Så går ett sammanträde till

Varje ledamot har en bestämd plats i fullmäktigesalen och tillsammans med andra ledamöter från samma parti. Tjänstgörande ersättare sätter sig på den plats som hen ska ersätta.

På din plats finns en särskild läsplatta som du ska använda under sammanträdet. Genom läsplattan får du tillgång till Plenum som är det systemverktyg du använder för bland annat närvarohantering, talarlistor och omröstning. Handlingarna till sammanträdet har du i din egen lånade läsplatta.

Sammanträdet öppnas

Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.

Justering av protokoll

En förutsättning för att fullmäktiges beslut ska få verkställas är att protokollet från sammanträdet justeras. Formerna för justering av protokoll framgår av arbetsordningen för fullmäktige. Protokollet justeras av tjänstgörande presidium som ska se till att protokollet stämmer med vad som hände och beslutades på sammanträdet.

Om det visar sig att ordförande och justerarna har olika uppfattningar om innehållet i ett ärende får dessa antecknas i protokollet. Om oenigheten rör något väsentligt i beslutet finns möjligheten att överlämna justeringen till fullmäktige.

Omedelbar justering

Kommunfullmäktige får besluta vid ett sammanträde att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutas. Om det inte är möjligt ska beslutstexten läsas upp av ordföranden. Om omedelbart justerad paragraf inte kunnat redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutats får beslutet ändå expedieras direkt på fullmäktiges sekretariats ansvar.

Upprop

Upprop ska ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Uppropet sker genom att du loggar in dig i verktyget Plenum. Är du ersättare, som är närvarande men inte tjänstgör, ska du anteckna dig på en särskild närvarolista hos fullmäktiges sekreterare. Det gör dig berättigad till förrättningsarvode.

Ärendens behandling

Kommunfullmäktige har som huvudregel att beslutsärenden bör behandlas först, därefter frågor och interpellationer. Fullmäktige kan besluta att ändra ordningen för ett eller flera ärenden.

Ett ärende behandlas genom att ordföranden redovisar förslaget till beslut. Därefter lämnar ordförande ordet fritt vilket innebär att ledamöterna har rätt att yttra sig.

Rätt att yttra sig under sammanträdet

De som har rätt att yttra sig under fullmäktiges sammanträde är: alla ledamöter och tjänstgörande ersättare ordförande och vice ordförande i en nämnd som har med ärendet att göra ordförande i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som svarar på en interpellation eller en fråga få delta när svaret behandlas stadsdirektören får på begäran yttra sig kommunfullmäktiges sekreterare och stadsjuristen får yttra sig om lagligheten av det som händer på sammanträdena revisorerna när revisionsberättelsen till årsredovisningen behandlas revisorerna när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som har att göra med revisorernas egen förvaltning.

Ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att yttra sig i alla ärenden, utom när det gäller besvarande av frågor.

Talarordning

När du vill yttra dig i ett ärende så trycker du på knappen Ordet i verktyget Plenum. Då visas ditt namn på en filmduk där hela talarlistan framgår. Ordföranden meddelar också när det är din tur.

Varje talare ansvarar för att inte uppträda på ett sätt som strider mot god ton och ordning. Ordförande har ett särskilt ansvar för ordningen i talarstolen.

Det är viktigt att du håller dig till ämnet. Annars måste ordföranden säga till att du ska återgå till ämnet. Gör du ändå i det har ordföranden rätt att ta ordet från dig. Ordförande kan även utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Däremot får ingen ledamot avbryta en talare när denne yttrar sig. Ditt anförande bör inte vara längre än tre minuter.

När du deltar i fullmäktiges överläggningar har du också rätt till en kort replik på högst en minut med anledning av vad en talare anfört. Du kan endast begära replik under ett anförande och du begär replik med hjälp av Plenum. Din replik sker omedelbart efter den talare som har ordet. Den som begärt replik får sedan möjlighet till en kontrareplik av ordföranden. Replik medges även en ledamot som är direkt omnämnd i anförandet.

Yrkanden

Ledamöterna lämnar ofta i samband med sina yttranden i talarstolen olika förslag till beslut, det som kallas för yrkanden. Det finns flera typer av yrkanden:

Bifall: Du instämmer i kommunstyrelsens förslag eller någon annans yrkande.

Avslag: Du säger nej till kommunstyrelsens förslag eller någon annans yrkande.

Ändring: Du begär en ändring i ett förslag. Om till exempel ett bidrag i ett förslag är 20 000 kronor och du vill ändra det till 15 000 kronor yrkar du att förslaget ändras till 15 000 kr.

Tillägg: Du vill att kommunfullmäktige ska besluta mer i ärendet och begär då ett tillägg.

Bordläggning: Du vill att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. I kommunfullmäktige kan ett ärende bordläggas om minst en tredjedel av ledamöterna vill det. Det kallas minoritetsbordläggning. Det kan bara ske en gång i varje ärende. Önskas ytterligare bordläggning vid nästa sammanträde krävs ett enkelt majoritetsbeslut. Ett ärende som är bordlagt får inte tillföras ytterligare handlingar eller annan utredning.

Återremiss: Du finner att beslutsunderlaget i ett ärende inte är tillräckligt. Du vill att ett ärende ska gå tillbaka till kommunstyrelsen eller en nämnd/bolagsstyrelse för att utredas ytterligare. I kommunfullmäktige kan ett ärende återremitteras om minst en tredjedel av ledamöterna vill det. Det kallas minoritetsåterremiss. Önskas ytterligare återremiss vid nästa sammanträde krävs ett enkelt majoritetsbeslut.

En återremiss måste innehålla en motivering så att kommunstyrelsen/nämnden/bolagsstyrelsen vet vad som förväntas ske med ärendet sedan den fått det tillbaka.

Remiss: Du vill inhämta någon eller några remissinstansers yttrande som berörs av ärendet.

Ajournering: Du vill att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

Längre yrkanden lämnas in skriftligen till fullmäktiges sekretariat för att säkerställa att de blir korrekt återgivna både när ordföranden går igenom de förslag till beslut som finns och i protokollet. Ordföranden kan begära att ett yrkande eller en särskild anteckning till protokollet ska lämnas skriftligt.

Avslutad debatt och genomgång av yrkanden

När den siste talaren sagt sitt i ärendet säger ordföranden: "Är kommunfullmäktige redo för beslut"? I och med det är överläggningen avslutad. Ordföranden går igenom de yrkanden som kommit under överläggningen och kontrollerar att de uppfattats rätt. Genomgången bekräftas därefter med ett klubbslag och efter det får inget yrkande ändras, tas tillbaka eller läggas till, om inte alla i kommunfullmäktige är överens om det.

Propositionsordning

När överläggningen i fullmäktige är avslutad ska ordföranden lägga fram ett förslag till beslut. Frågan ska ställas så, att den kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. Kommunfullmäktige måste ta ställning till varje yrkande och förslag som kommit fram under sammanträdet.

När det finns tre eller flera yrkanden i ett ärende ska ordförande klargöra vilka förslag som ska ställas mot varandra och i vilken ordningsföljd (propositionsordning) som förslagen ska ställas.

Yrkanden kan delas upp i två kategorier:

  • Formella yrkanden innebär att ärendets hantering eller beslutsgången påverkas. Formella yrkanden är bordläggning, återremiss, remiss och ajournering.
  • Materiella yrkanden innebär att fullmäktige beslutar i ärendet enligt den normala beslutsgången. Materiella yrkanden är bifall, avslag, ändring eller tillägg.

Det är viktigt att de olika kategorierna av yrkanden behandlas var för sig i en propositionsordning så att inte ett materiellt yrkande ställs mot ett formellt yrkande Formella yrkanden ska alltid prövas först eftersom de påverkar beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde. Tilläggsyrkanden prövas alltid sist.

Röstförfarandet

Normalt fattas beslut med acklamation, det vill säga du ropar ja för det förslag till beslut du stöder och är tyst när ordföranden frågar om fullmäktige beslutar i enlighet med det yrkande du vill ska avslås. Ordföranden lyssnar efter vilket ”ja” som flest anslöt sig till.

Omröstning

Om du vill säkerställa vilket förslag som stöds av flest ledamöter kan du ropa votering. Detta måste du göra innan ordföranden hinner bekräfta beslutet med ett klubbslag.

Till stöd för omröstningen används Plenum. På ordförandes uppmaning registrerar du din röst genom att trycka på någon av knapparna Ja, Nej, Avstår. Om du avstår i en votering innebär det att du inte har deltagit i beslutet. Du kan se på filmduken som finns i fullmäktigesalen vem som röstat hur. Omröstning kan också ske efter upprop.

Vid omröstning av val av ledamöter och ersättare finns särskilda bestämmelser som du kan läsa i fullmäktiges arbetsordning med dess kommentarer.

Reservationer

Du har rätt att reservera dig mot ett beslut för att visa att du inte håller med om det som beslutats. Du kan bara reservera dig om du varit med i beslutet. Reservationer ska framgå av protokollet. Oftast görs reservation muntligt men om du vill kan du motivera reservationen skriftligen. En skriftlig reservation ska lämnas in till kommunfullmäktiges sekretariat innan protokollet justeras. Juridiskt har den skriftliga reservationen ingen betydelse, den är bara en motivering till den reservation som angetts i protokollet. Det är reservationen i protokollet som är juridiskt bindande.

Fråga

När du tjänstgör kan du ställa en fråga till ordförande i kommunstyrelsen eller annan nämnd för att skaffa dig upplysningar om hur verksamheten sköts. När en fråga besvaras får endast den som ställt frågan och den som svarar vara med i överläggningen. Meningen med en fråga är inte att skapa en debatt utan att få ett snabbt svar av någon ansvarig utan föregående utredning. Du lämnar in frågan skriftligen till fullmäktiges sekretariat senast sex dagar före aktuellt fullmäktigesammanträde. Du kan även ställa frågan via e-post. Den som svarar på din fråga behöver inte göra det skriftligt.

I fullmäktiges arbetsordning hittar du bestämmelser för frågors innehåll, form och inlämning.

Frågestunden genomförs med ett anförande om högst två minuter för frågeställaren samt två minuter för svar. Replikskifte medges om högst en minut.

Interpellation

Om din fråga kräver ett längre svar ska du istället ställa en interpellation. Du ställer den till ordförande i den nämnd som är ansvarig för sakinnehållet som frågan rör sig kring. Flera ledamöter får inte gemensamt ställa en interpellation. Interpellationen ses som ett sätt som ledamöterna kan använda sig av för att kontrollera att verksamheten sköts på ett riktigt sätt. När en interpellation ställs får alla ledamöter vara med i överläggningen.

Det finns ingen svarsplikt på din interpellation utan kommunfullmäktige beslutar om din interpellation får ställas. Säger fullmäktige ja bör din interpellation besvaras på det sammanträde som följer efter det sammanträde då du ställt interpellationen. Säger fullmäktige nej går det inte att överpröva det beslutet i sak.

I kommunfullmäktiges arbetsordning finns bestämmelser för interpellationens innehåll och utformande samt regler kring besvarandet.

Läs mer i kommunfullmäktiges arbetsordning.