Beslut
I bolagens ägardirektiv anges att inför beslut i ett ärende i bolagsstyrelsen ska styrelseledamöterna särskilt uppmärksammas på huruvida ett ärende är av sådan principiell betydelse eller av sådan vikt att frågan ska hänskjutas till kommunfullmäktige för ställningstagande. För nämnder finns inte motsvarande inskrivet i reglementet. Däremot är kommunallagen tydlig att ärenden av sådan beskaffenhet ska hemställas för beslut i kommunfullmäktige.
För bolag saknas olika formaliaregler i aktiebolagslagen jämfört med nämnd, där enskild kan överklaga beslut. Men ofta liknar styrelsesammanträdet nämndernas upplägg inför beslut vilket beskrivs i följande texter.
När inte någon mer önskar ordet avslutas debatten/överläggningen. Ordförande frågar då om mötet är berett att fatta beslut i ärendet. Det är mötet som avgör detta. Ett exempel:
Ordförande: ”Är överläggningen avslutad?”
Ledamöterna: ”Ja!”
Ordförande: ”Är mötet redo att gå till beslut?”
Ledamöterna: ”Ja!”
Ordförande: ” Jag finner att mötet är redo för beslut.” Ordförande markerar beslutet med klubbslag.
Ordförande redogör vilka yrkanden som framförts och frågar om de är korrekt uppfattade. Om mötet svarar Ja säger ordförande: ”Yrkanden är därmed fastställda.” (Klubbslag.) När klubban fallit så kan inga yrkanden förändras.
Nu är man framme vid själva beslutstillfället. Beslut fattas normalt genom acklamation. Det innebär att ledamöterna svarar Ja eller Nej vid röstningen.
Normalt deltar en ledamot i alla beslut. I nämnd är det tillåtet för ledamoten att anmäla innan överläggningen i ärendet har börjat att hen inte vill delta i beslutet. Det antecknas då till protokollet. Ledamoten är dock skyldig att delta i beslutet om det rör myndighetsutövning mot någon enskild. Ordföranden är skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.