Till innehåll

Fokus på social hållbarhet i förskolan

Charlotte Geijer, verksamhetsutvecklare, och Katarina Selin, förskolechef. Fotograf: Eva Hansson Åström

Publicerad 15 april 2019

Tre förskolor i Långedrag och förskolan på Örlogsvägen arbetar sedan i höstas med vikten av ett socialt hållbart samhälle. Hur tar förskolan plats i samhället och hur får samhället plats i förskolan? Varje enskilt barn ska få veta att deras handlingar gör skillnad.

Katarina Selin är förskolechef på förskolan Örlogsvägen samt tre förskolor i Långedrag: Eckragatan, Bygatan och Tandkullegatan. Förskolorna samarbetar på en övergripande nivå och arbetssättet präglas av barns delaktighet, inflytande och demokrati. Det är barnens lärande och utveckling som står i centrum.

– Det är spännande att se hur de fyra förskolorna svetsas samman när de arbetar ihop. Det blir ett kollegialt utbyte med större gemenskap som kittar ihop organisationen, säger Katarina Selin.

Utvecklar förskolan tillsammans

Personalen på de fyra förskolorna tar tillsammans fram en övergripande metanivå som ska vara utgångspunkten för deras arbete under en längre tid.

– Vi reflekterar varje år över vilken metanivå vi ska ha, om vi ska fortsätta med samma eller byta fokus. Projektämnena kommer från barnen och deras intressen, men vi kopplar ihop utbildningen med hjälp av metanivån och den hjälper pedagogerna att rikta blicken i arbetet, säger Charlotte Geijer, verksamhetsutvecklare på förskolorna.

Vilken metanivå de fyra förskolorna ska arbeta med kommer personalen fram till genom att diskutera olika ämnesområden och vad som är aktuellt i samhället. Gruppen formulerar också vad de vill att barnen ska få ut av arbetet.

Sedan i höstas riktar förskolorna in sig på vikten av ett socialt hållbart samhälle och barnens del i samhället.

Fokus på social hållbarhet

Läroplanen understryker att utbildningen ska präglas av en positiv framtidstro. I den nya läroplanen för förskolan är det också tydligare formulerat att barnen är samhällsmedborgare här och nu, inte först när de blir vuxna.

– Dessa delar tog vi fasta på när vi formulerade vår metanivå. Hur tar förskolan plats i samhället och hur får samhället plats i förskolan? Barnen ska få uppleva att de kan ta sig an omvärlden, men också att människor i samhället är nyfikna på dem, säger Charlotte Geijer och fortsätter:

– Vi vill ge barnen en förståelse för hur människors val kan bidra till en hållbar utveckling. Varje enskilt barn ska få känna att deras handlingar gör skillnad i samhället.

Projekt utifrån barnens frågor

På förskolan Örlogsvägen delas barnen upp i mindre grupper under dagen för att ge alla möjlighet att vara delaktiga och kunna ta för sig i aktiviteterna. Grupperna har gett sig ut i samhället för att upptäcka. Barnens intressen styr och pedagogerna kopplar på det sociala hållbarhetsperspektivet.

– Grupperna har gått till kända och okända platser i närområdet som torg, butiker, regionkontor och en biodling. När de kommit till en okänd dörr har barnen ibland knackat på och frågat "vad finns här?", säger Katarina Selin.

Detta har lett till nya kunskaper och oväntade möten med människor som är positiva och tar emot dem. Barnen lär sig respekt, märker att de får respekt tillbaka och ser att det inte är konstigt att ställa frågor. De lär sig att ”jag kan undersöka, jag får ta plats”.

– Vi jobbar med nyfikenhetsfrågor som ett verktyg. Ett av projekten fokuserade på frågorna "varför" och "vad är det"? Barnen fick undersöka, känna, lyssna och lukta, säger Charlotte Geijer.

Resa från en sida till en annan

I ett tidigare projekt var en grupp från Eckragatan vid Saltholmen och upptäckte 11:ans spårvagn med ändhållplats Bergsjön. De blev nyfikna på vart den skulle åka och pratade med chauffören. Pedagogerna startade då ett projekt med utgångspunkt i frågorna ”var är det" och "vad är det för plats?".

Gruppen började planera en resa med elvans spårvagn. Barnen fick titta på kartor och skriva brev om projektet till föräldrarna. De åkte också med spårvagnen digitalt innan de gav sig av i verkligheten.

– När gruppen sen åkte till Galaxen, en bondgård mitt i Bergsjön, kände de igen sig längs vägen. Barnen har ett annat perspektiv och ser saker som vi vuxna inte ser. De blev förtjusta i Bergsjön där husen var höga och såg annorlunda ut, säger Katarina Selin.

De fyra förskolor som Katarina Selin ansvarar för ligger i områden som har en homogen befolkning och lågt socialt index.

– Detta är inga mångkulturella förskolor. Det är viktigt att komplettera deras bild av samhället, säger Katarina Selin.

– Vi försöker lyfta upp olikheter och lära barnen om allas rättigheter och skyldigheter. Demokrati ska gälla även i förskolan och för alla barn som faktiskt redan är samhällsmedborgare, bara lite mindre i storlek, säger Charlotte Geijer.

Samverkan med vårdnadshavare ökar

På de fyra förskolorna använder personalen Instagram som kanal för att dela och följa varandras processer, men också för att engagera vårdnadshavarna.

– Pedagogerna för barnens talan och är ibland barnens röst utåt. De visar för vårdnadshavarna vilken kraft och kompetens det finns, även hos små barn, säger Charlotte Geijer.

Vårdnadshavarna följer lärprocessen via Instagram och det blir ett växelspel där pedagogerna delar med sig, men också bjuder in föräldrarna. Personalen ser ett ökat engagemang och föräldrarna ställer helt andra frågor idag än tidigare, eftersom de är mer insatta i vad barnen gör på dagarna.

– Vi gör halv- och helårsberättelser med hjälp av vår projektdokumentation. I dem visar vi vad barnen fått göra och hur vi kopplar verksamheten till läroplanen och vår metanivå, säger Katarina Selin.

I juni 2019 kommer personalen att göra en analys och sammanfatta hur de jobbat med metanivån ”hållbara tillsammans”.

– Vi ser att barnen har lärt sig massor. De är inte rädda för att fråga och deras perspektiv har förändrats från ”vad är det?” till ”jag vill berätta något!”, säger Katarina Selin.

    ${loading}