Göteborgarnas möjlighet att påverka

Regeringsformen börjar med grunderna för statsskicket och slår fast att all offentlig makt utgår från folket. Det betyder att medborgarna är med och bestämmer genom de politiker som väljs in i riksdag, kommuner och regioner. Detta kallas representativ demokrati. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.

Val vart fjärde år

Val till kommunfullmäktige äger rum den andra söndagen i september vart fjärde år, samtidigt som valen till riksdag och region.

Kommunfullmäktige väljs för tiden 15 oktober valåret till och med den 14 oktober fyra år senare. 

Kommunstyrelsen och övriga nämnder samt bolagsstyrelser väljs indirekt av folket genom att  de utses av kommunfullmäktige. Detta gäller även för kommunalförbund som exempelvis Göteborgsregionen och Räddningstjänsten Storgöteborg.

Det är kommunfullmäktige som har det yttersta ansvaret inför medborgarna och detta ansvar utkräver medborgarna genom att rösta i de allmänna valen.

Folkomröstning och folkinitiativ

En folkomröstning är ett sätt att få reda på vad folket tycker i en viss fråga. Det är kommunfullmäktige som beslutar om en lokal folkomröstning, antingen på eget initiativ eller på begäran från medborgarna, så kallat folkinitiativ. I båda fallen är folkomröstningen alltid rådgivande.

Den första januari 2011 trädde det förstärkta folkinitiativet i kraft med syftet att utvidga invånarnas möjligheter att initiera en lokal folkomröstning. En rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade invånarna i en kommun stödjer folkinitiativet genom namnunderskrifter, om inte minst två tredjedelar av närvarande fullmäktigeledamöterna motsätter sig detta.

Folkinitiativet måste vara skriftligt och innehålla den aktuella frågan. Namnlistan måste även innehålla uppgifter om när namnteckningarna gjorts, personernas namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. För att en namnunderskrift ska godkännas måste den utöver ovanstående formkrav ha undertecknats under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

Bedöms namninsamlingen uppfylla formkraven ska en folkomröstning hållas förbehållet att inte två tredjedelar av fullmäktige motsätter sig en folkomröstning. Därutöver måste frågan vara av karaktären att fullmäktige kan fatta beslut om den. Det är fullmäktige som utformar frågan på röstsedlarna och bestämmer tidpunkten för när folkomröstningen ska hållas.

Det finns en särskild lag som reglerar kommunala folkomröstningar, Lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar.  Lagen anger att det är kommunfullmäktige som beslutar om en folkomröstning ska hållas, liksom när den ska ske.

På SKR:s webbsida finns mer information om folkomröstning och folkinitiativ.