Foto: Stadsmiljöförvaltningen

Jämtget


Jämtgeten är en gammaldags lantrasget och är en av Sveriges tre allmogegetter. De andra två är Göingegeten och Lappgeten. Allmogegetter har aldrig blivit korsade med andra raser, för att uppnå någon speciell egenskap. Istället har de under århundraden anpassat sig till de lokala förhållanden som de har levt i.

Jämtgeten är anpassad till ett nordligt klimat och klarar sig bra på magert skogsbete. Trots den torftiga kosten producerar Jämtgeten fet och proteinrik mjölk. Därför är det kanske inte så konstigt att geten ofta kallades "fattig mans ko" förr i tiden.

Nyttigt tamdjur i fyratusen år

För tiotusen år sedan började människan att tämja getter, på den plats som idag är Iran. I Sverige har det funnits getter i mer än fyratusen år men de blev vanliga boskapsdjur först under bronsåldern, för tretusen år sedan.

Vi människor har haft stor nytta av Jämtgeten genom tiderna. Mjölken är utmärkt för osttillverkning och köttet smakar gott. Raggen kan vi blanda med ull, för att sticka extra tåliga raggsockar. Skinnet används bland annat till handskar. Förr i tiden tog vi till och med vara på bockens pung för myntförvaring, därifrån kommer namnet "penningpung".

Jämtgeten är ett lätt och trevligt djur att handskas med. Den har även använts som dragdjur och fått bära våra korgar. Trots vår långa vänskap med geten, fick den dåligt rykte i samband med häxprocesserna under 1600-talet. Då påstod man att geten stod i förbindelse med häxor och trolldom. Kanske berodde det på getens goda förmåga att lära sig av människor som den lever med, vilket kunde uppfattas som onaturligt?

Fakta om Jämtget

Mankhöjd: Upp till 70 cm.

Vikt: Geten (honan) 25-30 kg och bocken (hanen) 50-60 kg.

Parningstid: Oftast på hösten.

Dräktighetstid: 5 månader.

Antal ungar: 1-2 killingar per år.

Horn: Både bock och get har horn men bockens horn är längst och kan bli upp till en meter.

Livslängd: Max 12 år.