
Älg
Älgen kallas ofta för ”Skogens konung”. Benämningen är passande eftersom älgen är Sveriges största djur och eftersom hanarnas horn bildar en krona.
Största hjortdjuret i världen
Älg (Alces alces) är det största nu levande hjortdjuret i världen. Svenska älgar kan väga upp till 550 kilo, men i andra delar av världen kan de väga betydligt mer än så. Älgens färg beskrivs ofta som brun, men pälsfärgen varierar från mörkbrun till ljust brun eller grå. Älgarnas stora öron gör att de har bra hörsel vilket är en anpassning för att upptäcka rovdjur.
Bara tjurarna har horn
Älgtjurar har horn i varierande storlek. Hornen används för att imponera på honor och för att skrämma bort andra tjurar. Stora horn väger mycket och signalerar att tjuren är i bra kondition. När parningstiden är över tappar tjuren hornen, men det växer ut nya horn lagom till nästa säsong.
Lever oftast ensamma
Älgar lever inte i hjordar men de kan ses i grupp ändå, till exempel när älgkon går tillsammans med sina kalvar eller ibland när älgar som vandrar mellan vinter- och sommarmarker bildar grupper. Under parningsperioden gör också tjurarna sällskap med älgkorna. Älgkon kan nämligen bara befruktas under ett enda dygn så tjuren måste hålla sig nära i väntan på att det är dags.
Storätare och rekordbajsare
Älgar är växtätare och en älg kan äta upp till 30 kilo mat per dag under sommaren. Växter är svårsmälta och mycket av det älgen äter kommer ut igen som spillning. 15 stora högar per dag med bruna kulor är helt normalt för en älg.

Snabbfakta
Föda: Gräs, örter, bärris, löv- och barrträd
Vikt: 200–550 kg i Sverige
Mankhöjd: Upp till 200 cm
Parningstid: September–oktober
Ungar: 1–3 ungar föds i maj–juni
Livslängd: Upp till 25 år
Här finns älgen
Älgens utbredning i Europa markeras nedan med mörkgrönt. Älgar finns på hela norra halvklotet. I Sverige finns älgen i hela landet utom på Gotland. Alla älgar i världen tillhör samma art men de är uppdelade i flera olika underarter.

Älgen i dåtid, nutid och framtid
Från utrotad till vanlig
Efter att älgjakt varit förbjuden under lång tid fick allmogen år 1789 jakträtten tillbaka. Eftersom det var tuffa tider med svält resulterade det i en så hård jakt på älgen att den i slutet av 1800-talet nästan var helt utrotad i Sverige. Efter fridlysning repade sig stammen först sakta, men sedan följt av en snabb ökning på sent 1900-tal och stammen nådde rekordnivåer på 600 000 djur. Idag finns färre älgar igen, runt 250 000, men Sverige har fortfarande en av de tätaste älgstammarna i världen.
Brist på bärris ger magrare älgar och betesskador
På grund av klimatförändringar och ett skogsbruk som gynnat gran har bärrisets utbredning i Sverige minskat. Bristen på bärris gör att både älgkor och kalvar blir allt magrare och mindre. När bärriset inte räcker till söker sig älgarna till tallskog för att äta. Det orsakar konflikt med skogsägare som, för att undvika betesskador på tall, i stället planterar gran. Den tall som finns kvar blir då ännu mer utsatt för älgarnas betning och kravet på jakt på älg blir större.
Jakten kan göra att älgen blir rödlistad
72–93 % av de älgar som dör skjuts under jakten. Jakten har därmed stor betydelse för älgarnas antal i Sverige. Andra dödsorsaker är trafik, rovdjur och naturliga orsaker. Genom jakt har älgstammen på senare år minskat i en sådan hastighet att älgen riskerar att rödlistas.
En skogsskötsel med mer lövträd, buskar, bärris och örter skulle ge en starkare älgstam och färre skador på träden och mindre krav på jakt. Både växter, djur, skogsägare och jägare skulle alltså få det bättre med mer växtvariation.
Minska din klimatpåverkan och hjälp älgen och skogens arter!
De flesta äger inte skog eller jagar, men som privatperson kan man ändå påverka framtiden för älgen. Klimatförändringar missgynnar bärriset och det påverkar älgen negativt. Älgen är också värmekänslig och det allt varmare vädret är därför påfrestande för dem. Genom att minska dina utsläpp av växthusgaser kommer du hjälpa älgen – och många andra arter i skogen.
