Våra förutsättningar - Resurs ekonomi

Resurserna i verksamheten ska användas till rätt saker och utnyttjas på det mest effektiva sättet. Att stora delar av vår verksamhet finansieras med skattebetalarnas pengar innebär att vi har ett särskilt ansvar.

Varför ekonomistyrning?

Resurserna är begränsade, därför måste verksamhetens uppdrag planeras i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunfullmäktige säkerställer detta genom att fastställa verksamheternas grunduppdrag och att i den årliga budgeten övergripande ange vad den ser behöver utvecklas i verksamheterna och fördela de ekonomiska ramarna.

För att genomföra uppdragen planerar nämnder och bolagsstyrelser genom sina förvaltningar och bolag vad som krävs i form av personal, lokaler, material etc och hur dessa ska finansieras.

Kommunens chefer har en ansvarsfull uppgift att bedriva så effektiv verksamhet som möjligt med de resurser de förfogar över. Det är viktigt att se sambandet mellan vad pengarna används till och resultaten som nås.

Vad innebär ekonomistyrning och vad påverkar den?

Vi utövar ekonomistyrning i vårt löpande arbete när vi planerar, följer upp, analyserar och styr. Vi sätter ekonomiska mål i relation till uppdragen och gör olika åtgärder för att nå målen. Ekonomistyrningen präglas därför av prioriteringar både av vad vi gör och hur vi gör. Det vill säga medvetna och välgrundade val för att använda resurserna där de bäst behövs och för att utveckla ett så effektivt arbetssätt som möjligt.

Grundläggande principer

Kommunallagen säger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. God hushållning innebär att styra ekonomin både i ett kortare och längre perspektiv. Dagens behov ska tillgodoses utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Kommuner måste därför planera för att intäkterna täcker kostnaderna.

Finansiering

Den ekonomiska ram som Göteborgs Stad totalt har att röra sig med bestäms genom kommunfullmäktiges årliga beslut om vilken skatt och vilka taxor och avgifter som ska tas ut.

Kommunfullmäktige fördelar i sin budget kommunens skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag som ett så kallat kommunbidrag. De politiska partierna föreslår i sina budgetförslag hur stort kommunbidraget ska vara utifrån prioriteringar av de olika nämndernas behov.

Kommunbidraget till stadsdelsnämnder och nämnder med pedagogisk verksamhet grundar sig på resursfördelningsmodeller. Dessa bygger på befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. För övriga nämnder är kommunbidraget i form av ett anslag. Utöver detta har nämnderna i större eller mindre omfattning även egna intäkter, till exempel taxor och avgifter.

Kommunens bolag finansieras till största delen med egna intäkter. Några bolag får även bidrag till finansieringen från andra bolags överskott, så kallat koncernbidrag.

Hur går ekonomistyrningen till?

Kommunfullmäktige anger i budgeten vilken verksamhet som ska utföras och tilldelar ekonomiska ramar utifrån omfattningen på verksamheten. Därmed sätts ekonomiska mål på en övergripande nivå.

Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget ska nämnder och bolagsstyrelser starta det egna budgetarbetet. De beslutar hur resurserna ska fördelas vidare till sina olika verksamheter inom förvaltningen eller bolaget. Här förfinas även de ekonomiska målen genom att resurserna mer preciserat sätts i relation till uppdragen, till exempel i relation till antal brukare och kunder.

Nämnder och bolagsstyrelser ska göra ett långsiktigt ekonomiskt tänkande möjligt så att förändrade förutsättningar kan mötas. De ska se till att de är informerade och har bra beslutsunderlag för att ta sitt ansvar för verksamheten och besluta om det som behövs för att korrigera styrningen.

Nämnder kan liksom bolagsstyrelser föra över ett positivt resultat till nästkommande år. På motsvarande sätt kan nämnden möta förändrade förutsättningar genom att använda sitt egna kapital. Det finns olika riktlinjer för nämnder och bolagsstyrelser som beskriver hur både positivt och negativt resultat ska hanteras.

Nämnder och bolagsstyrelser ska följa den struktur- och tidplan för det kommungemensamma budget- och uppföljningsarbetet som kommunstyrelsen fastställer i årliga anvisningar. Nämnder och bolagsstyrelser ska årligen besluta om en egen tid- och arbetsplan för budget- och uppföljningsarbetet i enlighet med dessa gemensamma anvisningar som även uppfyller nämndens eller bolagsstyrelsens specifika behov och krav för att kunna ta sitt ansvar i arbetet.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa om hur kommunens intäkter och kostnader fördelas.