Foto: Lo Birgersson

Därför behövs Skola som arena

Barn som har en aktiv fritid mår överlag bättre, har större möjlighet att utveckla sina sociala färdigheter och lyckas oftare i skolan. Skola som arena ger barn och ungdomar möjlighet att skapa en meningsfull fritid i samverkan med andra barn och vuxna. På så sätt verkar vi för att varje barn ska få en god start i livet.

Jämlik tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter viktig för barns hälsa

Forskningsstudier visar att barn som inte deltar aktivt i fritidsaktiviteter skattar sin hälsa och livskvalitet lägre än de som har ett sådant engagemang. Vi vet att barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden är mindre aktiva i föreningslivet än barn i andra områden. Studier visar också att tjejer från socioekonomiskt utsatta områden, i synnerhet utrikesfödda tjejer, generellt deltar i fritidsaktiviteter i mindre utsträckning.

Andelen barn som är inskrivna i fritidshemmen skiljer sig också åt i staden. I årskurs fyra är 24 procent av barnen i socioekonomiskt mer utsatta områden inskrivna, jämfört med 44 procent i andra delar av staden. 

Genom att erbjuda kostnadsfria fritidsaktiviteter i direkt anslutning till skoldagen och på skolan, når vi just dessa barn och ungdomar. Det resulterar i att fler barn får en mer jämlik tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. Vi ser att fler flickor deltar i aktiviteter på skolan i större utsträckning än på exempelvis fritidsgårdar eller i andra föreningslokaler. Vi ser också att barn och unga med svårigheter och särskilda behov är en grupp som varit med som både deltagare och ledare på Skola som arena.

Fler barn och unga fullföljer sina studier

En fungerande skolgång och att få godkända betyg i grundskolan är den absolut främsta friskfaktorn för att skapa sig ett gott vuxenliv. Att komma in på gymnasiet och sedan ta studenten, öppnar vägen för en inkludering i samhället och en väg in på arbetsmarknaden. Ett av målen med Skola som arena är att fler barn ska klara sin skolgång och få gymnasiebehörighet.

I Göteborg skiljer sig skolresultaten åt mellan skolor. I grundskoleförvaltningens uppföljning syns tydligt att elever med socioekonomiskt sämre förutsättningar statistiskt sett även har sämre studieresultat än övriga elever.

Att erbjuda fritidsaktiviteter är ett sätt att gynna skolresultat. Forskning visar att det sker ett stort informellt lärande på fritiden och att aktiviteter som att spela i ett fotbollslag eller sjunga i kör ger positiva effekter på ungas betyg, utbildningsambitioner och hälsa. Detta oavsett socioekonomisk bakgrund. Ungdomar som har en aktiv fritid får även träning i självdisciplin och sociala färdigheter såsom samarbetsförmåga. De vidgar sina perspektiv och får bättre förutsättningar till samhälleligt engagemang.

Vikten av att stärka de viktiga vuxna runt barnen

I stort sett alla forskare lyfter fram värdet av föräldrasamverkan, och av att stärka de viktiga vuxna som finns runt barnen. Att stärka föräldraförmågan är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för att barn och unga ska få en mer jämlik uppväxt och lyckas bättre i livet. En bra samverkan mellan skola och föräldrar bidrar också till bättre skolprestationer och högre skolnärvaro hos eleverna.

I Skola som arena är vårdnadshavare och andra viktiga vuxna både en viktig samverkanspart och en målgrupp i arbetet. I samarbetet med verksamheter och föreningar som mobiliserar föräldrar, såsom kulturtolkar, Bygga broar och socialtjänst, tas frågor och ämnen tillvara som är viktiga i både föräldraskap och i barnens liv.

Fler barn känner sig trygga på sin skola och i sitt närområde

I Skola som arena är arbetet med att skapa relationer och tillit en viktig del. Dels mellan boende och myndighetspersoner, men också mellan boende från olika generationer. Det relationsbyggande arbetet bidrar till trygghet i området. Aktiviteterna på Skola som arena skapar också mer liv och rörelse på och kring skolorna efter skoltid som gynnar känslan av ökad trygghet i området.