Hon mobiliserar staden för barnens framtid

- Vem trodde att vi skulle ha en flygande matta på stadens många torg där barnen kunde dansa till berättelserna i böckerna? Det är så många som velat bidra och det är fantastisk resa, säger Malin Omland, processledare för mobiliseringen ”Staden där vi läser för våra barn”.

Malin Omland släppte 2016 en fast tjänst i Marks kommun för att ta ettårigt anställningskontrakt i Göteborgs Stad. Hon är statsvetare i grunden och hade arbetat med folkhälsofrågor i många år. Men hon hade inte direkt spetskompetens i läsfrämjande insatser.

- I starten la jag mig platt. Jag kan ingenting om detta. Men det har visat sig vara bra. För det är inte jag som ska vara expert. Det är alla de som i sin vardag möter barn i öppna verksamheter i staden. Jag är en gränsgångare. En som jobbar på tvären för att få andra att samverka.

Vart femte barn i Sverige lämnar skolan utan läsförmåga som är tillräcklig för att kunna läsa och förstå en dagstidning. Och forskning visar tydligt att högläsning är barnens biljett till framtiden. En god läsförmåga och läsförståelse är verktyg som är livsviktiga för ett barns utveckling.

Med denna fakta som grund har Malin Omland arbetat i gränslandet mellan stadsdelsförvaltningarnas olika verksamheter, som möter barn, men också tekniska förvaltningar, bolag och frivilligorganisationer. Fokus har varit kompetenshöjning, informationsinsatser och läsfrämjande aktiviteter.

- Varje familj ska ha möjlighet att få stöd där de befinner sig i vardagen. Vi kan bland annat möta dem på våra öppna arenor, såsom bibliotek, öppen förskola, fritidsgård eller bemannade lekplatser. Men även bostadsbolagen är en viktig aktör. De arbetar ju där familjerna och barnen bor.

Göra mer och bättre

Men vägen har inte varit spikrak. För trots politikernas medvind och bra med resurser så välkomnade inte alla mobiliseringen. Flera verksamheter arbetade redan med läsning för barn och var oroliga för att deras uppdrag skulle försvinna i den stora satsningen. När det började komma krav på att vara med i möten, utbildningar och testa metoder var det många som inte hade möjlighet att vara med vid sidan av sina ordinarie jobb. Det är svårt att hinna skicka förskolepedagoger på utbildning när tiden knappt räcker till barnen, var svaret hon fick.

- Jag ville så mycket men nu har jag lärt mig att vänta in de som skulle göra jobbet. Det är så man får engagemang i frågan och skapar långsiktighet.

Malin Omland bestämde sig för att verksamheterna själva måste berätta hur mobiliseringen skulle gå till. Hon bjöd in till workshops i nästan alla stadsdelar. Hon bjöd in medarbetare som redan arbetar med läsfrämjande arbete eller som möter barn i sitt arbete.

- Jag sa; det är ni som är experter, ni vet bäst hur vi ska göra detta. Nu finns det resurser för att lyfta just er fråga och förstärka ert arbete. Vad gör ni idag? Vad kan vi göra mer av och bättre?

Då svarade många Bokstart. Bokstart vänder sig till små barn mellan 0 och 3 år. Bibliotekarier gör hembesök hos familjer. Förutom att de får en bok så uppmuntrar bibliotekarien föräldrar att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. På så sätt utvecklas barnets språk och läsintresse. Sen starten har nästan 1500 familjer fått erbjudande om bokstartsbesök.

- Många familjer blev förvånade över att det faktiskt går att läsa för så små barn. Och att det är så viktigt för barnens utveckling var det få som visste. Dessa möten har varit mycket uppskattade både från familjernas och från bibliotekariernas sida.

Bokstart är bara en av alla de olika insatser som gjorts under åren. Men det familjecentrerade arbetssättet har gett mobiliseringen kraft. Att arbeta med familjerna och stärka de professioner som möter barnen och deras viktiga vuxna har varit centralt.

Vara hängrännan mellan stuprören

Läsfrämjande frågor ligger på många olika verksamheter i staden vilket gör att det är svårt att leda och styra dem. Det enda sättet att mobilisera en hel stad är genom att väcka engagemang för frågan. Och det är det som varit verktyget i Malin Omlands arbete. Att få olika kompetenser att samarbeta, stärka varandra i det gemensamma arbetet.

- Någon sa till mig att jag är hängrännan mellan stadens stuprör. Och det är nog precis det som varit framgången i mitt arbete.

Ena dagen kunde Malin Omland köra ut lastpallar i sin folkabuss till Kulturkalaset för att skapa en mysig läshörna för barn och vuxna. Nästa dag kunde hon vara i Bryssel och berätta om erfarenheterna från mobiliseringen för andra som vill göra liknande satsningar i andra länder.

Men nu är de statliga medlen för mobiliseringen slut. Staden är i en stor omorganisation och länge var ovissheten jobbig för Malin Omland. Vad skulle hända med det som mobiliseringen åstadkommit och allt engagemang som fanns i frågan?

På ett av höstens möten med direktörer från stadens förvaltningar, togs beslutet att satsningen skulle leva vidare. Kultur- social- förskole- och grundskoleförvaltningarna kavlade gemensamt upp armarna och sa; vi tar hand om detta nu.

- Det var en lättnad när jag fick beskedet, för vi känner oss inte klara. Vi vill kunna se effekterna på längre sikt och befästa arbetet i den ordinarie verksamheten.

Malin Omland ser att implementeringen av insatserna under åren har brustit. Men hon tror att nu när frågan lyfts in i förvaltningarnas budgetar, verksamhetsplaner och uppföljningar kommer det vara enklare för utförarna som möter barnen att få tid att arbeta med frågan. Det blir inte en fråga som läggs ovan på allt annat utan en del av det som ska göras.

Undersöka effekterna på barnens framtid

Malin Omland kommer också att fortsätta arbeta med uppdraget i Förskoleförvaltningen. Nu vill hon rikta fokus på att undersöka vilka effekter insatserna har fått. Hur kommer alla läsfrämjande insatser att ha påverkat framtiden för barnen?

- Även om insatsernas effekter är belagda i forskning så vet vi inte om de får effekt på just våra barn i Göteborg. Det vet vi först när de går ut skolan. 

Hon vill också styra insatserna mer till områden där det finns störst behov. Risken är ju annars att det bara är förskolor, där det finns tid och resurser att exempelvis skicka personal på utbildning och arbeta pedagogiskt med läsning, som kan dra fördelar av mobiliseringen. Och de som inte har de möjligheterna halkar efter.

- Om vi inte satsar mer där det behövs som mest riskerar mobiliseringen att öka skillnader i livsvillkor istället för att minska dem. Och det hade känts hemskt att ha bidragit till det.

Programmet för en jämlik stad sträcker sig till 2026. Och Malin Omland kommer fortsätta att komma med idéer och engagera sig starkt i att göra Göteborg till en stad där vi läser för våra barn. Frågan är om hon hinner läsa för sina egna barn när hon mobiliserar en hel stad?

Malin Omland skrattar och svarar;
- Ja, jag läser mycket för mina barn men hinner aldrig läsa själv. Så någon läsande förebild är jag inte!