Beslutsfattande

I kommunallagen regleras hur beslutsfattande ska gå till. Alla viktigare beslut i en kommun fattas av de förtroendevalda i kommunfullmäktige eller i någon nämnd eller styrelse. Det är fullmäktige som beslutar i frågor av principiell betydelse eller av större vikt för kommunen. Endast i undantagsfall förekommer att en politiker ensam har någon beslutanderätt.

Det finns olika typer av beslut, förutom besluten i kommunfullmäktige.

Nämndbeslut

Kommunstyrelsen och övriga nämnder har av kommunfullmäktige fått rätten att besluta i de frågor som finns uppräknade i respektive nämnds reglemente. En nämnd kan inte besluta i frågor som kommunfullmäktige, annan nämnd eller bolagsstyrelses ansvar för, om inte kommunfullmäktige delegerat rätten i det aktuella ärendet.

Ordförandebeslut i brådskande ärende

I ärenden, som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas, beslutar ordföranden. Om ordföranden har förhinder beslutar vice ordförande. Ordförandebeslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Kommunallagens förbud mot delegering gäller även i dessa fall.

Delegationsbeslut

Delegation enligt kommunallagen innebär att beslutanderätten flyttas över till någon annan (delegaten). Till exempel kan en nämnd delegera till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta i nämndens ställe. Möjligheten att delegera finns för att den kommunala organisationen och förvaltningen ska kunna fungera på ett effektivt sätt.

Det ska finnas en delegationsordning, som är en lista över de ärendegruppen där till exempel nämnden beslutat att delegera sin beslutanderätt. Ett beslut av delegaten ses som nämndens beslut och den som är juridiskt ansvarig för delegatens beslut. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan naturligtvis återkalla delegationsuppdraget.

Enligt kommunallagen ska nämnden besluta i vilken utsträckning delegationsbeslut ska anmälas till nämnden. Delegationsbeslut ska anmälas i den ordning och på det sätt som nämnden bestämmer. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas . Delegationsbeslutet kan överklagas genom laglighetsprövning. Det finns även delegationsbeslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär, till exempel ekonomiskt bistånd. Vid klagan på beslut med laglighetsprövning ska det anmälas eller protokollföras särskilt för att publiceras på kommunens digitala anslagstavla. Det är först då besvärstiden börjar löpa.

Beslut på vidaredelegation

Om en nämnd uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur vidaredelegera beslutanderätten. Det innebär att förvaltningschefen uppdrar åt en annan anställd att besluta i stället. En delegering kan vidaredelegeras endast i ett led. Nämnden bestämmer hur anmälan ska ske.

Verkställighetsbeslut

Gränsdragningen mellan delegering och ren verkställighet är inte alltid helt klar. Några kännetecken är att verkställighetsbeslut:

  • grundar sig på tillämpning av tidigare beslut, policy, riktlinjer, regler, anvisningar och lagstiftning och regel i avtal eller liknande dokument
  • är beslut av rutinmässig art som regelmässigt fattas av de anställda i kraft av deras tjänsteställning
  • saknar utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ
  • kan inte överklagas i domstol enligt kommunallagens bestämmelser

Vidare bör man tänka på om det från allmänhetens synvinkel är angeläget att kunna överklaga beslutet. Exempel på ren verkställighet är avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa och bidragsgivning enligt fastställda normer.
Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till nämnden eller bolagsstyrelsen, men det kan vara aktuellt att dokumentera beslutet.

Delegeringsförbud

Av kommunallagen följer att beslutanderätt inte får överlåtas i följande ärenden:

  • ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
  • framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
  • Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (rutinmässiga eller vanligt förekommande ärendetyper omfattas alltså inte)
  • ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats till nämnd (ej aktuellt i Göteborgs Stad),
  • ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras

En ledamot och en tjänsteman kan aldrig fatta ett delegationsbeslut gemensamt, så kallad. blandad delegering. Det är inte heller tillåtet för grupper av tjänstepersoner eller grupper av ledamöter i nämnd eller bolagsstyrelse att fatta delegationsbeslut i förening (om gruppen av förtroendevalda inte utgör ett presidium eller ett utskott).