Att komma till svinnsikt: lär dig mer om matsvinn


Matsvinn är mat och dryck som skulle kunnat ätas eller drickas men som i stället slängs. Det är alltså inte ben, kärnor, kaffesump och annat matavfall som du inte kan äta.

Hur mycket mat slängs?

En tredjedel av all mat som produceras i världen blir svinn, om man räknar från jord till bord. I Göteborg slänger vi cirka 15 kilo ätbar mat per person och år. Totalt blir det nästan 9 000 000 kilo eller 9 000 ton matsvinn varje år! Då har vi inte räknat med den mat som hälls ut i vasken, det vill säga kaffe, mjölk och andra drycker och såser, vilket uppskattas vara 18 kilo per person och år.

När uppstår matsvinn och hur påverkar det miljön?

Svinn uppstår i alla led, från produktion till förädling, transport och konsumtion, men det är det sista ledet, hushållens konsumtion, som står för den största svinnmängden. Det beror på att vi är så många. Det är också hos hushållen som matens samlade miljöpåverkan är som högst – maten står för 26 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser. (Matavfall och matsvinn, naturvardsverket.se)

Även om matavfallet blir biogas och biogödsel är det tio gånger bättre för klimatet att inte slänga maten alls. Om ingen mat slängdes skulle dessutom tre miljarder människor slippa vara hungriga (naturvårdsverket.se).

Varför uppstår matsvinn?

Det finns många anledningar till att vi slänger mat. Det handlar om hur vi agerar när vi planerar, handlar, förvarar, tillagar, äter och tar hand om rester.

Planera och handla

  • Vi planerar inte inköp genom att kolla vad som finns hemma och skriva inköpslistor vilket gör att vi köper för mycket eller fel mat.
  • Vi planerar inte måltider utifrån det vi har hemma, vilket leder till att vi inte använder matvarorna i skafferiet och kylskåpet i tid, och de blir för gamla.

Förvara

  • Vi saknar kunskap om hur mat ska förvaras och det gör att den blir dålig i förtid.
  • Oordningen i kyl, frys och torrförråd gör att mat glöms bort och blir för gammal.

För hög temperatur i kylen

  • Bristande kunskap om datummärkning, till exempel sammanblandning av "bäst före" och "sista förbrukningsdag" gör att vi slänger mat trots att den går att äta.

Tillaga

  • Bristande kunskap om rätt portionsstorlek gör att många lagar för mycket mat.
  • Vi använder inte färskvaror i öppnade förpackningar eller matrester trots att de går att äta.
  • Vi använder inte alla delar av råvarorna.
  • Vi tömmer inte förpackningar ordentligt.

Äta

  • Vi lägger upp för mycket på tallriken.
  • Vi använder tallrikar och serveringsbestick som är för stora.

Använda rester

  • Vi tar inte tillvara rester utan slänger dem direkt efter måltiden.
  • Vi saknar kunskap om hur länge tillagad mat håller i kylen.

Vad kostar matsvinnet?

Enligt Livsmedelsverket slänger ett hushåll på två vuxna och två barn ätbar mat för 3 0006 000 kronor per år. Med ökande matpriser kan man spara ännu mer på att inte slänga mat.

Mål för minskat matsvinn

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet. Sveriges regering och Göteborgs Stad har antagit samma mål. Det innebär att vi år 2030 ska ha 7,5 kilo matsvinn per person och år, mot dagens 15 kilo.