Om staden där vi läser för våra barn

Så bidrar läsning till ökad jämlikhet

Forskning visar att daglig läsning påverkar barnets verbala förmåga, skolmognad och skolresultat. De barn som tidigt blir lästa för har en bättre grund att stå på än de som inte blir lästa för. Insatser tidigt i ett barns liv ger stor effekt både för barnen själva här och nu, men också för hela samhället. Alla satsningar som främjar barns tidiga språkutveckling är investeringar. Både för det enskilda barnet och för samhället i stort.

Forskning visar att familjens resurser och sociala position i samhället påverkar barnen tidigt i livet.

Förutom att människor får ett bättre liv vet vi att det kostar betydligt mindre att förebygga ohälsa, än att ta hand om konsekvenserna när de väl har uppstått. Det är tydligt hur den tidiga språkutvecklingen, ett välutvecklat ordförråd, en tidig läslust och ökad läsförmåga påverkar det går i skolan. Men också hur det framtida yrkeslivet ser ut.

Familjens resurser och status i samhället påverkar barnen tidigt i livet, till och med mer än deras medfödda förmågor. Därför ska samhället kompensera för de barn som inte växer upp med samma förutsättningar. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Generella och riktade insatser

Forskning visar tydligt att en liten insats till många ger bättre effekt än en stor insats till få. Precis som i stadens övergripande arbete med Jämlik stad arbetar vi utifrån proportionell universalism. Proportionell universalism innebär att vi ger generella insatser till alla barn men i högre dos till dem med störst behov. 

Aktiviteter som Bokstart och Läsambassadörer finns till exempel bara i socioekonomiskt svaga områden medan alla barn får en bokgåva i förskoleklass.

Arbetssättet proportionell universalism bidrar till att den så kallade Matteuseffekten minskas. Matteuseffekten handlar om att en gynnad part gynnas ytterligare, vilket i detta fall skulle betyda att bra läsare blir bättre, och dåliga läsare blir sämre.

Om arbetet med Staden där vi läser för våra barn inte ska öka klyftorna måste vi erbjuda alla barn generella insatser. Men att insatserna samtidigt ges i högre doser till dem som behöver det mest. Proportionell universalism alltså.

Prioriterade grupper 

För Staden där vi läser för våra barn är det viktigt att följande grupper (utan inbördes rangordning) får särskild uppmärksamhet:

• Familjer och vårdnadshavare med långvarigt försörjningsstöd – särskilt med små barn.
• Familjer och vårdnadshavare som lever med risken att hamna i fattigdom – särskilt med små barn.  
• Barn till vårdnadshavare med kort utbildning.  
• Mellanområden med lägre socioekonomisk status.   
• Familjer och vårdnadshavare med barn som kommit till Sverige efter skolstart.   
• Föräldralediga inom ovan grupper.
• Pojkar inom ovan nämnda grupper.

 Vilket är målet?

Staden där vi läser för våra barn vänder sig till barn mellan 0–12 år och deras vårdnadshavare eller andra vuxna runt barnen. Alla kan bidra till att stärka och uppmuntra den gemensamma läsningen i hemmen. Tyngden i arbetet ligger vid insatser tidigt i barns liv. Ju tidigare insatser desto större chans att lyckas med:

• Att öka barns ordförråd, läslust och läsförmåga.
• Att öka vuxnas medvetenhet och kunskap kring vikten och värdet av läs- och berättarupplevelser.
• Att öka kännedomen hos vuxna, med barn i sin närhet, om allt som redan görs i staden.

Mobiliseringen ska främja läslust och läsning med och för barn tidigt i livet och bidra till målen ovan.

Stolta medarbetare och goda exempel

Så här säger några av de som arbetar med barn och läsning om sina erfarenheter av Staden där vi läser för våra barn.