Verksamhet i eller genom olika organ

Kommuner kan välja mellan en rad olika driftsformer för sin verksamhet. Kommunen får, med begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till bland annat kommunala företag, kommunalförbund, privata utförare, ekonomiska föreningar och stiftelser. Ren myndighetsutövning ska ske i egen regi.

Områden som kommunerna endast kan driva i egen regi är till exempel biståndsbeslut inom socialtjänsten samt annan bidragsgivning och tillståndsgivning som bygglov.

I kommunens egen regi – förvaltningsform

Huvudformen för verksamhet i egen regi är förvaltningsform. Kommunen styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten genom sin egen politiska organisation och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna.

I kommunens egen regi – intraprenad

Intraprenad är ett sätt att driva en verksamhet inom en kommun där de anställda får ökat inflytande, utökade befogenheter och större ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Den nämnd som har verksamheten i sitt uppdrag har fortfarande det formella och övergripande ansvaret för verksamheten och bekostar driften. Personalen är fortfarande anställd i kommunen.

I kommunens egen regi - kommunala företag

Kommuner kan driva sin verksamhet som kommunalt aktiebolag, vilket är en privaträttslig form. Dessa aktiebolag är egna juridiska personer Kommunen kan välja att driva aktiebolag tillsammans med andra kommuner. Kommuners egna aktiebolag styrs i första hand av aktiebolagen men indirekt också av kommunallagen. Detta genom att ägaren kommunfullmäktige måste se till att visa principer blir gällande i bolaget

Kommunfullmäktige styr bolagens verksamhet främst genom en bolagsordning och ägardirektiv och Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning. Görs inte det, gäller kommunallagen inte i sig själv för bolagen. Utöver detta finns små möjligheter för kommunen att påverka verksamheten i detalj. Kommunfullmäktige kan däremot besluta om andra styrande dokument som ska gälla för bolagen. Kommunala bolag styrs också av särskild lagstiftning inom det område de verkar.

Det är kommunfullmäktige som ytterst är ägare av kommunala bolag och högsta beslutande organ för hela den kommunala verksamheten. Det innebär bland annat att det är kommunfullmäktige som ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt för kommunen, inklusive bolag.

I Göteborgs Stad har kommunfullmäktige delegerat den formella ägarstyrningen till kommunstyrelsen. Som i sin tur har vidaredelegerat den aktiva ägarstyrningen till kommunstyrelsens arbetsutskott.

I offentlig regi - kommunalförbund

Ett sätt att samverka i offentlig regi är att bilda kommunalförbund. Organisatoriskt är ett kommunalförbund uppbyggt på i princip samma sätt som en kommun eller en region. Det finns kommunalförbund med ett förbundsfullmäktige och kommunalförbund med direktion. I båda fallen väljer respektive kommun sina företrädare i förbundet på vanligt sätt. I varje kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning. Varje kommunmedlem ska vara representerad i styrelsen. Medlemmarna överlämnar kommunal verksamhet till förbundet.

I offentlig regi – samordningsförbund

Ett samordningsförbund bildas mellan kommuner, regioner och staten med syfte att samordna och finansiera olika insatser på området. Samordningsförbund är ett fristående organ och förvaltar sin egen budget. Förbunden liknar kommunalförbund till formen, men regleras av egen lagstiftning. Förbundet har en styrelse med ledamöter från respektive parter. Det ska också finnas en förbundsordning. Exempel är Samordningsförbundet Göteborg där Göteborgs Stad tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen utgör medlemmar. Förbundet arbetar med stöd av Lagen för finansiell samordning och samordnar rehabiliteringsinsatser i göteborgsområdet.

I offentlig regi - i samverkan genom gemensam nämnd

En kommun kan driva verksamhet med en eller flera andra kommuner genom att skapa en gemensam nämnd. Respektive fullmäktigeförsamling väljer ledamöter till den gemensamma nämnden. Någon av kommunerna är värd för den gemensamma nämnden, men den gemensamma nämnden bildar inte en egen juridisk person.

I offentlig regi - förenklad avtalssamverkan

I juli 2018 fick kommuner och regioner i kommunallagen en generell möjlighet till förenklad avtalssamverkan. Syftet med lagförändringen är att det ska bli enklare och säkrare att samarbeta över kommungränserna. Den öppnar upp för enkel mellankommunal samverkan över en kommungräns när det gäller myndighetsutövning. Det står också klart att det behöver handla om faktisk samverkan. Den nya regleringen medger inte renodlade tjänsteköp. Förenklad avtalssamverkan väntas framför allt vara av stor vikt för mindre kommuner, som behöver stärka sin kapacitet.

Upphandlad verksamhet

Verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen, mot en ekonomisk ersättning, ska upphandlas. Ett förfrågningsunderlag måste formuleras oavsett om huvudmannen väljer att upphandla enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) eller enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Den som vinner upphandlingen kan vara en privat aktör, ideell organisation eller kooperativ. Även om kommunen upphandlar en verksamhet ligger ansvaret kvar, och kommunen är fortfarande huvudman och skyldig att se till att brukaren får den tjänst hen kan förvänta sig.

Det finns lagkrav på kommunen att kommunfullmäktige ska besluta om program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Uppföljning ska ske enligt det kontrakt som upprättats. I lagen om valfrihetssystem finns även likabehandlingsprincipen inskriven, som anger att alla utförare i ett valfrihetssystem ska behandlas lika.

Vill du veta mer?

På SKL:s webbsida kan du läsa om driftformer och valfrihet

Video: Lär dig om lagar för offentlig upphandling (SKL)

Video: Lagen om valfrihetssystem, LOV från 2014 (SKL)

Video: EU och konkurrens

Offentligt privat partnerskap (OPP)

Offentligt privat partnerskap är ett begrepp som täcker ett antal olika samarbetsformer av olika karaktärer. Offentligt privat partnerskap sammanför ett ömsesidigt intresse och en nytta mellan två eller flera parter, varav minst en är offentlig och en är privat. Det sker i ett långsiktigt samarbete vars resultat bidrar till offentliga tjänster. Parterna har valt samarbetet med anledning av respektive parts kompetens. Samarbetet karaktäriseras av att det har en kontraktsliknande eller associationsrättslig form som i synnerhet reglerar fördelningen av risker. Målet med ett partnerskap innebär dessutom oftast någon form av innovation, utveckling eller investering.

Offentlig Privat Samverkan (OPS)

Offentlig privat samverkan är en lösning som är oftast används i samband med komplicerade och kapitalintensiva byggprojekt i kommuner och regioner. I dessa lösningar fördelas risker och ansvar mellan en offentlig beställare och privata utförare och investerare på ett så effektivt sätt som möjligt över livscykeln i syfte att minimera livscykelkostnaderna. Tanken är att den organisation som är bäst på att bära en risk ska göra det. Risk och rådighet (möjlighet till påverkan) ska samtidigt hänga ihop, vilket betyder att den som bär en risk också ska ha, eller ges, bästa förutsättningar för att hantera den. Formen är inte undantagen upphandlingslagstiftningen utan ska som utgångspunkt upphandlas i enlighet med upphandlingslagarna.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Idéburet offentligt partnerskap är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn för att stötta en verksamhet som hanterar någon form av samhällsutmaning. IOP ger en möjlighet för det civila samhället att aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Partnerskapet är inte ett köp av tjänst eller verksamhet, utan en samfinansierad insats eller verksamhet med ambitionen att utvecklas och fungera över tid. I partnerskapet IOP har kommunen och den idéburna organisationen ett gemensamt engagemang, ägarskap och styrning.

Genom en överenskommelse bestäms vad partnerskapet gäller, vilka resurser respektive part ska bidra med, hur länge partnerskapet ska gälla och andra särskilda förutsättningar. IOP är en form av finansiellt stöd, men ska inte förväxlas med verksamhetsstödet till organisationer eller föreningar, som i huvudsak är till för att främja föreningarna generellt. IOP ställer större krav på leverans av en tjänst eller specifik verksamhet. En överenskommelse om IOP kan till exempel handla om volontärer som stöttar äldreomsorgen genom sociala aktiviteter med de äldre, om läxläsning med barn eller aktiviteter för nyanlända