Foto: Peter Svenson

Kronhjorten har stor anpassningsförmåga till olika miljöer men föredrar en blandning av lövskog och öppet landskap. Den betar nästan alla slags träd och buskar och kan göra svår skada på gran.

För mycket länge sedan fanns det kronhjort i nästan hela sydvästra Sverige. Under 1600- och 1800-talen utrotades kronhjorten nästan helt. Genom att plantera ut djur, rymning från olika hägn och invandring från Norge finns idag cirka 4000 kronhjortar i Sverige.

Kronhjortar lever i flockar med vuxna honor, som kallas hindar, och deras kalvar från flera generationer. Ofta är en av de äldre hindarna den dominanta som leder flocken. Ibland går flera familjer ihop och lever i en större flock. Hjorten (hanen) går ibland med andra hjortar i mindre grupper. Men de håller inte ihop på samma sätt som hindarna och kalvarna. När hjorten (hanen) märker in sitt område brölar han hest och högt för att berätta för andra hjortar att området är upptaget.

När en kronhjortshind ska föda lämnar hon flocken för att hitta ett område med bra skydd till kalven. Den första veckan hålls kalven gömd i hög vegetation för att sedan börja följa hinden. Hindar och hanhjortar växer olika snabbt. Hindar har nått vuxen storlek vid 3-6 års ålder medan hanhjortar är fullvuxna vid 8-9 år.

Storleken på hornkronan är viktig. I Sverige ser man sällan kronhjortar som har större hornkronor är 14 taggar. Kronhjortens horn är så kallade stånghorn, till skillnad från exempelvis dovhjorten som har skovelhorn. Ibland är den full av gräs och mossa eftersom han också visar sin styrka genom att stånga i marken

Fakta om kronhjort 

Utbredning: Syd- och Mellansverige, främst i Skåne

Mankhöjd: 95-150 cm

Vikt: hane upp till 250 kg, hona upp till 150 kg

Brunsttid: 8 månader

Antal ungar: 1 kalv per kull

Livstid: 20-30 år