna och undvika förseningsavgifter.

Att byta till e-faktura och autogiro är enkelt

På din internetbanks webbsida kan du läsa mer om hur du byter till e-faktura och autogiro.

Du minskar ditt avfall med 2,3 kg, och CO2e-påverkan med 1,8 kg. Beräkningen baseras på att en göteborgare som får 10 fakturor i månaden väljer att betala dem via e-faktura eller autogiro istället för pappersfaktura.

Gamla kuvert kan väl lämnas till pappersåtervinningen?

Nej, tyvärr inte. Pappersfakturorna kan du lämna till pappersåtervinningen, men inte kuverten. De ska sorteras som restavfall.

3. Välj kranvatten (-0,86 kg avfall/år)

Kranvattnet i Göteborg är ett dricksvatten i världsklass. Så njut av det istället för att köpa dyrt vatten i butiken. Då hjälper du också till att minska avfall och onödiga transporter.

Betalar du 4 öre eller 50 kr/liter?

I Göteborg kostar en liter friskt dricksvatten direkt från kranen ungefär 4 öre. Köper du vatten på flaska eller burk i butiken får du betala upp till 1 000 gånger så mycket och dessutom frakta hem vattnet själv.

Spara 740 kronor om året

I Sverige köper vi i genomsnitt 33 stycken 50-centiliters flaskor med vatten i butik varje år. Att välja kranvatten istället ger en besparing på cirka 740 kronor.

300 gånger större klimatpåverkan från flaskvatten

Flaskvattnets väg från tappning till butikshylla orsakar minst 300 gånger så stor klimatpåverkan som kranvatten. Transporter, förpackningar och produktion inräknat.

Panta är bra men inte bäst

Att panta flaskor och burkar är självklart bättre än att slänga tomma förpackningar i sopor­na. Men för klimatet är det mer än fem gånger bättre att byta ut flaskvattnet mot kranvatten som inte kräver några förpack­ningar alls.

Du sparar 740 kr om året, minskar ditt avfall med 0,86 kg och CO2e med 2,7 kg. Beräkningen baseras på att göteborgaren väljer att köpa en flergångsflaska som fylls med kranvatten istället för att köpa 33 flaskor med vatten per år.

4. Välj bärkasse du kan använda flera gånger (-0,15 kg avfall/år)

Att använda samma bärkasse många gånger i stället för att köpa en ny varje gång du handlar är både ekonomiskt och miljömässigt klokt. Välj alltså en bärkasse du kan använda gång på gång...

Välj flergångskasse – därför är det viktigt

Oavsett vilket material din bärkasse är gjord av är det viktigaste att du använder den många gånger. Du slipper en onödig utgift och naturen och klimatet slipper en onödig belastning.

Vilken typ av kasse ska jag välja?

Att tillverka tygkassar kräver mycket energi, vatten och kemikalier. Men en tygkasse som används i många år är ändå ett bra alternativ, särskilt om den är gjord av textil som annars skulle slängts. Plastkassar kräver inte lika mycket resurser att tillverka, men kan hamna i naturen där de ställer till skada. Kassar i syntetmaterial kan tillverkas av återvunnen plast. Efter att ha använts 10 till 40 gånger är polyesterkassens miljöpåver­kan på samma nivå som för engångskassar i bioplast.

Ha alltid en flergångskasse till hands

En fördel med flergångskassar i syntetmaterial är att de tar minimalt med plats och är enkla att ta med sig.

Mindre plast ger mindre skräp

Plastavfall har blivit ett av våra allvarligaste nedskräpnings-problem. I Sverige använder vi i genomsnitt ungefär 100 plast­kassar per person och år. För att minska plastanvändningen har EU satt som mål att antalet ska halveras fram till 2025. Ställer du upp på det?

En använd plastkasse funkar väl bra som soppåse?

Så är det många som tänker. Men det är bättre och billigare att lägga restavfallet i tunna påsar som är avsedda för just avfall. De påverkar inte miljön lika mycket som de plastkassar du köper i affären.

Om plastkassen återvinns då?

Även om plastkassen återvinns är det 3,5 gånger bättre för klimatet om den inte produceras alls.

Beräkningen baseras på att göteborgaren väljer att använda två flergångskassar i polyester istället för engångskassar i plast per år när hen handlar mat.

5. Välj en mugg som du kan använda många gånger (-3,2 kg avfall/år)

Brukar du ta en kaffe i farten på väg till jobbet? Använd en egen flergångsmugg och minska ditt avfall med flera kilo.

Ta med flergångsmugg – därför är det viktigt

Genom att ta med en egen mugg när du köper hämtkaffe på stan kan du spara 160 kronor om året, samtidigt som du hjälper till att minska nedskräpningen.

Visste du att...

• det används mellan en halv miljard och en miljard engångs­muggar i Sverige varje år?
• en mycket stor del av allt plast- och pappersskräp i våra städer består av muggar, mat- och dryckesförpackningar?
• pappmuggar har en plastbeläggning på insidan som inte återvinns?
• även om engångsmuggen i papper återvinns så är det mer än dubbelt så bra för klimatet att undvika den?
• flera butiker och kaféer lämnar rabatt när du köper kaffe eller te i din egen mugg?
• engångsmuggar i frigolit är förbjudna inom EU? Dessutom måste medlemsländerna minska förbruk­ningen av plastmuggar.

Använder du flergångsmugg minskar det ditt avfall med 3,2 kg, din CO2e-påverkan med 4 kg och dina utgifter med 160 kronor. Beräkningen baseras på att göteborgaren använder en termosmugg när hen dricker kaffe på väg till jobbet 200 dagar per år.

6. Välj att ta vara på maten (-8,7 kg avfall/år)

Att köpa mat och sedan slänga den är lika galet som det låter. Med bra planering och några enkla tumregler kan du minska matsvinnet rejält och få mer pengar över.

Minska matsvinnet – därför är det viktigt

För att producera livsmedel används stora mängder vatten, energi, konstgödsel och kemikalier. Om vi minskar svinnet kan maten räcka till fler utan att öka påverkan på klimat och miljö. Dessutom är det förstås god ekonomi för både för hushåll och samhälle.

Ett enkelt recept på hur du minskar ditt matsvinn

• Kolla vad du har hemma och planera inköpen innan du handlar.
• Laga och servera lagom mycket mat.
• Förvara maten rätt och använd resterna.
• Lita på dina sinnen – lukta, smaka och känn istället för att slänga sånt som passerat bäst före-datum.
• Håll +4 grader C i kylen

Maten i kylskåpet håller sig dubbelt så länge vid +4° C som vid +8° C. Med rätt temperatur slipper du slänga mat och kan spara mycket pengar. Läs mer här: Släng mindre mat - håll plus 4 grader i kylen

Fler tips för mindre matsvinn

Livsmedelsverket har beräk­nat att ett hushåll kan spara 3 000–6 000 kr per år på att minska sitt matsvinn. Fler tips på hur du minskar matsvinnet finns här

47 kg per person blir 438 000 ton

Så mycket användbar mat och dryck slänger hushållen i Sverige varje år.

Mina matrester blir ju biogas, det är väl bra?

Javisst är det bra att matresterna kan komma till nytta och bli biogas. Men det är 20 gånger bättre för klimatet att inte slänga maten alls.

Beräkningen baseras på att göteborgaren väljer att planera livsmedelsinköpen, hålla ordning i kyl, frys och skåp, sänka temperaturen i kyl och frys, laga och lägga upp lagom mycket mat samt använda rester.

7. Välj begagnade kläder och textilier (-1,9 kg avfall/år)

Välj begagnade kläder – därför är det viktigt: Att producera kläder är en stor belastning för miljö och klimat. Det är hela 10 gånger bättre för klimatet att återanvända ett plagg än att tillverka ett nytt.

Åtta kilo går i soporna

I Sverige köper vi i genomsnitt 13 kg nya kläder per person och år. Samtidigt slänger vi åtta kg begagnade kläder. Studier visar att ett genom­snittligt plagg bara används tio gånger innan det går i soporna, trots det skulle kunna ha använts mycket längre.

Välj second hand i första hand

Klädbytardagar, secondhand, vintage, få av vänner och bekanta ... Det finns många sätt att förnya sin garderob utan att köpa nytt.

Sälj eller ge bort kläder du inte behöver

Tjäna en slant på att sälja dina avlagda plagg eller lämna klä­der och andra textilier du inte behöver till återanvändning. Insamlingslådor för begagnade kläder finns runt om i stan.

Klart du ska ha nya jeans, eller?

Att producera ett par jeans påverkar miljön mer än man kan tro. Totalt går det åt nästan 10 000 liter vatten och 1,5 kg kemikalier. De klimatpåverkande utsläppen motsvarar en bilresa på 11 mil. Textilavfall är det mest klimat­påverkande avfallet näst efter elavfall.

Hitta begagnade kläder här

På smartakartan.se som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och föreningen Kollabo­rativ Ekonomi Göteborg, finns bland annat bytesgrupper, klädbytardagar och gratisbutiker.

Du kan spara 3 000 kr, minska ditt avfall med 1,9 kg och din CO2e-påverkan med 94 kg om du följer våra råd. Beräkningen baseras på att göteborgaren lämnar in hälften av sina konsumerade kläder och textilier till återbruk, och väljer att köpa hälften av sina kläder och textilier på secondhand, eller får dem gratis via klädbyten och vänner.

8. Välj att tvätta i gemensam tvättmaskin (-16 kg avfall/år)

Bor du i flerbostadshus med tvättstuga? Då kan den gemensamma tvättmaskinen bli rena vinstmaskinen både för dig och för miljön.

Tvätta i gemensam tvättmaskin – därför är det viktigt

Genom att tvätta i gemensam tvättmaskin sparar du inte bara energi och vatten, du hjälper också till att minska elavfallet. Så här hänger det ihop.

Färre tvättmaskiner behöver tillverkas

När många som bor i samma fastighet delar på en och samma tvättmaskin behöver färre tillverkas. Och ju färre tvättmaskiner som behöver tillverkas desto mindre råvaror och energi behövs.

Mindre energi och vatten går åt

Tvättmaskiner för yrkesbruk håller oftast längre och använ­der energi och vatten på ett effektivare sätt än tvättmaskiner för hushållsbruk.

Mindre farligt avfall när maskinen skrotas

En uttjänt tvättmaskin blir elavfall, som har stor klimatpåverkan och klassas som farligt avfall. Så ju färre tvättmaskiner som skrotas, desto mindre farligt avfall.

En egen tvättmaskin i lägenheten sparar väl tid?

Ofta är det faktiskt tvärt om. Har man en egen maskin till hands kan det bli så att man tvättar oftare, kanske med halvfulla maskiner och får lägga mer tid på att ta hand om tvätten.

Tre snabba fördelar för dig

• Du minskar dina elkostnader.
• Du slipper fukt, ljud och vibrationer i lägenheten.
• Du tvättar inte i onödan.

Du minskar ditt avfall 16 kg, sparar 780 kr och minskar din CO2e-påverkan med 26 kg. Beräkningen baseras på att göteborgaren som bor i flerbostadshus väljer att utnyttja den gemensamma tvättstugan istället för att köpa en egen tvättmaskin.

9. Välj begagnade möbler i stället för nya (-21 kg avfall/år)

Vill du göra dig av med gamla möbler? Lämna dem till återbruk. Behöver du skaffa nya möbler? Köp begagnade.

Välj begagnade möbler – därför är det viktigt

Att välja begagnade möbler istället för nya är både ekonomiskt och miljösmart. Väljer du att köpa hälften av dina möbler begagnade kan du spara upp till 2 700 kronor och minska ditt avfall med över 20 kg per år. De möbler du själv inte vill ha kan få ett andra liv hos någon annan.

Behöver du nya möbler? Köp begagnade!

Begagnade möbler är oftast billigare än nya och håller många gånger en bra kvalitet.

Vill du bli av med dina möbler?

I Göteborg kan du lämna möbler till återanvändning på fem åter­vinningscentraler och till idéella secondhand-organisationer. Vissa organisationer hämtar dina möbler gratis.

Ordna ett bytesrum

Gör gemensam sak med dina grannar. Ordna en lokal där ni kan lämna möbler som någon annan kan få. Praktiska tips om hur ni fixar ett bytesrum finns här.

Du minskar också din CO2e-påverkan med 84 kg. Beräkningarna baseras på att göteborgaren lämnar alla sina gamla möbler till återbruk och köper hälften av sina möbler begagnade.

10. Välj slaskskrapa, disktrasa och tvättlappar i stället för papper (-13 kg avfall/år)

Minska ditt avfall med upp till 13 kg om året genom att ersätta hushållspapper och servetter med smartare alternativ.

Välj bort hushållspapperet – därför är det viktigt

Lite hushållspapper till vardags och några servetter till fest, spelar det någon roll? Det gör det faktiskt. På ett år kan det samlade avfallet av dina små pappersprodukter uppgå till hela 13 kg. Använd flergångsprodukter istället, så får du dessutom mer pengar över.

I stället för hushållspapper

Småbarn som behöver torkas av efter maten? Använd tvätt­lappar av tyg. Plocka upp slask ur diskhon? Använd en slaskskrapa. Göra rent köksbordet? Använd en disktrasa.

Vill du göra mer?

Välj bort eller minska användningen av:

• pappersservetter
• pappershanddukar
• bomullsrondeller
• våtservetter
• engångsrakhyvlar

Använd i stället tvättbara alter­nativ i tyg. I stället för engångs­rakhyvlar väljer du en rakhyvel med utbytbara rakblad.

Visste du att bomullspinnar i plast är förbjudna inom EU sedan 2022?

Du minskar ditt avfall med 13 kg, sparar 650 kr och minskar CO2e-påverkan med 12 kg. Beräkningen baseras på att göteborgaren väljer att ersätta hushållspapper med tvättlappar för att torka av sitt barn, slask-skrapa för att ta upp slask ur diskhon och att använda tvättbara disktrasor.