En pjäs om ångest och förtvivlan

 
Teaterelever i Åk3 framförde under en vecka i februari Anne Franks dagbok. Ett kammarspel där Anne Franks tankar och dagboksanteckningar ligger till grund för en fri tolkning av teaterlärare Claes-Wilhelm Engström. Sångerna som framförs i pjäsen är sånger skrivna och tonsatta av Wolf Biermann och Mikis Theodorakis.

Här berättar Claes-Wilhelm om hur han och hans elever arbetat med pjäsen.

Under arbetets gång har eleverna ägnat en del tankar och resonemang på temat att vara instängd/frihetsberövad. I vår pjäs ville vi få fram den ångest som människorna i gårdshuset pendlade i mellan hopp och förtvivlan. Samtidigt som Anne Frank står för en stark livsglädje och ett hopp om förändring. Under åtta veckor har vi på samtliga teaterlektioner 9 timmar i veckan arbetat med pjäsen och sakta men säkert trängt in bakom orden och situationerna.

Att arbeta med teater innebär att man måste vara intresserad av att försöka sätta sig i hur en annan människa tänker och känner och omvandla det till sina personliga erfarenheter. Att våga möta sina medspelare och få tag i viljan och målen i de olika scenerna.

Som teaterlärare driver jag arbetet framåt och försöker hela tiden utmana eleverna och plocka upp deras sceniska förslag och idéer. "Att spela TEATER är som att ge sig ut på en lång resa. Det gäller att vara försedd med ett bra bagage" lär den världskända teaterpedagogen Konstantin Stanislavskij ha sagt. "Allt på en teaterscen är en kamp".

Pjäsen blev fullbokad ända från första föreställningen och efter önskemål så blev det extraföreställningar.