Uppskattat närvaroarbete på Frölundaskolan

Publicerad 24 maj 2022

På Frölundaskolan arbetar familjestödjare för att hjälpa till att hitta orsaker till frånvaro och erbjuda stöd. Elever med hög frånvaro riskerar att inte nå upp till kunskapskraven och det har inverkan på deras framtid.

På Frölundaskolan finns två familjebehandlare i skolan tre dagar i veckan. De arbetar med att skapa kontakt med elever i sjuan och åttan. Samarbetet ingår i Familjestödsteamets arbete med att nå fler familjer med tidigt stöd. Det är också ett exempel på familjecentrerat arbetssätt kring barn i skolåren. Det handlar om att stärka hela familjen.

–  Att arbeta med skolfrånvaron är ett verktyg för att fler elever ska klara kunskapskraven. Här är föräldrarna och skolan helt överens, alla ser att frånvaron är en riskfaktor, säger Joel Deshayes, familjebehandlare.

Lär känna elever och fångar upp problem

Joel Deshayes och hans kollega Ida Svensson lägger mycket tid på att lyssna på eleverna och att lära känna dem. På så sätt kan de fånga upp problem och förstå vilka orsaker som finns till elevers frånvaro.

Många familjer här i området kring Frölundaskolan behöver stöd, säger Joel Deshayes. Men det kan vara svårt att nå fram med det stöd som finns. Genom att vi finns på plats på skolan kan vi lättare samarbeta kring familjer där till exempel barn och deras syskon har en hög frånvaro, fortsätter han.

Lotsar vidare familjer som behöver stöd

Carolin Juneberg är rektor på Frölundaskolan. Hon ser många fördelar med att samarbeta med socialtjänsten.

Många familjer vet inte vilket stöd de kan söka. Familjebehandlarna träffar barn och familjer som behöver stöd utanför skolan och lotsar dem vidare till Familjestödsteamet.

Gensvaret från både elever och vårdnadshavare har varit väldigt positivt. Elever har självmant kommit till mentorerna och frågat efter familjebehandlarna när de inte varit där. Vi ser också att insatsen minskar spänningarna kring socialtjänsten, fortsätter Carolin Juneberg.

Mentorerna, som arbetar i nära samarbete med Joel Deshayes och Ida Svensson, är också positiva.

Mentorerna har sagt att de får mycket hjälp med arbetet kring elevernas psykiska hälsa. Då kan de fokusera mer på undervisningen.  

Det vi gör här är ju att kroka arm. Vi är noga med att inte släppa eleverna, utan ser till att de som behöver får hjälp. Och en nyckel till att lyckas är att lära känna eleverna.