Systematiskt arbetsmiljöarbete - lagstiftning

Grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns huvudsakligen i arbetsmiljölagen, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt i diskrimineringslagen.

Systematiken i arbetsmiljöarbetet styrs av Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Enligt föreskriften ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4, organisatorisk och sociala arbetsmiljö reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Där finns krav på att arbetsgivare ska bedriva aktiva åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Det ska också finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras om det uppstår.

Diskrimineringslagen anger att arbetsgivare ska arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering kopplat till alla diskrimineringsgrunder. Vid fler än 25 arbetstagare ska arbetet dokumenteras skriftligt. Arbetsgivaren ska också förhindra trakasserier, inklusive sexuella trakasserier, och i likhet med AFS 2015:4 ha rutiner för hur dessa situationer ska hanteras om de uppstår.