Val av avfallsinsamlingssystem

Här kan du som är fastighetsägare, byggaktör eller projektör få vägledning om avfallsinsamlingssystem om du ska bygga om eller bygga nytt. Vägledningen handlar om restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar. Fastighetsägaren ansvarar även för hushållens grovavfall och farliga avfall.

Rekommenderade insamlingssystem

När du bygger om eller bygger nytt är det bäst att ordna insamling av restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar nära, inom 50 meter från, fastighetens entré. Det ska vara lika enkelt att lämna alla avfallsfraktioner. I första hand rekommenderar vi kärl, i andra hand sopsug, eller underjords- eller storbehållare, beroende på lokala förhållanden.

Kärl

Kärlen kan stå i miljörum, miljöhus, sopskåp eller på sorteringsgård. Tänk på arbetsmiljön för renhållarna när du väljer hur stora kärlen ska vara för tunga avfallsfraktioner som t ex glas. Är framkomligheten begränsad, eller om kärlen inte kan placeras med en dragväg från sopbilen på max 25 meter, krävs andra lösningar.

Sopsug med kompletterande behållare

När du bygger om eller bygger i tätbebyggd kvartersstad med vistelsegator är sopsugssystem ett alternativ till kärl. Komplettera med behållare för färgat respektive ofärgat glas och för matavfall.

Underjords- eller storbehållare med kompletterande behållare

Om du bygger om eller bygger nytt flerbostadshus med mer än 50 lägenheter är underjordsbehållare ett alternativ till kärl. Kärl rekommenderas för matavfallet. Tänk på att det behövs en plan uppställningsyta för kranbilen när kärlen ska tömmas.

Övriga rekommendationer

I områden med gångfarts- och vistelsegator är det risk för olyckor när avfallet ska samlas in. Anlägg servicegator med angöringsytor eller lokalgator med blandtrafik för att minska risken. Bärighetsklass 2 krävs på vägar och stoppställen för sopbilar.

I tät kvartersstad rekommenderar vi att de olika fastighetsägarna samverkar för att hitta de bästa lösningarna för avfallshanteringen.

Det är avgörande att det finns plats för sortering av allt avfall inne i lägenheterna för att avfallsinsamlingen ska fungera hela vägen ut.

Ej rekommenderade insamlingssystem

Vi rekommenderar inte insamling av sorterat material i färgade påsar för optisk maskinell sortering. Kretslopp och vatten planerar inte att bygga någon sorteringsanläggning för detta och informerar inte heller om detta sätt att sortera.

Köksavfallskvarnar för matavfall kopplade till avloppsnätet (direkt eller via tank) är inte tillåtet enligt Allmänna bestämmelser för brukandet av den allmänna VA-anläggningen (ABVA). Det går inte att återföra näringen till kretsloppet vid användning av köksavfallkvarnar på samma sätt som med insamling i papperspåse. Matavfallsinsamling via köksavfallskvarnar kopplade till avloppsnätet bidrar också i större omfattning till växthuseffekten.

Val av insamlingssystem

Mer detaljerad information om vilka förutsättningar som krävs för att de olika insamlingssystemen ska fungera praktiskt finns i handledningen Gör rum för miljön. Information om i vilken typ av områden olika insamlingssystem fungerar finns i Avfallsstrategiska programmet.

För- och nackdelar med olika avfallsinsamlingssystem

Kärl

Avfallsinsamling i kärl är ett flexibelt system som går att justera efter behov. Plockanalyser visar att renheten på till exempel matavfallsfraktionen är högre än för övriga system. Kärl kräver lägre investeringskostnader än andra system. Men driftskostnaden kan bli högre beroende på markhyran för utrymmet där kärlen står. Insamling i kärl kräver större ytor eller tätare hämtningar när stora volymer samlas in, jämfört med sopsug och underjordsbehållare.

Våra erfarenheter visar att sortering av avfall i kärl är pedagogiskt bättre än sortering i underjordsbehållare och sopsug eftersom avfallslämnaren ser avfallet i kärlet. Man kan också justera om man sorterat fel. I det avfallsförbyggande arbete som Göteborgs Stads verksamheter har gjort har det visat sig att personalen minskar avfallet om det syns och mäts.

Sopsug med kompletterande behållare

För renhållarnas arbetsmiljö är det något bättre att hantera sopsug med kompletterande behållare än kärl. Eftersom glasinsamling inte fungerar i sopsug behövs det också behållare för färgat och ofärgat glas. Separata matavfallskärl behövs också eftersom risken är stor att det blir dålig kvalitet på matavfall i sopsug. Det behövs mindre yta för sopsug i markplan än för kärl och risken för lukt från avfallet minskar.

Det krävs färre transporter för det som samlas in i sopsugssystemet än i kärl. Men sopbilarna behöver fortfarande köra in bland husen för de fraktioner som inte kan samlas in i sopsugen. Sopsug kräver högst investeringar av alla system, men ger något lägre hämtkostnader än övriga.

Underjords- och storbehållare med kompletterande behållare

Arbetsmiljömässigt är underjords- och storbehållare med kompletterande behållare något bättre än kärl. Men det är risk för dålig kvalitet på matavfallet i underjordsbehållare. Därför rekommenderar vi kompletterande kärl för matavfall.

Underjordsbehållare klarar stora volymer vilket gör att ytbehovet och transportarbetet minskar jämfört med kärl. Risken för lukt från lagringen av avfallet minskar också. Totalekonomin för underjordsbehållare ligger vanligtvis på samma nivå eller lägre än för kärl.

Färgade påsar med sorteringsanläggning för optisk sortering

I dagsläget saknas erfarenheter av insamling via färgade påsar för aktuella fraktioner i flerbostadshus i svenska städer. För närvarande planeras ingen sorteringsanläggning för färgade påsar i Göteborg. Den hållbarhetsmässiga konsekvensen behöver utredas innan en sorteringsanläggning kan övervägas för Göteborgs Stad.

Lagar och regler

Här kan du läsa mer om de lagar och regler som styr avfallshanteringen.

Denna vägledning bygger på en hållbarhetsanalys av insamlingssystem för flerbostadshus gjord med stöd av Göteborgs Stads avfallsrelaterade mål.