Om befolkningsprognoserna


Hur beräknas en befolkningsprognos och vad ingår? Vad är viktigt att tänka på när man läser befolkningsprognoserna? Det är några av de frågor som besvaras här nedanför. Du hittar även rapporter som förklarar aspekter som påverkar.

Om befolkningsprognoserna

Befolkningsprognoserna avser den folkbokförda befolkningen. Det innebär att till exempel asylsökande och studenter som bor i Göteborg men inte är folkbokförda i staden ingår inte i befolkningsprognoserna. Omvänt ingår studenter som, bor på annan ort men som är folkbokförda i Göteborg i prognoserna. 

Befolkningsprognoserna utgår ifrån den senaste årsstatistiken avseende befolkningens storlek och sammansättning samt de senaste årens befolkningsförändringar (födda, döda och flyttningar). Bostadsbyggnadsprognoserna som används kommer från Stadsbyggnadsförvaltningen. De antaganden som görs kring den framtida fruktsamheten och dödligheten görs i enlighet med Statistiska centralbyråns demografiska experters meningar. Dessutom tar vi hänsyn till förlossningsprognoser från Västra Götalandsregionen. Antaganden kring flyttströmmar baseras bland annat på diskussioner med Göteborg Stads ämnesexperter inom bl.a. bostadsbyggande, migrationsfrågor och ekonomifrågor.

Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser

Vid arbete med befolkningsprognoser är det givetvis viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse dödlighet, fruktsamhet och flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Eftersom faktorer som vi har begränsad kunskap om påverkar den demografiska utvecklingen så är befolkningsprognoser behäftade med en osäkerhet som växer med tiden.

Bostadsbyggande

En faktor som kan påverka prognosernas tillförlitlighet är att antalet planerade bostäder och antalet färdigställda bostäder kan skilja sig åt. Det finns flera osäkerhetsfaktorer kring det framtida planerade bostadsbyggandet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera, överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden osv. Sammantaget så innebär detta att de byggplaner som fastställs ett visst år nästan alltid överskattar det framtida faktiska byggandet som sker. Speciellt gäller detta byggprojekt som ligger några år fram i tiden.

Hur beräknas befolkningsprognoserna

Kortfattat så beräknas prognoserna så att folkmängdens storlek i slutet av varje år bestäms genom att invånarnas ålder ökas på med ett år, antalet födda och inflyttade läggs till och antalet avlidna och utflyttade dras ifrån. Prognoserna utgår ifrån den senaste befolkningsstatistiken och utnyttjar Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska experters antagande om förändringen av antalet döda och födda.

Antal födda under året beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. Dessa fruktsamhetstal beräknas genom att utnyttja hur det historiska barnafödandet varit i varje åldersklass bland kvinnorna. Fruktsamheten antas förändras i enlighet med SCB:s antagna utveckling av fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder beräknas utifrån den historiska andel personer som avlidit i varje ettårsklass. Dödsriskerna antas minska marginellt på lång sikt.

Antalet utflyttare beräknas genom att åldersspecifika utflyttningsrisker inom området tas fram. Dessa utflyttningsrisker räknas fram genom att andelen utflyttare av befolkningen i respektive ålder tas fram och divideras med befolkningens storlek i åldersklassen. Hur många personer som flyttar ut från ett område bestäms på det här sättet av åldersstrukturen i området. Om befolkningen i de mest flyttningsbenägna åldrarna (ofta 20-25 år) ökar kommer utflyttningen från området att öka. Antalet inflyttare bestäms utifrån historiska data och fördelas sen åldersmässigt utifrån hur det sett ut de senaste åren.

Antaganden kring fruktsamhet, dödlighet och flyttningar anpassas till var och en av stadens delområden utifrån dess historiska utveckling.

Särskilda prognoser görs för befolkning som flyttar in i nybyggda bostäder och för boende i äldreboenden. Vid prognosen för befolkningen i nyproducerade bostäder utnyttjas Stadsbyggnadsförvaltningens planer för bostadsbyggandet. Sedan bestäms en förväntad åldersfördelning hos inflyttarna i varje byggprojekt utifrån typ av bostäder och i vilket område de planeras byggas. För boende i servicehus utnyttjas verksamhetsstatistik från stadens administrativa register.

Totalt beräknas förutom en kommunprognos, prognoser för de 4 stadsområdena samt en prognos för var och ett av Göteborgs Stads 36 prognosområden. Prognosmodellen fungerar som så att summan av ett stadsområdes prognosområden stämmer överens med stadsområdesprognosen. På motsvarande sätt summerar de 4 stadsområdesprognoserna upp till kommunprognosen. Prognoser görs inte längre för primärområden utan den lägsta områdesnivån är de nya 36 prognosområdena.

Göteborgs Stads modell för befolkningsprognoser

I PDF-filen "Hur beräknas prognosen" finns ovanstående text och en bild av som beskriver hur stadens befolkningsprognoser beräknas.