Dovhjort
Den vackra dovhjorten (Dama dama) med de imponerande hornen togs till Sverige som ett vilt för jakt på 1500-talet. Dovhjorten är släkt med andra hjortdjur som ren och kronhjort.
Finns i många färger
På sommaren har dovhjorten ofta en rödbrun päls med vita prickar medan den är mer gråbrun på vintern. Men variationen i pälsfärg är stor, så det förekommer allt från nästan vita till mörkt bruna individer. Dovhjorten kan skiljas från våra övriga inhemska hjortdjur på svansen – den är längre, svart på ovansidan och ljus på undersidan.
Platta och breda horn
Endast hanen har de arttypiska hornen som är platta och breda på fullvuxna djur. Yngre djur har smalare horn utan förgreningar. Vid 5–6 års ålder är de breda hornplattorna färdigutvecklade.
Snabb i flykten
Dovhjorten har ett speciellt rörelsemönster som kallas fyrsprång. Djuret studsar fram på i stort sett raka ben när det flyr. Det är ett energikrävande sätt att röra sig men det har troligen ändå flera fördelar; det ger en snabb acceleration, hoppen gör det möjligt att överblicka terrängen och dunsarna i marken fungerar som varningssignal till övriga i flocken.
Sociala djur
Vid god tillgång på föda kan dovhjortar samlas i stora flockar, men de kan också röra sig i mindre grupper. Under brunsten lockar hanarna till sig honor. Vid de kraftmätningar som sker mellan hanar i denna period kommer deras horn till användning.
Snabbfakta
Föda: Örter, gräs, löv, bärris och även andra grödor
Vikt: Ibland över 100 kg, ofta mindre
Mankhöjd: Upp till 100 cm
Parningstid: Höst
Ungar: Normalt en kalv som föds i maj–juni
Livslängd: Upp till 20 år
- Dovhjorten är relativt enkel att hålla i hägn och används därför som ett köttproducerande djur.
- Dovhjortsjakt är populärt bland jägare och i Sverige ökar jakten på dovhjort.
- Dovhjorten kan också ställa till det för jordbruket genom att äta grödor och orsaka ligg- och trampskador.
- Genom att glesa ut skogen successivt i stället för att kalhugga får bärriset lättare att överleva och risken för betesskador minskar.
Milda vintrar gör att antalet dovhjortar ökar
Flyttat norrut från södra Europa
Historiskt har dovhjorten sannolikt funnits på stora delar av europeiska kontinenten. Troligen dog arten ut i många områden men fanns kvar i södra delarna av Europa. Genom avsiktlig utplantering och rymning från hägn har utbredningsområdet ökat igen.
Funnits länge i Slottsskogen
Slottsskogen var en av de första platserna i Sverige där viltet utökades med dovhjortar. Området var kungens jakt- och odlingsmark när djuren importerades på 1500-talet. Några hundra år senare, när delar av Slottsskogen blev park, byggdes de första hjorthägnen.
Livskraftig art
Under 2000-talet har den svenska dovhjortstammen ökat i södra och mellersta delarna av Sverige. Dovhjorten klassas som en livskraftig art med undantag för den enda population som anses vara den ursprungliga underarten. Denna ytterst lilla grupp av djur finns i Turkiet.
Konkurrerar med älg om bärris
Enligt forskare konkurrerar de mindre hjortdjuren med älg om bärriset i skogen. I områden med både hjort och älg äter älgarna mer tall. Det ger kostsamma skador på träden och skapar konflikt med skogsnäringen, vilket resulterar i att älgstammen aktivt minskas genom jakt.