Om utveckla stadsdelen och lokalt utvecklingsprogram

Stadsdelsnämnden ska medverka i stadens samhällsplanering och bidra med lokalkunskap och den sociala dimensionen i planeringen. Det lokala utvecklingsprogrammet är ett led i att systematisera lokalkunskaperna för att vara ett stöd i stadsdelens medverkan i samhällsplaneringen.

Utveckla stadsdelen och lokalt utvecklingsprogram

Västra Göteborg har genomfört medborgardialoger i något som vi kallar "Utveckla stadsdelen". Under år 2015 och 2016 samlade förvaltningen in invånarnas tankar, uppfattningar och idéer om sina närområden. Vi gjorde det genom olika former av medborgardialoger, medarbetardialoger och enkäter.

Vi har sedan presenterat idéerna och synpunkterna i ett "lokalt utvecklingsprogram". Det är en viktig del av förvaltningens fortsatta långsiktiga arbete med att medverka i att utveckla stadsdelen och staden. Programmet ska användas vid bland annat remisser och i samtal med stadens förvaltningar och bolag, men även vid planering av stadsdelsförvaltningens egna verksamheter.

Det här frågar vi om

Det lokala utvecklingsprogrammet handlar främst om hur de som bor och rör sig i stadsdelen upplever området, vardagslivet och samspelet mellan människor. Vi vill veta om något behöver läggas till eller förändras i området för att de som bor här ska leva ett gott liv. Därför ställer vi frågor utifrån fem viktiga områden som vi kallar "sociala aspekter i stadsplaneringen". Dessa fem områden är särskilt viktiga för att människor ska trivas och må bra. Du kan läsa mer om de olika områdena nedan.

Sammanhållen stad

Göteborg är idag på många sätt en segregerad stad. Stadsdelarna skiljer sig starkt åt i fråga om socioekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Klyftorna har ökat på senare år. Denna utveckling är varken bra för enskilda individer eller för samhället som helhet. Därför ställer vi frågor om hur staden kan bli mer sammanhållen - hur människor med olika livsvillkor och från olika sociala grupper, kan mötas och dela varandras vardagsliv.

Samspel

Möten och kontakter är viktiga i staden. En befolkad stadsmiljö upplevs oftast tryggare. Därför ställer vi frågor om vilka mötesplatser i området som lockar folk och var det finns potential att utveckla mötesplatser.

Vardagsliv

För att kunna planera utvecklingen av staden och stadsdelen behöver vi veta hur människors vardagliga rutiner och aktiviteter fungerar. Det kan handla om att ta sig till och från jobb och skola, handla mat, umgås med vänner och släkt, hämta barn, motionera och delta i föreningsliv eller i kulturaktiviteter.

Identitet

Ett områdes identitet handlar om karaktären både på den fysiska miljön, som byggnader, planteringar och vägar och det sociala samspelet och vilken betydelse det har för de boendes identitet eller självbild av sitt närområde. Därför ställer vi frågor om vad som är speciellt för området och hur väl befolkningen identifierar sig med området.

Hälsa och säkerhet

Barn är mer känsliga för buller och luftföroreningar. För att barns närmiljö ska vara säker har separering från biltrafik och hastighetssäkring av korsningspunkter med bilnätet stor betydelse. Barn som har tillgång till varierade och stimulerande utemiljöer har bättre förutsättningar att utvecklas psykiskt, fysiskt och socialt. Hur kan dessa faktorer påverka hur vi planerar stadens utveckling?