Att starta en Skola som arena

Att starta en Skola som arena

Det vi i Göteborg kallar Skola som arena finns på många platser i Sverige och i världen. Namnen kan skilja sig åt men grundtanken är densamma: att skolan blir en mötesplats för de som bor och verkar i dess närområde. 

Innan en skola öppnas upp till mötesplats behövs ett förarbete. Vi har pratat med processledare Anna Grunander om hur det går till att starta en Skola som arena.

Hej Anna! Vad innebär din roll som processledare för Skola som arena i Göteborg?
— Jag försöker skapa bra förutsättningar för arbetet på en strategisk nivå. Göteborg är en stor stad och min uppgift är att putta arbetet framåt på en hela-staden nivå.

Bland annat tittar jag på hur ledning, styrning och uppföljning av ett så här tvärsektoriellt arbete kan se ut. Vi behöver hitta sätt att skapa en samverkanskultur där barnets behov och rättigheter är i centrum, oavsett hur stadens organisation ser ut.

Det är också viktigt att vi lär oss samverka med både näringsliv och idéburna organisationer.  och det uppstår målkonflikter som vi behöver hantera löpande.

Om en kommun eller en skola vill starta en Skola som arena, var ska de börja?
— Först är det viktigt att ta reda på var det behövs en Skola som arena, att göra en behovsanalys. Det är viktigt att undersöka i vilket område de barn bor som står långt ifrån att få sina rättigheter tillgodosedda. Var finns barnfattigdom och trångboddhet, upplevd otrygghet och tillitsbrist?

Andra viktiga parametrar är barnens skolresultat, andel föreningsaktiva barn och ungdomar och andel barn inskrivna i fritidshem. Föräldrarnas utbildningsnivå, disponibel inkomst och förvärvsnivå har också betydelse.

Behovsanalysen görs tvärsektoriellt tillsammans med aktörer från närområdet. 

Om det finns flera områden som skulle kunna vara aktuella, finns det något annat som kan spela roll i urvalet?
— Ja, du behöver kartlägga vilka mötesplatser som redan finns i områdena. Såsom bibliotek, fritidsgård eller öppen förskola. Finns det föreningslokaler som samlar boende? Det är viktigt att inte öppna upp skolor i områden där det redan finns etablerade mötesplatser, utan att istället komplettera och fylla på där det saknas. 

När behovsanalysen är gjord, och ett område är inringat, vilket är nästa steg?
— Nu är det dags att titta på vilka skolor som finns i området, för att hitta rätt skola. Det finns några kriterier som är viktiga här. Skolans fysiska miljö behöver kunna fungera som en mötesplats. Den ska också vara trygg och tillgänglig på kvällstid.

Nästa steg är att säkerställa att skolans personal vill öppna upp sin skola till en mötesplats. Inställningen från rektor är avgörande för hur arbetet lyckas och lärare behöver ha förståelse för att skollokalerna används av andra och att det kan betyda att salen inte ser exakt likadan ut som när de lämnade den. All skolpersonal behöver prata gott om och även lotsa barn och vårdnadshavare till verksamheten. 

Nedan ger Anna mer vägledning kring hur arbetet med Skola som arena kan organiseras och genomföras.

Organisering och ekonomi

Samverka med olika aktörer och verksamheter

Skola som arena i Göteborg har en tvärsektoriell styrgrupp och det finns flera olika arbetsgrupper med representanter från aktörer och boende i området kopplat till varje skola. Det är viktigt att arbetet leds, styrs och följs upp tvärsektoriellt för att behålla helhetsperspektivet. Arbetet behöver kopplas ihop med övrigt områdesarbete exempelvis trygghetsarbete och demokratisatsningar.

Genomförandeteam

Ett Skola som arena-team behövs för att arbetet ska fungera. Det kan bestå av en eller flera personer, men koordinatorn har en central roll. Koordinatorn skapar förutsättningar för samverkan så att arbetet blir hållbart både för skolans verksamhet och för de aktörer som vill verka på skolans arena. Koordinatorn planerar aktiviteter, säkrar att de blir genomförda och är den som håller ihop arbetet med Skola som arena lokalt.

Samordnaren på skolan säkrar förankringen in i skolans verksamhet och ser till att logistiken med bland annat nycklar och bokning av lokaler fungerar.

En aktivitetsledare genomför aktiviteter eller stöttar barn, ungdomar och boende att leda egna aktiviteter.

Finansiering

I Göteborg finansieras arbetet på olika sätt. På åtta av skolorna samfinansieras koordineringen av arbetet av grundskoleförvaltningen och socialförvaltningarna. På tio skolor finansierar Framtidenkoncernen koordineringen. Näringsliv, föreningar och andra förvaltningar bidrar med resurser i form av personal och verksamhetsmedel till aktiviteter.  

Genomförandet

Målbild och effekt tas fram i dialog med de aktörer som är aktiva i området. Att bjuda in till träffar där flera olika aktörer får mötas är ett bra sätt att starta upp arbetet. Skolpersonal, fritidspersonal och föreningsliv och andra delaktiga får möjlighet att lära känna varandra, och känna kraften och engagemanget som blir till när många är med och vill bidra.

Att träffas i olika konstellationer är inte bara bra i uppstartsfasen, utan bör göras regelbundet. Det hjälper till att hålla fokus på det som är viktigt, skapar tillit och ger nya idéer och synergier.

Sedan arbetas en strategi- och aktivitetsplan fram utifrån de målsättningar som finns, i samverkan med de olika aktörer som är del i arbetet med Skola som arena. 

Vi rekommenderar att starta i liten skala. Och att våga prova sig fram för att sedan utvärdera regelbundet och vara öppen för att tänka om och göra på annat sätt. 

Lycka till!

Hur ska jag göra om jag vill veta mer eller vara med och bidra?

Om du vill veta mer om Skola som arena kan du ta kontakt med någon av processledarna eller koordinatorerna som finns kopplade till varje Skola som arena. Du hittar kontaktuppgifter här.