Viltfrågor i storstadsmiljö

Har du problem med olika typer av vilt i storstads- eller villamiljö? Här kan du läsa om vart du ska vända dig.

Många viltarter anpassar sig till storstaden

Många viltarter anpassar sig till storstaden, inte minst vid exploatering som krymper deras naturliga utbredningsområden. Detta ger upphov till konflikter mellan vilt och samhälle. Djuren har ett naturligt livsutrymme i alla naturområden som vi bara kan påverka i mindre grad, tas ett djur bort kommer ganska snart dess plats fyllas av inflyttande djur från mindre gynnsamma platser. Att se djur som uppträder naturligt i närheten av bostäder är ett normalt inslag som inte föranleder åtgärder från stadens sida. Vilda djur ägs av ingen till de ligger döda av något skäl, då tillhör de normalt markägaren förutom vissa speciellt sällsynta arter som tillhör staten.

Allvarligaste problemet är det höga antalet vilttrafikolyckor med rådjur och älg. Vildsvinen håller på att etablera sig i direkt anslutning till staden och kommer därmed att ytterligare bidra till olyckorna, som leder till såväl personskador, samt materiella skador till höga värden och inte minst ett lidande för djuren som skadas vid olyckorna.

Dessa viltslag dras också till trädgårdar och tomter med planterade växter och fruktträd och förorsakar där betydande skador och olägenheter.

Eftersom rådjuret är ett av de främsta värddjuren för fästingar och därmed en möjlig källa för spridning av fästingburna sjukdomar, exempelvis borrelia, är det också en anledning för att begränsa antalet djur.

Rävstammen i och omkring staden är sedan flera år drabbad av skabb och det kommer in många anmälningar om att sällskapsdjur smittats eller en oro för att detta ska ske. Grävlingar gräver sig in under byggnader för skapa sig bon samt gör åverkan på gräsmattor under sitt födosök. Gäss och änder betar på badplatser och golfbanor vilket ibland ställer till sanitära olägenheter.

Det här gör Göteborgs Stad åt problemet

Skyddsjakt sker dels i förebyggande syfte, huvudsakligen för att reducera vilttrafikolyckorna som orsakar stort lidande för djuren och kostnader samt olägenheter för inblandade människor. Detta sker i samarbete med Rikspolisstyrelsens organisation för vilttrafikolyckor.

Kommunen har inget juridiskt ansvar för vad som händer på privatägd mark, det är fastighetsägarens ansvar. Klagomål om olägenheter med vilt på privata tomter och i trädgårdar försöker vi i första hand lösa med rådgivning till tomtägarna som en service till kommuninvånarna I de fall detta inte är tillräckligt, måste vi områdesvis bedriva en viss skyddsjakt, som sker under den ordinarie fastställda jakttiden, normalt under hösten fram till eller strax efter årsskiftet. I vissa fall kan skyddsjakt behövas och motiveras även under andra tider på året men då djuren dessa tider inte alltid följer moderdjuret är vi mycket restriktiva med skyddsjakt som betyder att djuret avlivas. Fällfångade djur måste enligt lag avlivas på plats eller släppas ut, inga andra alternativ finns. Exempel på skäl till skyddsjakt utom ordinarie jakttid och de krav på ”bevismaterial” som den enskilde tomtägaren får inkomma med innan beslut om skyddsjakt kan tas, se respektive djurslag nedan.

Skyddsjakt bedrivs också om det är mer akuta händelser som svårt skadade eller sjuka djur med onormalt beteende som setts.

Olika typer av åtgärder vid skadat, sjukt eller dött djur

Påträffat svårt skadat eller sjukt vilt

Om du upptäcker ett akut sjukt eller skadat djur: ring polisen på 11414 då Göteborgs Stad har inte någon jourverksamhet. Under kontorstid försöker fastighetskontoret via Skogssällskapet ta emot anmälningar och åtgärda dem i enlighet med dessa riktlinjer och de resurser som finns tillgängliga. Skulle akut fara för människor upplevas eller djur skadas vid en trafikolycka så ring 112, då får Polisen göra en bedömning av läget.

Alla - oavsett om man är jägare eller ej - har rätten att avliva ett påträffat sjukt och skadat vilt om det kan styrkas att djuret är så skadat eller sjukt att den av djurskyddsskäl snarast behöver avlivas. Man har alltså en rätt men ingen skyldighet. Väljer man att göra det så måste man i efterhand kunna motivera varför man gjorde det. Detta ska göras på sådant sätt att inget onödigt lidande uppstår, och ej med skjutvapen om man inte redan har utfärdat tillstånd från Polisen för sådan verksamhet. (§40b i Jaktförordningen)

Döda djur på allmän plats

Då och då händer det att ett djur blir liggande på en plats som kan vara olämplig. Oftast är det inte något problem ur hygienisk synvinkel och låter man dem bara vara kommer naturen själv att ta hand om dem. Det går relativt fort även för större djur att försvinna. Men ibland kan det ändå finnas skäl att se till att det döda djuret flyttas bort från platsen.

Om det rör sig om ett större dött djur på allmän plats kan du ringa till 031-365 00 00, som är kundservice för park- och naturförvaltningen och trafikkontoret. De kan hjälpa till med att avgöra om djuret behöver tas om hand och fraktas bort eller om det kan ligga kvar. De kan också se till att djur som hamnat på en badplats, till exempel döda sälar, fraktas bort.

Döda djur på privat mark

Djur kan ju ligga olämpligt även på privat mark och det kan också vara så att man är osäker på om marken är kommunal eller privat. Vill du ha information om detta så kan du vända dig till Fastighetskontoret.

Har det hamnat ett dött djur i din egen trädgård kan du förpacka det och sedan lägga det i sopkärlet för blandat avfall. Det gäller dock bara mindre djur. Är det ett större djur upp till exempelvis ett rådjur kan man om möjligt gräva ner det eller förflytta det till ett grönområde i närområdet där djuret kommer till nytta för rovdjur och fåglar samt mindre nedbrytande organismer. Observera att det inte får läggas så lukt kan drabba andra boende eller kunna ses från frekvent använda stigar och vägar

Specifikt för olika arter

Rådjur

Allmän jakttid: Råbock 16/8-31/1. Övriga rådjur 1/10-31/1

Under övriga tid skyddsjagas bara rådjur som är påtagligt skadade och uppenbart lider av sin skada. Rådjur som uppträder närgånget och aggressivt mot människor kan också bli föremål för skyddsjakt denna tid. För att underlätta beslut om skyddsjakt eller inte är det bra om djurets beteende kan dokumenteras på film och delges skyddsjägare eller viltansvarig.

Enbart betning av trädgårdsväxter föranleder inte skyddsjakt och rådjur är per definition inte en sanitär olägenhet. Som första åtgärd ska man under sommar och höst dagligen plocka upp fallfrukt, samt att hålla öppna komposter inhägnade med grövre metallnät.

Som de flesta djur som har ett väl utvecklat luktsinne, skyr rådjur och grävling starka främmande lukter. Exempel på metodiskt genomförande se länk:

Olika typer av avskräckningsmedel finns att köpa i välsorterade trädgårdshandelsbutiker, gemensamt för dessa är att djuren kan vänja sig vid dem och därför bör man byta mellan olika sorter. Fysiska hinder som stängsel runt tomten som hindrar djuren från komma in. Om inte det fungerar kan man täcka över begärliga växtarter för att skydda dem.

Grävling

Allmän jakttid: 1/8-15/2

Under övrig tid skyddsjagas grävling aktivt endast om den bygger bo under byggnader och inte andra förebyggande åtgärder räcker till. Grävlingar som har ett helt oskyggt beteende som upplevs aggressivt och som kan dokumenteras kan komma ifråga för skyddsjakt. Sjuka och skadade grävlingar skyddsjagas också.

Enbart mindre bök i gräsmattor motiverar inte till skyddsjakt under den tid då inte allmän jakttid råder, utan rådgivning om olika andra förebyggande åtgärder sker. Risken för tamdjur som katter eller kaniner ska bli tagna av grävling är i sig liten men givetvis mycket tråkigt i de fall det ändå sker. Katter har starka instinkter att skydda sig mot rovdjur nedärvda och klättar snabbt upp i ett träd om de känner sig hotade. Kaniner och andra djur som hålls i bur måste ha så bra burar att de kan klara ett inbrottsförsök av en grävling. Bäst är om man kan ta in dem under nattetid då grävlingen huvudsakligen är aktiv.

Grävlingarna är i huvudsak nattaktiva och utgör ingen fara för människor, men kan som de flesta djur visa irritation eller försvara sig om de känner sig trängda eller hotade. Man ska alltid backa undan om en sådan situation uppstår. Grävlingen kan möta hot genom att fräsa och stampa, men lämnar man den fri väg flyr den undan.

De dras till trädgårdar för födosök av insektslarver och daggmaskar i gräsmattor, fallfrukt från träd och buskar, öppna komposter m.m. Vår-försommar och höst är vanligast för grävlingsbesök.

Som de flesta djur som har ett väl utvecklat luktsinne, skyr rådjur och grävling starka främmande lukter. Exempel på metodiskt genomförande se länk:

Räv

Allmän jakttid: 1/8-15/3

Under övrig tid skyddsjagas räv aktivt endast om den bygger bo under byggnader och inte andra förebyggande åtgärder räcker till. Rävar som har ett helt oskyggt beteende som upplevs aggressivt och som kan dokumenteras kan komma ifråga för skyddsjakt. Sjuka och skadade rävar skyddsjagas också. Speciellt för räv är de epidemier av rävskabb kommer och går inom Göteborgs Stad och på alla andra platser i Sverige. Oftast syns håravfallet först vid svansroten men en sådan räv rör sig under lång tid över lika stort område som en frisk räv ( 50-200ha) Först när det stackars djuret blivit påtagligt försvagat av sitt håravfall och uppehåller sig frekvent på mindre områden kan vi ha en rimlig chans att lyckas avliva den .

Risken för tamdjur som katter eller kaniner ska bli tagna av räv är i sig liten men givetvis mycket tråkigt i de fall det ändå sker. Katter har starka instinkter att skydda sig mot rovdjur nedärvda och klättar snabbt upp i ett träd om de känner sig hotade. Kaniner och andra djur som hålls i bur måste ha så bra burar att de kan klara ett inbrottsförsök av en räv. Bäst är om man kan ta in dem under nattetid då räven huvudsakligen är aktiv.

Älg

Jakttiden på älg liksom vilka älgar som får skjutas är reglerat av Länsstyrelsen men i normalfallet gäller följande.

Älgjakten startar andra måndagen i oktober och är tillåten så länge Länsstyrelsen beslutat för varje enskilt år, normalt till 31/1 eller sista februari.

Vilka djur och hur många som får skjutas regleras ytterst av Länsstyrelsen. Jakten är samordnad i olika stora jaktlag som i sin tur ingår i ett så kallat Älgskötselområde ( äso ).

Älgjakt sker framförallt på markområden längre från bebyggelse men i vissa läge måste avdrivning av områden i direkt anslutning till tätort ske för att få bort älgar som befinner sig i trädgårdar och riskerar utveckla ett aggressivt beteende samt utgöra en stor trafikfara. Ett fåtal gånger varje år får polisen in uppgifter om aggressiva älgar som de ger skyddsjägare i uppdrag att avliva.

Vildsvin

Allmän jakttid för årsungar är året runt. Suggor som ger di är alltid fredade. Vuxna vildsvin är inte lovliga 16/2 tom 15/4.

Se i övrigt frågor och svar om vildsvin på Göteborg Stads hemsida:

Bäver

Bävern är på väg att etablera sig på allvar i Göteborg. I dagsläget förekommer den främst i anslutning till de större vattendragen, men den är under spridning. Om problem uppstår kan olika typer av skyddsåtgärder vidtas. Exempel kan vara att stängsla in träd eller att riva dämmen. Rivning av dämmen får ske mellan 1 maj och 31 augusti, i annat fall krävs dispens. Dispens söks hos länsstyrelsen. Även jakt kan ibland användas där bävern orsakar problem, allmän jakttid för bäver är 1/10 – 10/5. Kontakt för bedömning av lämplig åtgärd om Stadens mark är inblandad: viltfragorgoteborg@skogssallskapet.se

Vildkanin

Vildkaniner är lovliga året runt. Deras ungar är endast beroende av moderdjuret under några få dagar. Skyddsjakt på kaniner sker endast under speciella omständigheter, för att minska stammen inom avgränsade område som koloniträdgårdar eller liknande samt för minska djurens lidande vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Kaniner kan föröka sig kraftigt vissa år men har också många fiender bland rovdjur och rovfåglar som decimerar stammen. Ofta slår olika epidemier till när stammen är stor och spridningen mellan kaninerna går då mycket snabbt. Stort lidande uppstår för djuren och avlivning bör ske när man hittar en kanin som är oförmögen ta sig undan människor. Den som klarar av göra detta själv med ett kraftigt slag över huvud/nacke sparar kaninen lidande då inga alternativ finns förutom att naturliga rovdjur/fåglar tar död på kaninen.

Gäss

Kanadagås och grågås finns i stora mängder över hela landet med lokala skillnader såväl som mellan år. Dessa gäss kan ställa till med stor skada på fält med olika grödor men också sanitära problem på badplatser, golfbanor, fotbollsplaner mm. Förebyggande åtgärder testas innan avskjutning blir aktuellt. Dessa arter får skyddsjagas året runt på ovan nämnda platser men stor återhållsamhet bör eftersträvas vid det praktiska genomförandet så i första hand enstaka ungar och ungfåglar skjuts i avskräckande syfte.

Vitkindad gås har ökat över hela landet och så också i Västra Götaland. I flera län är de så många att skyddsjakt tillåts under stort sett samma villkor som kanada- och grågäss men i V. Götaland krävs fortfarande individuell prövning av behovet på enskilda anläggningar samt att förebyggande åtgärder inte hjälpt innan tillstånd för skyddsjakt på ett mindre antal kan beviljas.

Övriga störande fåglar

Fåglar som måsar, trutar, kråkor och kajor är ett naturligt inslag i städer men under häckningsperioden mellan mars och juni kan deras läten upplevas som mycket störande. Fastighetsägaren ansvarar för att förebygga störningar från fåglar. Miljöförvaltningen hänvisar de som klagar att ta kontakt med sin fastighetsägare som i vissa fall har möjlighet att åtgärda problemet även under häckningsperioden. Perioden 1 april – 31 juli räknas som häckningssäsong för bland annat mås- och kråkfåglar vilket betyder att fåglarna och deras bon är fredade enligt jaktlagen. Fastighetsägare ( eller den som han anlitar som innehar skottlossningstillstånd och relevant kunskap ) får dock bedriva skyddsjakt under denna tid (1 april – 31 juli) om fåglarna orsakar allvarlig skada eller olägenheten på eller i ett hus. Detta innebär att det är viktigt att du som fastighetsägare gör en bedömning av olägenhet eller skadan och vidtar nödvändiga åtgärder för att åtgärda problemet. Mer om undantaget kan du läsa om i bilaga 4, lag om jaktförordning (1987:905), under punkt 21.

Tips till dig som är fastighetsägare

Vänd dig till ett företag som arbetar med skadedjursbekämpning. De har specialutbildad personal och specialutrustning för att kunna klättra på branta tak och till exempel sätta upp nät som hindrar fåglarna från att bygga bon. De kan också ta bort fågelbon innan fåglarna fått ungar.
Informera de som bor i din fastighet att all matning av småfåglar bör undvikas från balkonger och i närheten av huset. Anledningen är att även måsar och trutar lockas till fastigheten.
Var noggrann med avfallshanteringen. Om det finns matrester tillgängliga för fåglarna drar det till sig måsar och trutar, men även råttor och möss. Kajor, kråkor, skator?

Som fastighetsägare har du ett ansvar för att förebygga sådana problem. Bästa sättet är att försvåra för fåglarna att bygga bo på din fastighet.

Dokumentation vid/inför anmälan om skyddsjaktsbehov

Dokumentation av djurets beteende i form av foton, filmklipp underlättar och är under vår och sommar viktigt för kunna bedöma behovet av skyddsjakt. Djuret behöver också synas i ett någorlunda begränsat område återkommande för att det ska finnas någon rimlig chans att skyddsjägarna ska kunna hitta djuret. Kan inte anmälaren visa var djuret finns, är det inte heller troligt att skyddsjägarna kan hitta det.

Avskjutning av vilda djur är tidsödande och ineffektiv då extrema krav på säkerhet ställs inför varje avlossat skott vilket innebär att många skottillfällen som på vanliga jaktmarker resulterat i fällt vilt inte ger något nära hus och tomter. Avskjutningen har i regel begränsad och kortvarig effekt, eftersom nya djur invandrar för att överta de lediga, ur djurens synvinkel bästa reviren närmast bebyggelsens alla trädgårdar.

Om man önskar få tillstånd till skyddsjakt så skicka ett mail till viltfragorgoteborg@skogsallskapet.se så förmedlas det till aktuella skyddsjägare efter bedömning om lämplig åtgärd. Glöm inte ange komplett adress och kontaktuppgifter så vi kan nå er per telefon kvällar och helger.

För skyddsjaktuppdragen anlitas enskilda skyddsjägare eller skyddsjaktlag med erfarna skyddsjägare som har god lokal kännedom och utbildning samt skottlossningstillstånd från polisen.

Har du övriga frågor så kan du kontakta oss på telefon 031-365 00 00 (Kontaktcenter) som kopplar dig till rätt person på fastighetskontoret.