Foto: park- och naturförvaltningen

Får

Fåret är ett av människans tidigaste husdjur. Redan för elvatusen år sedan tämjde människor får i sydvästra Asien. I Slottsskogens djurpark finns flera arter som härstammar från olika delar av Sverige.

Allmogefår är ett samlingsnamn för olika lantraser, som har anpassat sig till lokala förhållanden under mycket lång tid. De svenska allmogefåren återupptäcktes för cirka tjugo år sedan och bevaras i levande genbanker. I Slottsskogens djurpark är Dala pälsfår och Hälsingefår exempel på svenska allmogefår. Du kan läsa mer om allmogefåren och arbetet med genbank för allmogefåren på www.allmogefar.se (öppnas i nytt fönster).

Dala pälsfår

Dala pälsfår är en gammal och härdig ras, som räknas till de så kallade allmogefåren. Förr var rasen vanlig vid Dalarnas fäbodar.

Foto: Peter Svenson

Rasen hade säkert varit utdöd om man inte på 70- och 90-talet hittat Dala pälsfår på två olika platser i Dalarna. I dag finns totalt några hundra djur, som alla härstammar från dessa två besättningar.

Dala pälsfår har en mycket hög kvalitet på sin ull. Rya, gobeläng och finull är tre vanliga ulltyper som ibland kan finnas på ett och samma Dala pälsfår. Hos vissa Dala pälslamm förekommer ull av ryatyp med speciella lockar, så kallade franslammskinn. Av sådan ull tillverkas kantband, kallade bräm, som pryder Daladräktens vinterkappa. Vasaloppets kranskulla bär av tradition en sådan dräkt, med bräm av just Dala pälsfår.

Hos Dala pälsfår har i regel bara hanen (baggen) horn. Svansen är kort och brukar bli delvis hårlös med åren. Pälsen är nästan alltid vit, ibland med mörka fläckar på benen och i ansiktet. Ibland föds mörka lamm, men de brukar bli ljusare vid stigande ålder. Dala pälsfår är kända för att vara friska och tåliga och tackorna brukar ta väl hand om sina lamm. Flockkänslan är mycket stark och det är alltid en gammal hona (tacka) som är flockens ledare.

Fakta om Dala pälsfår

Mankhöjd: cirka 60 cm

Vikt: 35-50 kg (hanen är tyngst)

Parningsstid: oftast på hösten

Dräktighetstid: 5 månader

Antal ungar: 1-2 lamm per år

Livslängd: max 20 år

Hälsingefår

Hälsingefåret tillhör de gamla svenska allmogefåren och rasen kan ha funnits i Sverige i 1500 år. Det är ett typiskt skogsfår, som gärna gnager bark och betar sly.

Foto: Peter Svenson

Hälsingefåren är små till växten och klarar sig bra på torftigt skogsbete. De fungerar till exempel utmärkt som landskapsvårdare i marker med fornminnen. Hälsingefåren blir ofta tillgivna och är kända för att vara trevliga och lätthanterliga husdjur. De tål dessutom svåra väderförhållanden och tar väl hand om sina lamm.

Hälsingefåren varierar en hel del i utseendet när det gäller teckning och färg. De kan vara allt från bruna, grå och svarta, till nästan vita och fläckiga. Dessutom varierar Hälsingefårens ull, både i fråga om typ och kvalitet. Flera slags ull kan finnas på samma får och den är alltid mycket fet. Baggarna har oftast horn men vissa baggar och alla tackor är kulliga, det vill säga att de saknar horn eller har en liten bula på huvudet.

Hälsingefåret fanns för längesedan på många platser runt om i Sverige men under 1900-talet konkurerades det ut av de moderna, högproduktiva raserna. På 1990-talet upptäcktes att fåtal Hälsingefår i Hälsingland och idag finns några hundra ättlingar till dessa får i bland annat svenska djurparker.

Fakta om Hälsingefår

Mankhöjd: tackor cirka 64 cm. baggar cirka 74 cm.

Vikt: tackor 30-40 kg, baggar 40-75 kg.

Parningstid: hela året.

Dräktighetstid: 5 månader.

Antal ungar: 1-3 lamm per år.

Livslängd: oftast runt 10 år men kan bli äldre.

Gutefår

Gutefåret är en lantras, som härstammar från det gamla gotländska utegångsfåret och är den enda svenska fårrasen som finns kvar, där även tackorna har horn.

I början av 1900-talet beslutade man inom svensk fåravel att bara satsa på fårbesättningar där tackorna saknade horn. Det gjorde att Gotlands behornade utegångsfår höll på att försvinna, på 1940-talet fanns färre än 20 djur kvar. Tack vare att några intresserade personer engagerade sig kunde rasen räddas. I dag finns flera tusen djur med i avelsprogrammen och gutefåret är inte längre akut hotat.

Gutefår är trevliga och tåliga. De mår bra av att gå ute hela året, förutsatt att de har tillgång till regn- och vindskydd. Gutefåren ger en högklassig, mer eller mindre gråaktig ull som kan spinnas utan att kardas först, vilket är perfekt för konsthantverk. De ger dessutom prima skinn och mycket välsmakande kött. Eftersom gutefåren inte är lika produktiva som importerade raser, har de ingen framträdande roll i modern fåruppfödning.

Magra marker är inget problem för gutefår. De äter inte bara gräs och örter utan också kvistar och ris, vilket gör dem till utmärkta landskapsvårdare som kan hålla naturskyddade marker öppna.

Fakta om Gutefår

Mankhöjd: tacka 65-70 cm, bagge 70-80 cm

Vikt: tacka 40-50 kg, bagge 70-80 kg

Antal lamm: 1-2 per år, föds oftast i april

Dräktighetstid: cirka 5 månader

Livslängd: cirka 10 år