Förr läste vi Nils Holgersson i skolan – i Läslust läser vi populärkultur

Anna Jutnäs framför böckerna inköpta till Läslustprojektet. Fotograf: Asbjörn Hanssen

Publicerad 22 oktober 2020

Det fnittras lite vid fönstret i Brunnsboskolans bibliotek. Eleverna i 9B läser skönlitteratur på schemalagd tid. De har 30 minuter läsning två gånger varje vecka. Syftet med projekt Läslust är att höja måluppfyllelsen i läsförståelse. Speciellt för elever med svenska som andra språk.

— Sätt dig där så ni inte tittar på varandra hela tiden, säger Anna Jutnäs och ler mot två elever. Hon är förstelärare och undervisar i svenska och samhällsorienterande ämnen.

Tonåring, bok och fötter i bibliotekDe flesta eleverna har redan funnit sig till rätta och alla har med sina böcker. De sitter på tonåringars vis på tvären i soffor och fåtöljer, med benen på pallar eller närmaste stol, men alla läser.

— Förr lästa alla samma böcker i skolan. Populärkultur läste vi hemma. Nu läser vi populärkultur i skolan och sysslar med medier hemma. Vi vill väcka elevernas lust att läsa, förklarar Anna Jutnäs och tittar upp från sin bok. För även läraren ska vara förebild och läsa när Läslust är på schemat.

Självklart finns det en djupare bakgrund till projektet. Syftet är att höja läsförståelsen och att eleverna ska nå målen. Förmågan att läsa och förstå text hänger ihop med studieresultat, det är en nyckel i alla ämnen. Statistik visar att läsförståelsen minskat under åren. Och det gäller speciellt för pojkar med svenska som andra språk.

— Vi tvekade om vi skulle visa statistiken för eleverna. Det var bara 46,7 procent som fick godkänt i läsförståelse i nian i riket av dem med annat modersmål läsåret 18-19. Men det visade sig bli en morot, det sporrade dem, fortsätter Anna Jutnäs.

Hon påpekar att detta även är en viktig del i skolans arbete med värdegrund. Läsningen utvecklar identitet, kritiskt tänkande och förståelse för omvärlden.

Skolinspektionen påtalade vid en inspektion att Brunnsboskolan hade bibliotek, men att eleverna inte visste att det fanns. Skolan fick besked om att använda det i undervisningen. Nu har Anna Jutnäs nästan 20 procent av sin tjänst kopplad till biblioteket. Och det finns det en bibliotekarie mellan 9 och 13.

— Senare i år ska vi ha workshop för högstadiet. Niorna ska ha författarverkstad med Melody Farshin som skrivit ”Miziera”. Det är en av bibliotekets mest populära böcker. Åttorna ska ha poetry slam och sjuorna ska arbeta med att skapa serier. Det är ett resultat av att ”Skapande skola” har varit med och finansierat.

Anna Jutnäs visar stolt upp böckerna hon köpt in. Ska eleverna läsa måste det finnas böcker de vill läsa.

— Jag gillade den, kan du hjälpa mig att hitta en som liknar, säger en pojke och räcker sin bok till Anna Jutnäs.

— För ett halvår sedan visste många inte vad de gillade för böcker, nu vet de i alla fall vilken genre de har fastnat för, säger hon stolt.