Ny rapport belyser tillitsfrågan i Hammarkullesatsningen

Publicerad 5 december 2018

Stina Hansson är tillitsforskare vid Göteborgs universitet, på institutionen Global Studies. Under en längre tid har hon studerat tillit mellan stadsdelsförvaltningen i Angered och invånare i bostadsområdet Hammarkullen, med fokus på stadsutvecklingsfrågor. Nu publicerar hon sin rapport "Tillitens roll i områdesutveckling, en studie av Hammarkullesatsningen". Här nere kan ni läsa en intervju med Stina Hansson och ta del av hennes rapport.

Berätta om bakgrunden till rapporten

Rapporten är ett forskningsprojekt, som finansieras av Riksbanken via ett projekt som heter Flexit. Där kan myndigheter, organisationer och företag ansöka om att få en forskare finansierad och placerad hos sig. Så SDF Angered ansökte till riksbanken för att få en forskare. Sen när de gjorde en utlysning så valde jag att skriva en projektansökan.

Det som lockade mig hit var att jag velat göra mer praktiknära forskning, som utgår ifrån utmaningar som praktiken har definierat. Det kändes perfekt med Hammarkullen, för att det fanns möjlighet för mig att utforska frågor jag var intresserad av.

Ofta sitter vi forskare på våra kammare och utformar forskningsprojekt som vi själva eller andra finansiärer är intresserade av. Det här var mer förankrat i den praktiska problemformuleringen. Mina områden och det jag är intresserad av passade perfekt ihop med det här. Jag är intresserad av hur relationen mellan invånare och förvaltning formas kring försörjningen av offentliga tjänster. Det gäller allt från stadsplanering till utbildning.

Vad har du hittat för något som du känner är värt att belysa lite extra i forskningen?

Betydelsen av närhet och relationsskapande för att människor ska få likvärdig tillgång till välfärdstjänster, och offentliga tjänster överlag, känns viktigt att lyfta fram.

Det börjar ju alltid i problemet. Om du inte har tillit till att en offentlig verksamhet svarar mot dina behov, så kommer du ju inte kunna få tillgång till den verksamhetens tjänster.

Och utmaningen då är ju hur man ska kunna nå ut med kunskap om det offentligas roll i relation till invånarna. Speciellt när människor inte alltid möter de här verksamheterna, eller personerna i dem.

Jag vill betona att tillit är viktigt, men så länge ojämlikheten ser ut som den gör i staden, så är det inget man kan kompensera med genom att bygga relationer. Om man upplever sig som andra klassens medborgare, så räcker det inte med ett relationsbyggande, utan det måste också få effekter på hur offentliga tjänster med god kvalitet fördelas över staden.

Du belyser ju en del utmaningar och problem i din rapport, vad ser du är en rimlig väg framåt?

Det finns två saker som är extra viktiga. Dels är det tydlighet kring den övergripande målsättningen, som är nödvändig för att olika aktörer ska kunna arbeta åt samma håll. Men också för att de inblandade ska kunna kommunicera vad det är de gör, och varför, och på vilket sätt invånare kan få inflytande utformningen av planerna.

Det andra är att stärka medarbetare ute på enheterna, så som lärare, medborgarkontorens personal, fritidspersonal, socialarbetare m.fl. Alltså att stärka deras handlingsutrymme, och ta tillvara deras uppbyggda relationer och kunskap om den lokala kontexten. Det vill säga större handlingsutrymme att lösa problem i samverkan med medborgarna.

Hur hoppas du att din forskning kommer att användas i framtiden?

Dels så hoppas jag att betydelsen av närhet, och förmåga till lokal problemlösning, tas i beaktande när man beslutar hur man ska göra med stadsdelsnämndens framtid. Den närheten som stadsdelsförvaltningarna idag har behöver kompenseras för, och kanske ytterligare stärkas, för att politiken ska kunna utformas efter lokala behov.

Jag hoppas också att lärdomarna om betydelsen av gemensam målformulering, kommunikation, och öppenhet, ska påverka hur förvaltningen utformar planer och strategier.

Sen är det viktigt att poängtera, att även om mitt projekt handlar om Hammarkullen och Angered, och att vissa faktorer är specifika för stadsdelen, så kan de flesta av slutsatserna generaliseras för staden i stort, just när det kommer till frågan om tillit mellan förvaltningarna och invånarna.

Här kan ni läsa Stina Hanssons rapport:

Tillitens roll i områdesutveckling, en studie av Hammarkullesatsningen