Så har vi räknat, och källor

Beräkningarna i det här materialet bygger på statistik över förbrukning och konsumtion av olika produkter, livscykelanalyser av produkters miljöpåverkan, från utvinning av råvaror och tillverkning, till avfallshantering. I de fall data saknats, har beräkningarna baserats på antaganden, till exempel om hur mycket olika produkter används.

Beräkningar har gjorts av de effekter som varje åtgärd leder till i form av:

  • Minskad mängd avfall per person och år.
  • Minskad mängd utsläpp av växthusgaser (koldioxid-ekvivalenter).
  • Eventuell minskad kostnad.

Begreppet koldioxidekvivalenter visar den samlade klimat­påverkan från växthusgaser med olika styrka som räknats om till växthusgasen koldioxid – CO2e.

Förutom minskat avfall, minskad klimatpåverkan och eventuella minskade kostnader leder flera åtgärder också till andra fördelar som beskrivs i texten utan att kvantifieras.

Eftersom beräkningarna till viss del bygger på uppskattningar och antaganden blir resultaten grova, men de ger ändå en upp­fattning om storleken på de effekter som de olika åtgärderna leder till.

Rapport och attitydundersökning

Enligt avfallshierarkin som finns i EUs ramdirektiv om avfall, ska avfall i första hand förebyggas. Denna avfallshierarki styr såväl Sveriges som Göteborgs Stads avfallshantering. Göteborg Stad har i sitt Klimatstrategiska program därför satt upp målet att göteborgarnas hushållsavfall ska minska med 30 procent mellan 2010 och 2030. Här kan du läsa rapporten som ligger till underlag för de tips vi har sammanställt på dessa sidor: Minska avfallet med 30 procent - en rapport

Här är Kretslopp och vattens undersökning från 2019 om göteborgarnas attityder till att förebygga avfall: Attitydundersökning om avfallsförebyggande 2019

Källor

Vid tipsen finns faktauppgifter även från andra källor än studien Minska avfallet med 30 procent. Du ser dem här:

3. Klimatpåverkan av flaskvatten och pris på kranvatten: kranmärkt.se

4. 100 bärkassar per år: Naturvårdsverkets statistik på naturvardsverket.se

5. Antal engångsmuggar som används per dag i Sverige: Vilken kaffemugg är bäst för miljön? Livscykelanalys av engångsmuggar och flergångsmuggar för on the go-kaffe, IVL Svenska miljöinstitutet på uppdrag av Håll Sverige Rent, Rapport U 6129, 2019.

6. 47 kg matsvinn: Matavfall i Sverige 2016, Naturvårdsverkets rapport 2018.

7. 13 kg kläder: Konsumtion och återanvändning av textilier, SMED Rapport Nr 149, 2014.

13. 40 procent av all plast som produceras i världen används till engångsförpackningar: Skräprapporten 2017, Håll Sverige Rent.

15. 60 procent av uttjänta batterier samlas in: Naturvårdsverkets statistik.

16. 1,8 ton material: Datorers miljöpåver­kan ur ett livscykelperspektiv, Upphand­lingsmyndigheten 2018. 1 200 kg avfall: Produkters totala avfall – en studie om avfallets fotavtryck och klimatkostnader, Avfall Sverige 2015:22 rapport 6575 • oktober 2013.

17. 86 kg avfall: Produkters totala avfall – en studie om avfallets fotavtryck och klimatkostnader, Avfall Sverige 2015:22. 58 procent slänger datorn: Drivkrafter bakom uppkomsten av elavfall, Ett produkt- och konsumtionsperspektiv, Naturvårdsver­ket rapport 6575, 2013. Ny mobiltelefon vartannat år: pcforalla.idg.se

18. 536 leksaker per barn: Det massiva barnrummet: teoretiska och empiriska studier av leksaker, Anders Nelson, Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö högskola 2002.

24. Nära 60 procent av de svenska konsumen­terna kan tänka sig att leva med hälften av de kläder de faktiskt har: Förvarings­rapporten 2016, Elfa. Fyra av tio personer bara använt hälften eller mindre av sina kläder under det senaste året: Tradera och Avfall Sveriges hållbarhetsundersökning 2017. 40 procent av alla kläder som slängs i Göteborg är fullt användbara: enligt plockanalyser av avfall utförda av Kretslopp och vatten 2011.

27. 160 kg elektronik per person: Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010, på uppdrag av Naturvårdsverket, SMED, Svenska Miljöemissionsdata, Rapport Nr 105 2012

555 kr per månad på möbler och hus­hållsartiklar: Konsumtionsrapporten 2016, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.

30. 1,7 miljarder kvitton skrivs ut i Sverige varje år: Svensk Handel.

Uppgifter om hur många gånger bättre det är för klimatet att förebygga olika avfallsslag jämfört med att materialåter­vinna förekommer vid flera tips och är hämtade ur: Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner, Avfall Sverige 2019.