Göteborgs Stad i Uppdrag granskning den 26/9

Publicerad 26 september 2018

Onsdagen den 26 september sänder SVT:s Uppdrag Granskning ett program om händelsen i Gårdsten sommaren 2017, där en kvinna och hennes barn hittades döda i sin lägenhet. Inför programmet har Uppdrag Gransknings reportageteam besökt flera verksamheter i Göteborgs Stad tillsammans med mannen som förlorat sin familj.

Det är en djupt tragisk händelse som har berört många, både i förvaltningen och i samhället. Vi känner med familjen och Safet, och förstår hans sökande efter svar på det som har hänt.

Programmet kan väcka frågor hos både media och allmänhet om socialtjänstens handläggning. Här besvaras de vanligaste frågorna.

Varför har socialtjänsten bara kallat mamman till utredningen om barnen?

Vid utredning av barn ska båda vårdnadshavarna kallas och vara aktiva i utredningen. Därför har de brev och kallelser som gäller utredningen av barnens situation varit adresserade till ”Vårdnadshavarna” alternativt med båda föräldrarnas namn. Två brev, varav ett rörde ombokning av tid, adresserades till enbart mamman. Även av dessa två brev framgick att båda föräldrarna var kallade.

I programmet talas det om ”brev efter brev” som ska ha varit skickade till mamman? Förklara.

De breven gäller utredning om familjens ekonomiska situation. Vi utredning om ekonomiskt bistånd ska, som huvudregel, båda vuxna i hushållet vara med på det inledande mötet. Om inte bägge närvarar hindrar det inte att utredningen fortsätter. Göteborgs Stads datastöd är uppbyggt så att enbart en person kan bära ett ärende, vilket innebär att handlingar till hushållet automatiskt kommer att adresseras till den yngsta vuxna hushållet, i det här fallet kvinnan.

Varför ansträngde sig inte socialtjänsten mer för att få kontakt med pappan?

Vid varje enskilt möte med socialtjänsten uppgav kvinnan trovärdiga förklaringar till varför mannen inte deltog, och vi hade ingen anledning att misstro hennes beskrivning. På grund av sekretess får socialtjänsten inte heller ställa frågor till grannar, arbetsgivare etc för att få kontakt med en person för en utredning.

Utifrån detta och att föräldrarna levde tillsammans, hade gemensam vårdnad om barnen och avsaknaden av tecken på våld eller otrygghet inom familjen hade vi ingen anledning att tro att inte båda föräldrarna var delaktiga i familjens vardagsliv och ekonomi. Om vi hade samverkat bättre mellan enheterna inom socialtjänsten hade vi haft bättre förutsättningar för att kunna upptäcka att något inte stod rätt till och agerat på det.

Hur har ni kunnat låta er luras under två års tid?

När till och med de som står varandra närmast och lever tillsammans saknar kunskap och insikt om den egna familjens situation, är det väldigt svårt för utomstående personer att upptäcka det.

Vad gjorde ni för att säkerställa att familjen hade någonstans att ta vägen när de skulle vräkas?

Vi hade kontakt med kvinnan innan avhysningen och hon uppgav att de hade löst boende hos en väninna och att familjen därefter skulle flytta utomlands. Hon angav att de därför inte behövde ha någon hjälp av socialtjänsten. När en familj inte vill ha hjälp varken kan eller ska vi gå in och ta över ansvaret. Det vi kan göra är att erbjuda service och stöd och det har vi gjort. Vi hade också bokat in en uppföljande tid efter avhysningsdatumet.

Säkerställde ni att väninnan som kvinnan hänvisat till var beredd att ta emot familjen?

Det får vi inte göra. Sekretessen hindrar oss från att ställa frågor till utomstående om dessa frågor kan röja att en person är föremål för socialtjänstens omsorger.

Av programmet kan tittarna få intryck av att socialtjänsten har beslutat att vräka familjen, stämmer det?

Det är hyresvärden som begär att kronofogden ska genomföra vräkning.