Forskning: Varför lyckas vissa rektorer i socialt utsatta områden?

Publicerad 10 maj 2021

”Leda skolor i socialt utsatta områden” är ett forskningsprojekt där grundskoleförvaltningen samarbetar med Göteborgs Universitet. I dag 10 maj har projektet sitt andra möte i Göteborg. Snart bildas motsvarande grupper i Stockholm och Malmö.

Projektet har kommit till efter att Skolverket önskade skapa en form av nätverk för rektorer i socialt utsatta områden, ett nätverk utanför den traditionella rektorsutbildningen.

Just nu är sex av grundskoleförvaltningens rektorer med i forskningsprojektet. Rektorer som har lyckats ”vända” sina skolor och tillsammans med medarbetarna skapat framgång.

De tre rektorerna vi har talat med nämner många gemensamma faktorer som leder till framgång. Kontinuitet – att rektor och medarbetare stannar kvar på samma skola är en av dem. En annan framgångsfaktor är samarbete. Med elever, vårdnadshavare, myndigheter och lokalsamhälle.

— Det är viktigt med riktigt samarbete – inte bara korta insatser som bara blir plåster, säger Helena Kollberg på Vättnedalsskolan i Tynnered.

Och mellan raderna i det de säger kommer en annan viktig faktor fram: rektors och medarbetarnas engagemang.

— Att litegrann älska det vi gör är en viktig del i jobbet, säger Charlotta Björk på Sandeklevskolan i Bergsjön.

— Vi måste tänka på elevernas hela liv, deras liv i 24-7, så att säga, berättar Marika Andersson på Lövgärdeskolan.

Hon undrar om vi behöver tänka annorlunda kring skolorna i socialt utsatta områden kring allt från timplan till mål, planering och pengar.

Alla tre berättar om hur språket är en viktig del i undervisningen. Hur alla lektioner blir språklektioner.

— Vi måste hitta krokar att ”hänga upp utvecklingsarbetet på”. Vi måste formulera en vision, skapa verksamhetsidé och en långsiktig plan med delmål. Det är angeläget att förankra utvecklingsarbetet hos medarbetarna och göra dem delaktiga. Det är också viktigt att ringa in områden för utveckling och hålla fast vid dem. Och att ha att ha tydlighet i ansvar och roller. Men samtidigt våga förändra om det behövs, säger Charlotta Björk.

Hon fortsätter:

— Det är viktigt att skapa god arbetsmiljö för elever och medarbetare så att vi kan fokusera på lärande. Att vårt arbete baseras på forskning är en annan pusselbit.

— Vi har ju ett gemensamt mål – att få in eleverna på gymnasiet, säger Helena Kollberg.


Du kan läsa mer om projektet i "Läraren"  Lärarförbundets tidning.