Regionarkivets historia


När Västra Götalandsregionen bildades 1999 bildades också Arkivnämnden och Regionarkivet som arkivmyndighet. Här kan du läsa om hur arkivvården organiserats tidigare.

Arkivvården innan Västra Götalandsregionen bildades

Landsting och hälso- och sjukvård

1862 beslutades att landsting skulle inrättas i varje län. 1863 sammanträdde landstingen i Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län för första gången. I början av 1900-talet kom ansvaret för hälso- och sjukvården att bli en betydande del av landstingens verksamhet.

När arkivlagen kom 1991 var de tre landstingsstyrelserna arkivmyndigheter. I kommunalförbunden NU-sjukvården och för Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU var sjukhusdirektionerna arkivmyndigheter.

När Västra Götalandsregionen bildades tog den över uppgifterna hos landstingen, delar av länsstyrelsen och Göteborgs Stads verksamheter. Även NU-sjukvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SU uppgick i regionen.

Göteborgs Stad

I äldre tid förvarade stadens myndigheter sina äldre arkivhandlingar i de egna lokalerna. Före kommunallagarnas tillkomst 1862 utövades den kommunala verksamheten under ledning av statliga organ som i arkivhänseende var underställda Riksarkivet.

  • 1908 gjordes en överenskommelse mellan Göteborgs Stad och Kungl. Maj:t och Kronan om att staden skulle få överlämna arkivalier äldre än 30 år till Landsarkivet i Göteborg för all framtid. Landsarkivet i Göteborg skulle alltså fungera även som ett kommunalt stadsarkiv.
  • 1930 beslutade stadsfullmäktige att uppdra åt kansliutskottet att ha tillsyn över arkivbildningen.
  • 1948 antog stadsfullmäktige stadga för Göteborgs kommunala arkiv och Göteborgs Stads arkivkontor inrättades. Expeditionen var förlagd till drätselkammarens arkiv. Landsarkivet ansvarade fortfarande för den slutliga arkivförvaringen.
  • Från 1971 hörde Göteborgs Stads arkivkontor till stadskansliet.
  • 1975 beslutade kommunstyrelsens budgetdelegation att arkivkontorets namn skulle ändras till Göteborgs stadsarkiv.
  • 1990-1999 ingick stadsarkivet som en avdelning i kommunens ADB-kontor under Servicenämnden som var arkivmyndighet.

Föreningar och folkrörelser

1946 gjordes en motion till stadsfullmäktige om behovet av att bilda ett folkrörelsernas arkiv i Göteborg. Motionen bifölls och en beredning tillsattes 1948 för att utreda frågan och att därefter inventera och samla in folkrörelsernas arkivhandlingar.
1959 gav stadsfullmäktige stadens arkivkontor uppdraget att fortsätta att samla in och vårda folkrörelsernas arkiv i Göteborg.

Arkivvården efter att Västra Götalandsregionen bildats

När Västra Götalandsregionen bildades 1999 beslutade regionfullmäktige och Göteborgs Stads kommunfullmäktige att inrätta Arkivnämnden som gemensam arkivmyndighet och Regionarkivet bildades som en förvaltning i Göteborgs Stad.

I det första avtalet om samverkan i en gemensam arkivorganisation angavs att Regionarkivet skulle vara indelat i tre arkivenheter utifrån de tidigare arkivvårdsområdena:

  • Göteborgs Stads stadsarkiv blev enheten Region- och stadsarkivet Göteborg
  • Landstingsarkivet Mariestad blev enheten Regionarkivet Mariestad
  • Landstingsarkivet Vänersborg blev enheten Regionarkivet Vänersborg          

Tio år senare ändrades samverkansavtalet så att det inte längre detaljreglerade den geografiska placeringen av arkiven. Syftet var att kunna rationalisera verksamheten, att effektivisera lokalutnyttjande och optimera personalresurserna. 2011 upphörde verksamheten i Mariestad och flyttades till Vänersborg. Under 2014 tillträdde en ny förvaltningschef och ett förändringsarbete inleddes för att utveckla Regionarkivets organisation, ledning och styrning och processer till den organisation som finns idag.

Läs mer om förvaltningens organisation och nämndens uppdrag och ledamöter