Grund i forskning

Tidig högläsning för och med barn har ett tydligt stöd i forskningen. Det är den enskilt viktigaste komponenten för att utveckla barns språk, berika deras ordförråd och uttrycksförmåga samt för att skapa läslust och öka läsförmågan hos barn.

Citat från Yvonne Kelly, professor i epidemiologi: Det finns slående skillnader i barns hälsa och utveckling, och detta börjar tidigt. Faktorer som anses ha särskild påverkan är sömnrutiner och att få sagor lästa för sig. Högläsning är enligt min forskning en viktig faktor för utveckling av verbal förmåga under det första levnadsdecenniet.

Forskningen visar ett viktigt samband mellan daglig läsning med barn och barnens kognitiva utveckling.

Satsningar är investeringar

Daglig läsning påverkar barnets verbala förmåga, skolmognad och skolresultat. Barn som blir lästa för ligger avsevärt bättre till än de som inte blir det. Insatser tidigt i ett barns liv kan ge stor effekt både för barnen själva här och nu, men också för hela samhället. Familjens resurser och status i samhället påverkar barnen till och med mer än deras egna förmågor. Därför ska samhället kompensera de barn som växer upp med sämre förutsättningar. 

Citat från sir Michael Marmot, forskare inom hälsa och jämlikhet: Om ni ska göra en sak som ger stor effekt för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa, läs för era barn.

Tidig högläsning för och med barn har ett tydligt stöd i forskningen.

Satsningar som främjar barns tidiga språkutveckling är investeringar. Både för det enskilda barnet och för samhället i stort. Förutom att människor får ett bättre liv kostar det mycket mindre att förebygga ohälsa, än att ta hand om konsekvenserna när de väl har uppstått.

Tidig språkutveckling, ett välutvecklat ordförråd och tidig läslust påverkar hur det går i skolan och hur skolresultatet blir. Och i förlängningen hur det går att komma ut i arbetslivet och hur det framtida yrkeslivet ser ut.

Tidiga insatser har störst effekt

Insatser som främjar barns kognitiva förmågor förklarar socioekonomisk framgång och positiv utveckling senare i livet. Forskare är eniga om att tidiga insatserna ger effekter under hela det fortsatta livet.

En uppåtgående pil visar att ett stort ordförråd påverkar läsförmåga och läsförståelse som bidrar till bättre skolresultat och gymnasiebehörighet som leder till att det blir enklare att få och behålla ett jobb vilket på sikt skapar ekonomisk trygghet, högre social status, bättre hälsa och socialt arv.

Kostnaderna för insatser som tidigt stimulerar språket är relativt små jämfört med de vinster som genereras. 

Socioekonomiska faktorer påverkar tidigt i livet

Familjens ekonomiska situation hänger ihop med barns hälsa, deras utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter. Barns kognitiva förmågor utvecklas alltså i olika riktning beroende på familjens socioekonomiska tillhörighet. Barn med sämre kognitiva förmågor som växer upp i familjer med hög socioekonomisk status förbättrar sina förmågor. Det blir särskilt tydligt efter sex års ålder. Men den kognitiva utvecklingen för barn som växer upp i familjer med låg socioekonomisk status är betydligt mer ogynnsam. Och det är oavsett om den kognitiva förmågan från början var hög eller låg.

Det betyder att de socioekonomiska faktorerna påverkar barn tidigt i livet. Strax efter sex år är hög socioekonomisk status en större faktor än tidig kognitiv förmåga. 

Ett exempel på det framkom i en studie av 15 000 barn i treårsåldern. De som levde i familjer med låg inkomst låg åtta månader efter i sin språkförmåga och nio månader efter i skolmognad jämfört med de barn som växte upp i familjer med högre inkomster.

Diagram som visar att barn som har sämre kognitiv förmåga men som tillhör en familj med hög socioekonomisk status förbättrar sin förmåga mer än de som tillhör en familj med låg socioekonomisk status.

Forskning visar att familjens resurser och sociala position i samhället påverkar barnen tidigt i livet.

Socioekonomisk bakgrund, läsförståelse och läslust

Det finns påfallande socioekonomiska skillnader mellan elever och deras läsförmåga, läsprestationer och skolresultat. Samvariationen mellan PISA:s lästester och elevernas socioekonomiska status är till exempel stark. Betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden har ökat från 2000 till 2009 när det gäller att förklara skillnader i elevers resultat i PISA:s lästest.

Betydelsen av socioekonomi blir tydlig i en stor studie på 17 089 elever från skolor i England, Nordirland, Scotland och Wales. Man såg att elever som kämpar med läsning har lägre tillgång till datorer, dagstidningar, veckotidningar och en egen arbetsplats i hemmet, än de elever som ligger över genomsnittet i läsning. Det tolkar forskarna som att föräldrars socioekonomiska status har betydelse för barns läsutveckling.

Familjens normer påverkar läsförmågan och läslusten. Ett exempel är hur familjens egna läsvanor ser ut och hur närvarande skrift, texter och böcker är i vardagslivet. Därför menar flera forskare att antalet böcker i hemmet är ett av de mer tydligare måtten på barns läsförmåga.

Även om socioekonomi påverkar läsförmågan och läsutvecklingen betyder det inte att elever med sämre socioekonomisk status per automatik  får sämre resultat i lästester. I Sverige lyckas 25 procent av eleverna med låg socioekonomisk status bra på lästesterna. 

Kön, utländsk bakgrund och läsförmåga

Enligt PISA-undersökningen från 2009 lämnar 20 procent av de svenska eleverna grundskolan utan att kunna läsa och förstå en dagstidning. I Sverige har både flickornas och pojkarnas resultat blivit sämre över tid, men pojkarnas nedgång i läsförmåga är betydligt större än flickornas.

20 procent av svenska elever lämnar grundskolan utan en läsförmåga som är tillräcklig för att kunna läsa och förstå en dagstidning.

Enligt PISA-undersökningen från 2009 har både flickors och pojkars resultat blivit sämre över tid.

Svenska undersökningar har visat att skillnaderna mellan könen ser ungefär likadan ut oavsett vilken socioekonomisk grupp som studeras. En av anledningarna, som svenska läsforskare har dragit, är att pojkar läser mindre på sin fritid. Det är ett resultat av rådande könsnormer hos som bidrar till en mindre positiv attityd till läsning bland pojkar.

Immigrationens effekt på den försämrade läsförmågan i Sverige är liten. Men det är större skillnader i läsförmåga mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund än vad genomsnittet är bland motsvarande elevgrupper. När hänsyn tas till socioekonomisk bakgrund minskar skillnaderna mellan dessa elevgrupper i Sverige betydligt. Men fortfarande når 30 procent av elever med utländsk bakgrund, som är födda i Sverige, inte upp till grundläggande läsnivå, och för dem som är födda utomlands saknar varannan elev tillräckliga kunskaper i läsförståelse för att tillgodogöra sig annan kunskap.