Textversioner: Filmer kring kvalitetsrapporten 2019/2020

Publicerad 11 februari 2021

På den här sidan har vi samlat textversioner av filmerna kring kvalitetsrapporten 2019/2020.

Så går det med kvaliteten i Göteborgs Stads skolor - Kvalitetsrapporten 2019/2020

Här hittar du den övergripande filmen om kvalitetsrapport 2019/2020.

I filmen visas olika skolor och skolmiljöer i Göteborgs Stads kommunala skolor. Bengt Randén, förvaltningsdirektör på grundskoleförvaltningen, befinner sig i olika delar på en skola när han berättar om kvalitetsrapporten läsåret 2019/2020.

Text: Kvalitetsrapport läsåret 2019/2020

Bengt Randén: Nu är vår kvalitetsrapport färdig. Den här kvalitetsrapporten bygger på mängder av samtal om det som är allra viktigast:

Undervisningens kvalitet och förutsättningarna för att vässa och utveckla undervisningen på våra skolor i Göteborg Stad.

Text på platta: Bengt Randén, förvaltningsdirektör, grundskoleförvaltningen

Text: Höja kvaliteten i undervisningen

Bengt Randén: Det handlar om hur vi skapar riktigt bra förutsättningar för alla elevers mål och måluppfyllelse. Och det handlar om en likvärdig skola.

Att vi gör allt vi kan för att hitta pusselbitar för att stärka alla elevers olika förutsättningar att nå sina mål.

Text: Skickliga lärare

Bengt Randén: En helt avgörande faktor för oss är att vi lyckas med vår kompetensförsörjning.

Vi står inför stora utmaningar framåt i tiden och vi vet att yrkesskickliga och välutbildade lärare är den allra viktigaste faktorn för framgång.

Vi gör ett antal saker just nu vi jobbar med vår lärarakademi och inför nästa år kommer vi även jobba med att stärka våra ledarteam och professionsutvecklingen hos våra rektorer.

Vi ordnar grundutbildning för våra elevassistenter. Vi ger stöd till grundsärskolan med studier som ökar behörigheten för medarbetarna och en annan jätteviktig roll är våra förstalärare, att vi ger dem förutsättningar att bedriva sitt uppdrag och stödja undervisningen.

Och vi utvecklar tjänster inom skolan som kan avlasta lärarna så att man kan koncentrera sig på sitt huvuduppdrag det vill säga, undervisningskvalitet.

Text: Lärare och rektorer som stannar på skolan

Bengt Randén: Om vi ska bli riktigt framgångsrika långsiktigt med vår skolutveckling så är kontinuitet en avgörande faktor. Vi vet att om rektorer stannar på sin skola och tillsammans med medarbetare och lärare utvecklar undervisningen så blir det framgångsrikt.

Om lärare stannar och har kontinuitet och möter eleverna över lång tid så ger det resultat.

Och om eleverna också stannar och behålls i utbildningssystemet tillsammans med lärare och rektorer på sina skolor så är det helt avgörande för framgång.

Det blir en viktig faktor att utveckla och förstärka i vårt arbete.

Text: Kunskap och resultat

Bengt Randén: Ett viktigt arbete med att utveckla undervisning och likvärdigheten är att stärka de kollegiala samtalen både inom skolor och mellan skolor i hela staden. Här behöver vi hitta former och arenor där våra lärare och våra skolledare möts och byter erfarenheter.

Ett arbete vi gör nu är att vi samlar rektorer från skolor i socioekonomiskt utsatta områden för att dela erfarenheter och bli klokare och smartare tillsammans. Det här är ett viktigt utvecklingsarbete och en del av att jobba med likvärdigheten.

Text: Resurser och behov

Bengt Randén: Vår resursfördelningsmodell är ett verkligt viktigt verktyg för att skapa goda förutsättningar för lärande och undervisning. Och den är också viktig för likvärdigheten i staden.

Att vi fördelar resurser utifrån behov. Inför nästa år så kommer vi se över den för att fundera på hur vi kan utveckla den och göra den ännu bättre så att den möter våra och skolornas behov.

Text: Elevernas närvaro

Bengt Randén: Det viktigaste för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskap är att de befinner sig i skolan

och i sin undervisning. Det är en av våra viktigaste utmaningar är att få till strategier, förhållningssätt och strukturer som stödjer skolnärvaro.

Det är ett av våra huvudområden och vi vet att om man inte befinner sig i skolan och undervisning under längre eller kortare tid så blir det svårare att ta sig vidare i utbildningssystemet till högre utbildning och faktiskt också etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället.

Text: Tidiga insatser

Bengt Randén: Tidiga insatser är helt avgörande för att vi ska kunna anpassa vår undervisning och för att eleverna ska nå sina mål. För att vi ska nå riktigt bra skolframgång så gäller det att vi följer upp vår undervisning.

Det gäller till exempel läs, skriv och tal som är nycklar för framgång. Och det behöver vi göra i de tidiga skolåren för att det ska bli riktigt framgångsrikt också under hela elevens skolgång.

Sammanfattningsvis vill jag säga att den här kvalitetsrapporten ger oss väldigt goda förutsättningar att rigga för ännu vassare undervisning inför nästa år.

Och alla som varit delaktiga, lärare, arbetslag, rektorer, elevhälsan och skolledning har gjort ett fantastiskt jobb med att synliggöra undervisningens kvalitet. Det här ger oss möjligheter att skapa riktigt bra förutsättningar inför nästa år.

Slutbild: Göteborgs Stads logotyp mot en vit bakgrund. 

Tydligare ansvar, styrning och ledning

Här hittar du filmen om tydligare ansvar, styrning och ledning.

Göteborgs Stads kommunala skolor driver ett ständigt förbättringsarbete och i den här filmen får du se några goda exempel inom det förstärkningsområde som handlar om: Öka elevernas kunskapsresultat genom tydligare ansvar, styrning och ledning. I filmen träffar du Tuija Daalenstierna rektor på Guldhedsskolan 3-6, Ulrika lärare på Guldhedsskolan, Karin lärare i fritidshem och fritidshemsutvecklare på Guldhedsskolan, Jenny lärare på Skårsskolan, Pia rektor på Skårsskolan F-6, Ann-Louise biträdande rektor på Kannebäcksskolan F-9, Tina elevassistent på Kannebäcksskolan och Viktoria lärare på Kannebäcksskolan. Filmen utspelar sig i olika skolmiljöer och miljöer runtomkring skolorna.

Tuija: När förstelärarna gick ut ur mötesrummet så säger de att det är konstigt, vi kan komma hit med lite tunga steg men vi går härifrån med lätta steg, det är härligt. Då har vi pratat om skolutveckling och inte om något annat.

Berättarröst: Göteborgs skolor driver ett ständigt förbättringsarbete och i den här filmen får du se några goda exempel inom det förstärkningsområde som handlar om: Öka elevernas kunskapsresultat genom tydligare ansvar, styrning och ledning.

Text i bild: Öka elevernas kunskapsresultat genom tydligare ansvar, styrning och ledning.

Berättarröst: På Guldhedsskolan F-9, ser vi hur en satsning på ledarskapet i klassrummet lett till ökad trygghet, studiero, och bättre resultat.

Tuija: Det här behovet av att prata om lärarens ledarskap i klassrummet det lyftes av förstelärare för ett par år sedan och vi tog ett beslut i skolledningsgruppen kompetensutvecklingstiden kommande läsåret skulle användas till kollegialt lärande kring ledarskap i klassrummet.

Text på platta: Tuija, rektor, Guldhedsskolan.

Tuija: Så varje torsdag var det litteraturläsning, vi läste "Ledarskapet i klassrummet" och förstelärarna var lärledare. Man läste ett kapitel i taget, man gick tillbaka till sitt klassrum och testade det.

Ulrika: Då gjorde vi lektionsbesök, vi skulle se: Hur man startar lektioner? Och sen satt man tillsammans och diskuterade vad vi hade sett och sen så hade vi en annan gång då:

Text på platta: Ulrika, lärare, Guldhedsskolan.

Ulrika: Hur lämnar vi information? Eller: Hur byter vi aktivitet under lektionen? Det är jättenyttigt att se hur andra lärare gör och löser saker. Och att sen få mötas och diskutera och ventilera, det ger energi.

Berättarröst: Även fritidshemsverksamheten i Göteborgs skolor är tydligt kopplad till läroplan och övergripande mål genom nätverk och samarbete.

Karin: Fritidshemsutvecklare jobbar med kommunikationen med rektorer och sen även vidare till de här nätverken som vi har i vårt område.

Text på platta: Karin, lärare i fritidshem och fritidshemsutvecklare, Guldhedsskolan.

Karin: Vi pratar om hur vi kan utveckla fritidshemmen på bästa sätt. Hur vi kan bryta ner läroplanen på olika sätt och jobba praktiskt med det. Vi kan prata om rastaktiviteter. Vi pratar om goda exempel. Även barnen får ta del av detta. Just i vårt nätverk har vi haft utställningar med olika teman och då har varje fritidshem gjort en stor plansch där barnen har varit delaktiga. Och så har vi haft planscherna på Stadsbiblioteket på biblioteket vid Gamlestads Torg nära våra chefer så de kan också titta på det. Vi har haft utställning på Pedagogen så att våra blivande lärare får se vad vi jobbar med. Det har varit jätteroligt.

Berättarröst: På Skårsskolan F-6 är skolutvecklingen ständigt pågående. Ett spännande arbetssätt som några av förstelärarna uppmärksammat och nu arbetar med kallas "kooperativt lärande".

Jenny: Kooperativt lärande är ett sätt att arbeta dels för att alla ska kunna känna att man förstår en uppgift, att man hjälps åt att förstå en uppgift, och på så sätt själv, lite senare, kan genomföra en uppgift.

Text på platta: Jenny, lärare, Skårsskolan.

Jenny: Så det handlar mycket om att samarbeta, ta hjälp av varandra. Det driver på motivationen och lusten och man känner, ja, nu kan jag det här, det här vill jag lära mig mer om. Vi såg att det fanns en ganska stor elevgrupp som vi skulle vilja kunna höja resultatmässigt och vi tänkte att det här skulle kunna vara en metod som fungerade och vi såg ganska omgående bra resultat.

Pia: Vi köpte in material, läste in oss, och gjorde en kompetensutvecklingsinsats.

Text på platta: Pia, rektor, Skårsskolan

Pia: Som vi håller på med nu, där vi läser, diskuterar i grupper, testar ute på lektionerna och diskuterar igen. Lite utifrån hur Skolverkets moduler är uppbyggda. Så det kollegiala lärandet är ju jätteviktigt med de här diskussionerna.

Berättarröst: Kannebäcksskolan F-9 i Frölunda har fler än 50 grundsärskoleelever och därmed många speciallärare och elevassistenter vilket gjort att administrationen förstås är ganska utmanande.

Ann-Louise: Vårt ansvar är ju att kratta banan för lärarna och elevassistenterna så att de kan göra sitt uppdrag. Vi tar hand om allt det här strukturella och administrativa arbetet.

Text på platta: Ann-Louise, biträdande rektor Kannebäcksskolan

Ann-Louise: Genom att skapa bra grupper och sätta till personal som också kan möta de här gruppernas olika behov är halva jobbet gjort. Så har vi en organisation där vi varje morgon har morgonmöte mellan klockan tio i åtta och åtta, där vår fantastiska administratör ser till att på de här tio minuterna så löser vi hela dagens bemanning, vilket gör att lärare och elevassistenter behöver ju inte fundera på: Vem ska jag jobba med idag? Vem ska ta hand om eleverna på fritids? De kan helt och fullt koncentrera sig på lärandeuppdraget.

Berättarröst: En metod som visat sig fungera mycket bra på Kannebäcksskolan är att arbeta med teman och att involvera elevassistenterna i det pedagogiska uppdraget.

Tina: Vi som är elevassistenter är ju som en länk mellan Viktoria som är klasslärare och de andra lärarna på praktiska ämnena.

Text på platta: Tina, elevassistent, Kannebäcksskolan.

Tina: Vi tar ju med oss de här temana in till slöjden, där vi sitter och fortsätter jobba med till exempel kroppen inom NO, där vi syr alla de här organen som vi tar med oss tillbaka till Viktoria, till klassen och sätter upp på vår kropp som vi har gjort i naturlig storlek, till exempel. Det blir väldigt praktiskt och barnen kan känna och ta på sakerna i stället för att bara läsa om det i böcker.

Viktoria: Eleverna kommer hit, sätter sig, vet att igår jobbade vi med kroppen, det ska vi göra idag med.

Text på platta: Viktoria, lärare, Kannebäcksskolan.

Viktoria: De liksom började där de slutade, jag behövde inte börja om från början igen, utan det fanns en progression hos eleverna.

Slutbild: Göteborgs Stads logotyp mot en vit bakgrund. 

Ökad likvärdighet mellan skolor

Här hittar du filmen om ökad likvärdighet mellan skolor.

Göteborgs Stads kommunala skolor driver ett ständigt förbättringsarbete och i den här filmen får du se några goda exempel inom det förstärkningsområde som handlar om: Ökad likvärdighet mellan skolor för att alla elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet samt kompensera för deras olika förutsättningar. I filmen träffar du Marika rektor på Lövgärdesskolan, Torbjörn rektor på Utmarksskolan, Marie lärare på Långmosseskolan, Eva-Marie, förskollärare, Långmosseskolan, Martina lärare på Långmosseskolan och Anna-Kristina rektor på Långmosseskolan. Filmen utspelar sig i olika skolmiljöer och miljöer runtomkring skolorna.

Marika: Vill vi på riktigt att varje elev ska lyckas då måste vi, på riktigt, gå in och titta vad är det som krävs i den här skolan, med de här förutsättningarna, för att varje elev ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt.

Berättarröst: I vårt systematiska kvalitetsarbete arbetar vi med många förbättringar och i den här filmen ska du få se några exempel inom vårt kanske allra viktigaste förstärkningsområde, det som handlar om: Ökad likvärdighet mellan skolor för att alla elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet och kompensera för elevers olika förutsättningar.

Text i bild: Ökad likvärdighet mellan skolor för att alla elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet och kompensera för elevers olika förutsättningar.

Berättarröst: För att dela och öka kunskap har vi bland annat startat ett nätverk för rektorer i skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden.

Torbjörn: Det är både ett sätt att stärka oss som ingår i nätverket och att ha en grupp som tänker kring de här frågorna och som kan komma med våra synpunkter, våra tips på hur man skulle kunna förändra saker eller hur man ska tänka för att vi ska nå det övergripande målet.

Text på platta: Torbjörn, rektor, Utmarksskolan.

Marika: Mina förväntningar på nätverket är att vi tillsammans ska lyfta det här, det ska bli politik av det hela, det är min förhoppning.

Text på platta: Marika, rektor Lövgärdesskolan.

Torbjörn: Man blir en kraft där man kan påverka mer om man är flera som säger samma sak mot om man kämpar själv med någonting.

Marika: Vi vill ju ha en likvärdig skola och då innebär det att vi behöver göra olika saker. Våra elever är inte sämre än några andra de har bara andra förutsättningar som inte är lika gynnsamma.

Torbjörn: Om man lyssnar på oss som har jobbat länge ute i förorten så kanske vi har en chans att åtminstone göra en mer jämlik stad än vad vi har idag.

Berättarröst: En viktig framgångsfaktor i alla ämnen är den språkliga förmågan. Långmosseskolan F-3 i Gårdsten satsar på tidiga insatser för att ge alla elever en bra start på sin skolgång.

Marie: Alla lärare på Långmosseskolan jobbar med språkutveckling.

Text på platta: Marie, lärare, Långmosseskolan.

Marie: Oavsett vilket klassrum man går in i här så kommer man träffa en pedagog som har tänkt på de språkliga målen och som jobbar för att varje elev ska utveckla sitt modersmål och sin svenska.

Eva-Marie: Vi har inga barn som har svenska som sitt modersmål men vi kanske däremot har 15 olika språk.

Text på platta: Eva-Marie, förskollärare, Långmosseskolan.

Eva-Marie: Vi jobbar med det här strukturerat för att förskoleklassen är första året här på skolan.

Vi måste vara med i samråden i svenska och matematik så att vi kan föra vidare var våra barn står utvecklingsmässigt och att lärarna som tar emot i ettan vet vad de ska fortsätta jobba med. Det är en vinst i att man tar reda på, tidigt, vad vi har gjort, vad våra barn kan. Det är jättebra.

Martina: Vi vill tidigt få veta vilka elever som kommer behöva anpassningar eller särskilt stöd, eller extra stimulans.

Och då kom ju Skolverket med ett kartläggningsmaterial redan för förskoleklass. Så det använder vi oss av och då utkristalliserar det sig ganska snabbt hur vi ska tänka när vi lägger upp vår undervisning och vad vi ska fokusera på.

Text på platta: Martina, lärare, Långmosseskolan.

Martina: Det blir liksom en röd tråd från F-3, det är tydligt, det är strukturerat, och det ger en trygghet för pedagogerna att vi gör så här.

Anna-Kristina: Man måste ju vara klok när man fördelar resurser och då ska man ju tänka: Där eleverna behöver mer stöttning, där ska vi lägga resurserna.

Text på platta: Anna-Kristina, rektor, Långmosseskolan.

Anna-Kristina: Det blir ju väldigt tydligt. När vi gör en screening eller kollar av eleverna, vad de kan, kunskapsmässigt, så ser vi: Jaha, men här har vi några elever.

Vi kan jobba på gruppnivå eller på individnivå och då styr jag ju resurserna efter det. Målet är ju att alla elever ska gå ut med så bra resultat som möjligt, att vi ska förfina vår verksamhet.

Slutbild: Göteborgs Stads logotyp mot en vit bakgrund. 

Ökad kvalitet i undervisningen för att öka lärandet

Här hittar du filmen om ökad kvalitet i undervisningen.

Göteborgs Stads kommunala skolor driver ett ständigt förbättringsarbete och i den här filmen får du se några goda exempel inom det förstärkningsområde som handlar om: Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande. I filmen träffar du Sofia lärare på Utmarksskolan, Torbjörn rektor på Utmarksskolan och Lena rektor på Solbackeskolan. Filmen utspelar sig i olika skolmiljöer och miljöer runtomkring skolorna.

Sofia: Det är väldigt bra för oss som lärare och för eleverna att komma in i ett klassrum och veta vad de kan förvänta sig och vad vi kan förvänta oss av eleverna.

Berättarröst: Skolutveckling pågår i vår organisation hela tiden som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och i den här filmen ska du få se ett par goda exempel inom det förstärkningsområde som handlar om: Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande.

Text i bild: Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande.

Berättarröst: Ett gott exempel på detta är Utmarksskolan 4-9 i Kortedala som gjort en satsning på läsande och även utvecklat något de kallar för "Utmarkslektion".

Sofia: "Utmarkslektionen" är en struktur för hur vi ramar in en lektion. De behöver inte fokusera på när de börjar och slutar, eller vad vi ska göra.

Text på platta: Sofia, lärare, Utmarksskolan.

Sofia: Det har vi väldigt tydligt på tavlan, så att det inte finns en osäkerhet på vad som ska hända under lektionen.

Torbjörn: En del av varje lektion ska vara elevaktiv men sen har vi också uttalat att det ska ske undervisning på varje lektion.

Text på platta: Torbjörn, rektor, Utmarksskolan

Torbjörn: Vi tror på kraften i den undervisande läraren som brinner för sitt ämne och entusiasmerar ungdomarna.

Sofia: De blir mer fokuserade. De vet när de kommer in att de kommer tydligt få veta vad som händer under lektionen och kan i stället fokusera på att ta in kunskap.

Lässatsningen är ett projekt som vi har hållit på med det här läsåret. Vårt mål är att alla barn på Utmarksskolan ska kunna läsa. Det handlar om att utveckla sin läshastighet, utveckla sin läsförståelse. Det handlar om att kunna få en bättre studieteknik, och lyckas bättre med sina studier men framför allt, det här med att läsa skapar empatiska och kloka personer.

Vi har gjort ett stort antal boklådor utifrån olika teman. Eleverna får vara med och påverka vilken som är nästa boklåda. De får vara med och påverka vad man läser.

Torbjörn: Vi har prioriterat det här arbetet men sen har vi också gått med i en satsning där vi får lite externa medel för att vi har en utökad timplan för våra yngsta elever, de som går i årskurs fyra, så de läser alltså fler timmar än andra årskurs fyra-elever i vårt land.

Sofia: Parallellt med hur vi jobbar med barnen så jobbar vi också fortbildande med svenskalärarna och vi läser en bok som handlar om att undervisa i läsning.

Så vi jobbar ju med barnen men också kollegialt med lärarna på skolan.

Berättarröst: Solbackeskolan F-6 i Bergsjön har låtit sin förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem ha en gemensam verksamhetsplan vilket haft en positiv inkluderande effekt.

Lena: Vi har ju medvetet gjort så att vi har blandat särskolan och grundskolan i de olika byggnaderna.

Text på platta: Lena, rektor, Solbackeskolan.

Lena: Så att vi inte bara har särskolan på ett ställe utan vi har försökt att placera de olika klasserna utifrån en inkluderingstanke. Man har gemensamma måltider i matsalen, vi har inkludering på fritidshemmet i aktiviteter.

Medarbetarna i grundskolans fritidshem och särskolans fritidshem arbetar väldigt nära tillsammans. Vi har "Daily mile" tillsammans och de är med på lektioner regelbundet i klassrummen. Alla de här som kanske varje sak i sig är en liten del ger ju tillsammans en effekt att man ser sig som en skola. Jag ser inte ens att vi skulle kunna se det som två skolor.

Slutbild: Göteborgs Stads logotyp mot en vit bakgrund.